Psykiatri-, habilitering-
och hjälpmedelsnämndens verksamhetsberättelse
Perioden januari–augusti 2020
Innehållsförteckning
Förord ... 4
Inledning ... 6
Verksamhetsförändringar ... 7
Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne ... 7
Barn- och ungdomspsykiatrin ... 7
PSYKIATRI OCH HABILITERING ... 8
Året som gått – viktiga händelser ... 8
Hur covid-19 har påverkat verksamheten ... 8
Andra viktiga händelser utöver covid-19 ... 10
Målkort 2020 ... 12
Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet ... 13
Tillgänglig hälso- och sjukvård ... 13
Säker hälso- och sjukvård ... 15
Nationell högspecialiserad vård ... 16
Våld i nära relationer ... 16
Vårdproduktion ... 17
Orsaker till och konsekvenser av förändring i produktion ... 17
Användning av kvalificerade indirekta vårdkontakter ... 18
Påverkan på antal fysiska besök ... 18
Produktion av akut och elektiv vård ... 19
Vård som har prioriterats ... 19
Förändring i antal unika patienter ... 19
Undanträngningseffekter ... 19
Risker och sjukdomsgrupper som löper risk att försummas genom förändrad produktion ... 20
Planering och kapacitet framåt ... 20
Psykiatriambulans ... 20
En drivande utvecklingsaktör ... 22
Hur covid-19 har påverkat processer, rutiner och arbetssätt i verksamheten ... 22
Digitala vårdkontakter och vårdtjänster ... 24
Barnkonventionen har blivit lag ... 25
Attraktiv arbetsgivare ... 27
Samverkan med personalorganisationer under covid-19 ... 27
En god och hälsofrämjande arbetsmiljö ... 27
Sjukfrånvaro ... 28
Kompetensförsörjning ... 30
Oberoende av inhyrning från bemanningsföretag ... 32
Utveckling av anställningsvolym och arbetad tid ... 33
Utvecklingen av använda timmar ... 34
En långsiktigt stark ekonomi ... 35
Ekonomiskt ingångsläge ... 35
Krisberedskap ... 39
Stegvis ökad covid-19-kapacitet inom psykiatrin ... 39
Påverkan generellt ... 40
Intern kontroll ... 41
VERKSAMHETSOMRÅDE HJÄLPMEDEL ... 42
Året som gått – viktiga händelser ... 42
Covid-19: Hur har det påverkat verksamheten? ... 42
Nya hjälpmedelsområden ... 42
WebSesam ... 42
Processarbetsgrupper ... 42
Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet ... 43
Tillgänglig hälso- och sjukvård ... 43
Säker hälso- och sjukvård ... 48
Vårdproduktion ... 49
Sektor verksamhetsstöd/övriga ... 50
En drivande utvecklingsaktör ... 51
Attraktiv arbetsgivare ... 52
Samverkan med personalorganisationer under covid-19 ... 52
Sjukfrånvaro ... 52
Kompetensförsörjning ... 53
En långsiktigt stark ekonomi ... 54
Krisberedskap ... 56
Intern kontroll ... 57
Förord
Det har varit en speciell vår som helt och hållet präglats av den pågående covid-19 pandemin. Hela verksamheten inom Psykiatri, habilitering och hjälpmedel har snabbt fått ställas om för att anpassas till den nya situationen. Det har funnits ett stort engagemang hos medarbetarna för att hitta kreativa lösningar som gör det möjligt att hålla fysisk distans och garantera patienternas säkerhet, men ändå fortsätta bedriva vård så långt det är möjligt. Här finns många viktiga lärdomar att dra för framtiden.
Förhoppningen är att de positiva förändringarna som covid-19 tvingat fram ska bli bestående och att verksamheten ska stå väl rustad om något liknande skulle inträffa igen.
Bland annat har pandemin medfört att den digitala utvecklingen har tagit fart ordentligt och många möten och samtal med patienter och anhöriga genomförs nu på distans via telefon eller videosamtal.
Värt att nämna är till exempel habiliteringen där det visat sig att många besök som tidigare genomförts fysiskt med utmärkt resultat kan genomföras digitalt med ljud och bild. Det sparar mycket tid i
synnerhet för patienterna som inte behöver ta sig till en mottagning. Fokus i arbetet med den påskyndade digitaliseringen har legat på individuella lösningar och anpassningar. Detta måste naturligtvis också utvärderas framöver.
Det har funnits en stark vilja bland medarbetarna inom förvaltningen att samarbeta och hjälpas åt för att möta pandemins utmaningar. Personalen har ställt upp för varandra och för patienterna även över verksamhetsgränser. Det har lett till en ökad kommunikation, sammanhållning och flexibilitet. Detta är viktigt att ta tillvara och behålla i framtiden.
Många patienter har avbokat eller ombokat besök på grund av förkylningssymptom eller rädsla för smitta. Färre patienter har sökt akut psykiatrisk vård och färre har blivit inlagda i heldygnsvården1. Samtidigt har psykiatrin omorganiserat och byggt om för att frigöra vårdplatser och kunna ta emot, vårda och isolera patienter som är smittade av covid-19. Det gör att det finns fler lediga platser inom vuxenpsykiatrin i år jämfört med de senaste åren. Baksidan är att det finns en stor risk för att de vårdsökande snabbt ökar igen under hösten och att deras problem har blivit värre eftersom de väntat med att söka vård. Det finns en vårdskuld som måste betas av.
Audionommottagningarna inom vårdvalet har haft det tufft under pandemin. Många har fått ekonomiska svårigheter på grund av en kraftig minskning av besök. Psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden har därför fattat beslut om en tillfällig ersättning för att mottagningarna ska finnas kvar när patienterna väl kommer tillbaka.
Det är glädjande att vi ser en viss ljusning när det gäller köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. De har minskat kraftigt under våren trots den pågående pandemin. Bakom minskningen står bland annat införandet av flera nya standardiserade vårdprocesser. Det är en utveckling i rätt riktning, men också något vi måste arbeta vidare med. Inga barn som mår dåligt ska behöva stå i kö och vänta i månader på att få hjälp.
Andra stora förändringar som skett under året är att barnkonventionen blivit lag vilket innebär ett fortsatt arbete med barnens rättigheter både på strategisk nivå och direkt i verksamheterna med
1 Vård dygnet runt.
implementering. Hjälpmedelsverksamheten har också fått en ny organisatorisk tillhörighet och överförts från Regionservice till Psykiatri- och habilitering.
Inledning
Psykiatri Skåne bedriver specialiserad psykiatrisk vård i Skåne. Verksamheten består av barn- och ungdomspsykiatri (BUP), rättspsykiatri samt vuxenpsykiatri i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö-Trelleborg. BUP Skåne bedriver även första linjens psykiatri2 för barn och unga. Psykiatri Skåne samverkar med habiliteringen, primärvården, den somatiska vården3, kommunerna samt den idéburna sektorn4.
Habiliteringen bedriver habilitering och rehabilitering enligt Hälso- och sjukvårdslagen och verkställer beslut enligt Lagen om stöd och service (LSS) till vissa funktionshindrade. Verksamheten har
Skåneövergripande uppdrag och består av syn-, hörsel och dövverksamhet (SHD), barn- och ungdomshabilitering (BOU) samt vuxenhabilitering. Habiliteringen samverkar med
specialistpsykiatrin, primärvården, den somatiska vården, kommunerna och den idéburna sektorn.
Habiliteringen ansvarar även för myndighetsutövning vad gäller LSS § 9:1.
Verksamhetsområde hjälpmedel har som uppdrag att hantera, styra och följa upp alla hjälpmedel och läkemedelsnära produkter som förskrivs till patienter i Skåne.
Nämnden beslutar om förfrågningsunderlag och om ersättningar kopplade till valfrihetssystem inom habilitering- och hjälpmedelsområdet samt fastställer regelverk för hjälpmedelshandboken. Nämnden lämnar också organisationsbidrag inom sitt ansvarsområde.
2 Psykiatri som inte kräver specialistvård. BUP bedriver första linjens psykiatri för barn och unga och primärvården bedriver första linjens psykiatri för vuxna.
3 Kroppslig vård.
4 Inom ramen för Överenskommelsen Skåne finns möjligheten att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Region Skåne och en idéburen organisation.
Verksamhetsförändringar
Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne
Regiondirektören fattar den 30 juni 2020 beslut om förändrad organisationstillhörighet för
hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Verksamheten överförs från Regionservice till Psykiatri och habilitering från och med 1 september 2020 och förvaltningens namn ändras därmed till Psykiatri, habilitering och hjälpmedel.
Verksamhetsområde hjälpmedels uppdrag är att hantera alla förskrivningsbara hjälpmedel som
finansieras av Region Skåne. I uppdraget ingår två delar där den ena delen är leverans och logistik och den andra är att tillhandahålla och leverera de hjälpmedelsprodukter som ansvariga politiker beslutat om. Verksamhetsområde hjälpmedel ska säkra en effektiv och patientsäker försörjning av
förskrivningsbara hjälpmedel.
Detta ska ske genom att:
Patienter enkelt får tillgång till rätt hjälpmedel när de behöver det.
Medarbetare i vården enkelt kan beställa, förskriva och följa upp användandet av hjälpmedel.
Region Skåne kan följa kostnader, volym och kvalitet för att säkerställa att sortiment och avtal uppfyller patienternas behov.
I och med förändringen samlas ansvaret för såväl hjälpmedelsfrågorna som driften av verksamheten hos Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden (PHHN). Syftet är att skapa tydlighet vad gäller ansvaret för styrning och finansiering av uppdraget samt för det ekonomiska utfallet.
Överföring av verksamheten sker 1 september 2020 men Psykiatri-, habilitering- och
hjälpmedelsnämnden kommer med retroaktiv verkan att hantera verksamhetsområde hjälpmedels budget för 2020, varför verksamhetsområdet ingår i nämndens verksamhetsberättelse för januari–augusti. För att underlätta redovisningen rapporteras verksamhetsområde hjälpmedel i ett separat kapitel.
Barn- och ungdomspsykiatrin
Förvaltningschefen fattar under våren beslut om att samla alla verksamheter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i ett verksamhetsområde – BUP Skåne. Syftet med förändringen är att underlätta samarbetet mellan de olika delarna och därmed förenkla för både patienter och medarbetare.
Det tidigare verksamhetsområdet BUP regional heldygnsvård och specialteam omvandlas till ett område inom BUP Skåne. Chef för det nya verksamhetsområdet är tidigare verksamhetschef för BUP regional öppenvård.
Externa verksamhetsförändringar 2020
Verksamhet Tidpunkt Antal
anställda
Uppdragsförändring (Mkr)
Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne 2020-09-01 128 290,3 mkr
Förändringen påverkar inga siffror i denna rapport
Större interna verksamhetsförändringar 2020
Verksamhet Tidpunkt Antal
anställda
Uppdragsförändring (Mkr)
Barn- och ungdomspsykiatrin 2020-05-01 Påverkas
inte
Påverkas inte
Psykiatri och habilitering
Året som gått – viktiga händelser
Hur covid-19 har påverkat verksamheten
Omställning till nya arbetssätt
Under våren uppstår ett akut behov av nya arbetssätt som möjliggör fysisk distansering. Fokus i arbetet har legat på att ställa om istället för att ställa in och det har funnits ett stort engagemang och stor kreativitet hos medarbetarna för att hantera den uppkomna situationen. Fler insatser än tidigare ges på distans men gruppinsatser har fått skjutas på framtiden på grund av smittorisken. Utbildningar och resor har ställts in eller genomförts på annat sätt än planerat. Medarbetare inom habiliteringen har utbildats för att kunna rycka in och hjälpa till inom psykiatrin.
Snabb digital utveckling
Många fysiska patientmöten har ersatts av videomöten och telefonsamtal. Fler interna möten hålls också på distans. Andelen insatser på distans har ökat inom hela förvaltningen. Ett exempel är barn- och ungdomshabiliteringen där andelen videomöten ökat med över 800 procent under perioden januari–maj. Antalet kvalificerade distansmöteskontakter har ökat med 62 procent inom habiliteringen och med 45 procent inom psykiatrin. Det totala antalet distansmöteskontakter som genomförts under perioden uppgår till nästan 107 000.
Stort behov av kommunikation och information
Det har funnits ett stort behov av sammanhållen kommunikation och information till medborgare, patienter och medarbetare med anledning av pandemin. Information och nya rutiner och riktlinjer har snabbt behövt kommuniceras. Målsättningen har varit att målgrupperna ska känns sig trygga med den informationen man får. Exempel på kommunikationsinsatser som har tagits fram är filmer för att uppmärksamma beroende- och missbruksproblematik i pandemins spår, vilka har fått nationell spridning, samt texter till 1177 och sociala medier som tar upp hur vi pratar med barn om covid-19.
Minskat antal fysiska besök
Färre patienter har sökt hjälp akut. Många har också av- eller ombokat besök eller uteblivit helt.
Minskningen i antalet besök är kopplad till att man själv haft förkylningssymtom eller till rädsla för att bli smittad. Nedgången har varierat mellan enheterna. Ett område med stor minskning är
audionommottagningarna i vårdval hörselrehabilitering där patienterna huvudsakligen tillhör riskgrupp 70 år och äldre. PHHN fattade därför beslut om att erbjuda en temporär ersättning för att
mottagningarna ska finnas kvar när patienterna väl kommer tillbaka.
Söktryck och beläggning i heldygnsvården
I samband med pandemin och den oro som uppstod hos patienter, minskade antalet personer som sökte till akutmottagningarna samt beläggningen inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Under sommaren har antalet personer som söker vård akut och beläggningen ökat, dock finns det fortsatt fler lediga platser i vuxenpsykiatrin jämfört med de senaste åren. Sannolikt kommer det efter sommaren att finnas ett uppdämt icke tillgodosett vårdbehov som kan leda till ökad vårdtyngd och belastning under hösten.
Besöksförbud och färre permissioner
Att anhöriga ges möjlighet att vara med vid besök, utredning och behandling är viktigt inom såväl psykiatrin som habiliteringen. Sedan i mars råder besöksförbud i Region Skåne och närstående får inte vistas i verksamhetens lokaler om inte särskilt behov finns. Det innebär att närstående inte har kunnat medverka i vård och behandling på det sätt som varit önskvärt. Det har gjort det svårare att skapa och upprätthålla samarbete med närstående, vilket är en viktig förutsättning för många patienters
behandling och återhämtning. Antalet permissioner inom psykiatrin har också begränsats för att minska risken för smittspridning. Många patienter har därför inte kunnat använda permissioner som en del i behandlingen, och inte heller fått ta emot besök av närstående, vilket kan påverka vårdförloppets innehåll och längd.
Anpassning för att kunna ta emot covid-19-patienter
Ombyggnation och omorganisation har skett inom psykiatrin för att kunna ta emot eventuellt smittade patienter. Inom heldygnsvården har covid-19-platser tillskapats med möjlighet att isolera patienter.
Patientsäkerhet och kvalitet
Årets arbete inom område patientsäkerhet och kvalitetsutveckling har i olika grad påverkats av
rådande pandemi. Utvecklingen av digitala lösningar har snabbats upp och arbetssätt har förändrats för att kunna fortsätta möta patienters och medarbetares behov av kunskap och stöd i vårdarbetet.
Individuella lösningar och anpassningar har varit i fokus. De utvecklingsområden som bedömts viktigast för att upprätthålla en säker vård har prioriterats, i överenskommelse med chefläkare och skyddskommitté. Utvärdering av effekterna av anpassningarna kommer att göras.
Nya former för patientinflytande
Då besöksförbud infördes under våren avstannade genomförandet av planerade Patientforum5. En digital lösning togs fram och flertalet forum har sedan dess hållits via Skype. Några forum har även hållits via telefonmöten. Inflytanderåden inom den psykiatriska verksamheten har i största mån upprätthållits via Skype och e-post.
Hög sjukfrånvaro bland medarbetare
Sjukfrånvaron bland medarbetarna ökade kraftigt under våren. Region Skåne införde nya riktlinjer gällande medarbetare som är sjuka och uppvisar luftvägssymtom och fler medarbetare stannade därför hemma från arbetet. Äldre vikarier och hyrsjuksköterskor har inte tagit uppdrag i samma omfattning som tidigare med anledning av smittorisken och det har på vissa håll lett till hög belastning för de medarbetare som varit i tjänst.
Förbättrat hygienarbete
Stor vikt har lagts vid påminnelser om basal vårdhygien och klädregler samt utbildning och tydliga rutiner kring skyddsutrustning, både vid misstänkt och konstaterad smitta.
5 En metod för löpande dialog om vårdupplevelser, behov och önskemål.
En vårdskuld har uppstått
Det är ännu oklart vad pandemin kommer att innebära för våra patienter på sikt. Det finns en risk att patienter inte har sökt vård i rätt tid och där man kan befara en djupare problematik när patienten väl kommer. Hjälpmedelsutprovningar har också skjutits upp med begränsad självständighet för
patienterna som följd. Då många besök har ställts in, till exempel gruppinsatser, finns en vårdskuld som kommer att behöva betas av. Förvaltningen är representerad i Region Skånes normaliseringsgrupp och har inventerat undanträngningseffekter6 och andra negativa effekter för att kunna hantera dessa.
Ökad sammanhållning
Kommunikation, sammanhållning och flexibilitet har ökat inom förvaltningen på flera plan. Trots utmaningar med osäkerhet och omställning har medarbetarna kraftsamlat för att göra ett gott arbete och hjälpts åt med de utmaningar som pandemin fört med sig. Samverkan inom förvaltningen har varit god och hjälpsamheten och viljan att ställa upp för varandra och för patienterna har varit stor under en utmanande tid.
Andra viktiga händelser utöver covid-19
Digitalisering
Processen med digitalisering pågår sedan tidigare inom förvaltningen men har snabbats upp under pandemin. Det har skett en stor ökning av andelen video- och telefonkontakter och insatser ges på distans när det är möjligt och fysiskt när det behövs.
Standardiserade vårdprocesser
Ett flertal standardiserade vårdprocesser har beslutats inom förvaltningen och ytterligare några är under framtagande. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har tolv vårdprocesser beslutats under våren och två har reviderats. Inom vuxenpsykiatrin har sju vårdprocesser beslutats. Inom rättspsykiatrin finns en rättspsykiatrisk vårdprocess framtagen. Inom vuxenhabiliteringen finns sedan tidigare två standardiserade vårdprocesser. Inom barn- och ungdomshabiliteringen och syn-, hörsel- och dövverksamheten pågår arbete med framtagande av processer. Vårdprocesserna är vägledande och syftar till att alla patienter ska få en likvärdig vård. De ska även fungera som stöd till medarbetare i det kliniska arbetet.
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse
I februari reviderades Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård –
specialistpsykiatri gällande vuxna. Överenskommelsen reglerar planerat samt akut omhändertagande vad gäller psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Förenklat ansvarar primärvårdsnämnden för första linjens sjukvård för psykisk ohälsa för vuxna, vilket innebär att lindriga till medelsvåra tillstånd generellt behandlas inom primärvården. Svåra tillstånd med en betydande påverkan på patientens funktionsnivå behandlas inom specialistpsykiatrin.
Nya arbetssätt
Vid vuxenpsykiatri Lund har man under året öppnat åtta vårdplatser i en öppen avdelning, så kallad
”öppen dörr”. Vården bygger på en överenskommelse där ansvar tydliggörs och där patienten och medarbetarna arbetar mot samma mål. Det pågår också ett gemensamt utvecklingsarbete inom området
6 Nationalekonomiskt begrepp.
vuxenpsykiatri med att kartlägga och effektivisera patientflöden. Gemensamma mottagningar för barn med autism och samtidig psykiatrisk problematik kommer att startas på två enheter i september.
Stora likarättspriset
Teamet som möter barn med rörelsenedsättning och intellektuell funktionsnedsättning (RI) på barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö fick den 27 maj motta Stora likarättspriset 2020. De belönades för sitt aktiva inkluderande arbete med att förstå och möta familjer och patienter med olika kulturell bakgrund.
Fritt vårdsökande – ökat antal patienter
Inom området vuxenpsykiatri finns privata aktörer i Lund, Malmö och Helsingborg. Det fria vårdvalet kan innebära att någon enhet behandlar fler patienter än vad som motsvaras av tilldelade resurser. Ett exempel på där fler patienter än beräknat sökt vård är vuxenpsykiatri Lund.
Fler dömda – ökat tryck på rättspsykiatrin
Rättspsykiatrin har en hög belastning i form av ett ökat antal personer som döms till rättspsykiatrisk vård. För att tillmötesgå behovet av vård för patienter som vårdas enligt LRV (Lagen om
rättspsykiatrisk vård) är det mest kostnadseffektiva alternativet att utöka antalet vårdplatser i Skåne.
Under hösten kommer inflyttning att ske i nybyggda lokaler för öppenvård7 i Malmö och förvaltningen arbetar för att få en temporär slutenvårdsenhet8 i Hässleholm, utöver de två befintliga.
Barnkonventionen har blivit lag
Arbetet med barnets rättigheter har fortsatt på både strategisk nivå och direkt i verksamheterna utifrån att barnkonventionen blivit lag 1 januari 2020. Utbildningsdagar har sedan tidigare genomförts för alla chefer. En webbutbildning som togs fram under våren 2019 finns nu öppen för alla medarbetare inom Region Skåne. Förvaltningen har också funnits med i arbetet med att ta fram Region Skånes policy för barnets rättigheter. Arbetet med barnkonventionen fortsätter på alla nivåer med spridning av kunskap och införlivande av barnrättsperspektivet i verksamheternas arbetssätt. Under hösten kommer en podcast om barnets rättigheter. Podcasten är framtagen inom förvaltningen tillsammans med Likarättsakademin inom koncernen.
Åtgärder för budget i balans
Förvaltningen arbetar med de av nämnden beslutade åtgärderna för en ekonomi i balans. Exempel på pågående arbete är reduktion av hyrsjuksköterskor, användande av distanskontakter och inspelade utbildningsinsatser istället för fysiska.
7 Vård som bedrivs på mottagningar.
8 Heldygnsvård kallas slutenvård inom rättspsykiatri.
Målkort 2020
Förvaltningen arbetar utifrån ett målkort med syftet att få ett tydligt förvaltningsperspektiv i
målarbetet, med betoning på helheten och vad som är viktigt för våra patienter. I målkortet synliggörs vad förvaltningen fokuserar på under 2020 för att kunna erbjuda specialistpsykiatrisk vård och habiliterande insatser med hög kvalitet, i rätt tid och på ett säkert sätt. Målkortet utgår från fem målområden i god vård som är centrala för att uppnå målsättningarna i förvaltningsuppdraget 2020.
Med utgångspunkt i förvaltningens målkort formulerar respektive verksamhetsområde aktiviteter som följs upp i samband med bland annat delårsrapport och årsredovisning. Uppföljningen görs med färgmarkeringar i enlighet med den modell för uppföljning av intern kontroll som används inom Region Skåne. En mer detaljerad uppföljning av målen i målkortet finns i bilaga Rapportering av plan och uppföljning intern kontroll Psykiatri och habilitering. Där framgår uppföljningen av samtliga delområden kopplade till Region Skånes övergripande mål.
Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet
Tillgänglig hälso- och sjukvård
Nedan redovisas uppgifter för området tillgänglig hälso- och sjukvård.
Hur resultaten har påverkats av covid-19
Färre patienter har besökt våra enheter under pandemin. Patienter har avbokat besök, och
gruppaktiviteter och behandlingar har ställts in. Digitala kontakter som videokontakt och kvalificerad telefonkontakt har i stor utsträckning ersatt fysiska besök i de fall patienter har haft
förkylningssymtom, tillhört riskgrupper eller varit oroliga för smittorisk. Inom psykiatrin har man haft reducerat antal vårdplatser med anledning av att covid-19-platser inrättats och svårt sjuka patienters behov av psykiatrisk vård har prioriterats. Sjukfrånvaron har ökat till följd av nya riktlinjer, vilket inneburit att färre besök har kunnat genomföras. Antalet besök inom vårdval hörselrehabilitering har minskat kraftigt då många av patienterna tillhör riskgruppen 70 år eller äldre. PHHN har därför beslutat om temporär ersättning till audionommottagningarna för att de ska kunna upprätthålla sin verksamhet och finnas kvar när patienterna kommer tillbaka.
Undanträngning och omotiverade skillnader
Inga omotiverade skillnader har rapporterats med anledning av pandemin. Sedan tidigare prioriteras akuta tillstånd framför icke-akuta åtgärder. Insatser i grupp har inte kunnat genomföras som planerat utan har fått skjutas på framtiden. Åtgärder har vidtagits för att behålla kontakten fysiskt och digitalt.
Antal remisser t o m juli 2019 t o m juli 2020 Skillnad antal Skillnad %
Vuxenpsykiatrin 10 502 10 190 -312 -3,0%
BUP 7 910 8 741 831 10,5%
Habiliteringen 6 456 6 706 250 3,9%
Totalt 24 868 25 637 769 11,4%
Antal väntande till besök aug 2019 aug 2020 Skillnad antal Skillnad %
Vuxenpsykiatri 1 516 1 247 -269 -17,7%
BUP 598 437 -161 -26,9%
Barn- o ungdomshab 165 191 26 15,8%
Vuxenhab 168 154 -14 -8,3%
Syn-hörsel- o döv 516 498 -18 -3,5%
Antal väntande till utredning/beh juli 2019 juli 2020 Skillnad antal Skillnad %
BUP 137 27 -110 -80,3%
Andel väntande inom 90 dgr aug 2019 aug 2020 Skillnad %-enhet Skillnad %
Vuxenpsykiatri 70% 80% 10% 13,7%
BUP 76% 84% 8% 9,9%
Barn- o ungdomshab 100% 100% 0% 0,0%
Vuxenhab 98% 98% 0% 0,0%
Syn-hörsel- o döv 93% 95% 2% 2,2%
Andel genomf återbesök inom måldatum aug 2019 aug 2020 Skillnad %-enhet Skillnad %
Barn- o ungdomshab 99% 99% 0 0,0%
Vuxenhab 100% 100% 0 -0,1%
Det finns en risk att patienter har stannat hemma längre innan man uppsökt vård. Inom
vuxenhabiliteringen noteras en risk för undanträngning för de patienter som behöver komma till fysiska besök, framför allt de med omfattande funktionsnedsättningar.
Inflöde av patienter under perioden
För förvaltningen som helhet har inflödet minskat under perioden då färre patienter besökte våra enheter. Under årets början var beläggningen i heldygnsvården hög, liksom året innan, med i stort sett dagliga överbeläggningar. I samband med pandemin, och oron bland patienter till följd av denna, minskade antalet besök på akutmottagningarna och beläggningen i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård minskade. Under sommaren har antalet besök och beläggningen åter ökat men det finns fortsatt fler lediga platser i vuxenpsykiatrin jämfört med de senaste åren. Sannolikt finns ett uppdämt vårdbehov som kan leda till ökad vårdtyngd och belastning under hösten. I öppenvården har besöken i en del verksamhetsområden minskat under senvåren med anledning av patienters oro över risk för smittspridning. Förvaltningen har aktivt uppmanat patienter som är i behov av vård att genomföra besök och erbjudit alternativ som hembesök eller digitala besök. Även i öppenvården kommer söktrycket med all sannolikhet att öka under hösten då det finns risk att patienter som inte har sökt under våren har försämrats i sitt sjukdomstillstånd. Inom verksamhetsområdena har man på olika sätt arbetat för att minska de köer som har funnits, till exempel har man haft kvälls- och helgmottagningar.
Inflödet av nyligen dömda patienten till rättspsykiatrin har varit relativt opåverkat med liten minskning under sommaren, troligen relaterat till minskad domstolsaktivitet. Inom rättspsykiatrins heldygnsvård har antalet inskrivna patienten varit högre än antalet fastställda vårdplatser och ytterligare patienter i Växjö väntar på plats i Skåne. Antalet häktade samt återinläggningar från öppenvård har varit oförändrat under perioden.
Inom barn- och ungdomshabiliteringen fortsätter andelen patienter med autism att öka, pandemin har inte inneburit någon förändring. Inom syn-, hörsel- och dövverksamheten minskade inflödet
omedelbart i mars, på enheter med många äldre patienter, som synenheten vuxna och
audionommottagningen. Även tolkcentralen fick en omedelbar minskning från mars men det börjar nu återgå till mer normal nivå.
Förväntat inflöde under och efter normaliseringen
Det är svårt att förutse hur inflödet kommer att påverkas. Inom de flesta verksamhetsområden befaras inte ett ökat inflöde under och efter normaliseringen, utan det förväntas på de flesta håll återgå till den nivå som var innan pandemin. Det finns emellertid en risk för ett ökat inflöde av patienter som inte har sökt vård under pandemin. Det finns också en risk för att patienter som inte har sökt vård under våren har försämrats i sitt sjukdomstillstånd och att läkningen därmed fördröjs. Inom synenheten vuxna och audionommottagningen kommer man troligen att märka ett ökat tryck eftersom många av patienterna är i riskgrupp 70 år eller äldre och därför har väntat med att söka vård under pandemin.
Hantering av väntelistor med många av- och ombokningar och uteblivna patienter Inom psykiatrin hanteras väntelistor enligt rutin för triagering9, där de svårast sjuka patienterna får vård först. Inom habiliteringen finns rutiner för patientadministration och vid behov har lokala
9 Bedömning av patientens behov av vård.
anpassningar gjorts. Rutiner finns för telefonkontakt med patienter som uteblivit och digitala alternativ erbjuds.
Antalet avbokningar ökade i samband med att covid-19 bröt ut. Avbokningarna är en följd av att patienter har haft förkylningssymtom eller inte velat delta i gruppaktiviteter eller komma till mottagningarna på grund av oro för att smittas med covid-19. När det gäller individuella möten har mottagningarna i allt högre grad börjat använda sig av kvalificerade telefonsamtal eller videosamtal, och efterhand som nya digitala lösningar blivit tillgängliga har man använt sig av dessa. Inom rättspsykiatrisk öppenvård är patienterna ålagda att följa de särskilda villkor som de tilldömts via domstol, vilka inte möjliggör avbokning eller uteblivande. Det finns inga särskilda rutiner för av- och ombokningar vid krisläge. Hantering sker på verksamhetsnivå utifrån den lokala situationen och behovet.
Registreringsrutiner och tillämpningar
Inom de flesta verksamhetsområden har det inte skett någon större förändring i registreringsrutinerna, förutom att man som komplement registrerar ökade kostnader kopplade till covid-19 samt att nya KVÅ-koder för uteblivande på grund av covid-19 har använts. Det har inneburit en omställning för behandlare och sekreterare i och med att de har behövt upplysa patienter om restriktioner och
förändring av verksamheten, till exempel att drop in-tider inte har kunnat erbjudas, och att kontrollera så att patienterna är friska när de kommer till mottagningen.
På vissa håll upplever man att stödet vad gäller registreringsrutiner och tillämpningar har varit gott, medan någon saknar tillräckligt med stöd i förändringar i form av utbildning och information.
Säker hälso- och sjukvård
Nedan redovisas uppgifter för området säker hälso- och sjukvård.
Psykiatri Skåne har ett Skåneövergripande vårdplatssamarbete för att optimalt använda alla tillgängliga vårdplatser och undvika överbeläggningar så långt det är möjligt. Förekomsten av överbeläggningar i heldygnsvården är fortsatt låg regionalt sett och ligger kvar på 1,7 per 100 vårdplatser, vilket är något högre än vad som varit fallet under de senaste åren. Även fjolårets siffra var högre än vanligt, 1,8 per 100 vårdplatser.
Av/ombok psyk t o m juli 2019 t o m juli 2020 Skillnad antal Skillnad %
Av-/ombok 83 647 94 434 10 787 12,9%
varav corona 0 12 087 12 087
Uteblivande 16 460 13 578 -2 882 -17,5%
Totalt 100 107 120 099 19 992 -4,6%
Av/ombok hab t o m juli 2019 t o m juli 2020 Skillnad antal Skillnad %
Av-/ombok 34 315 44 202 9 887 28,8%
varav corona 0 7 353 7 353
Uteblivande 6 292 4 837 -1 455 -23,1%
Totalt 40 607 56 392 15 785 5,7%
Lokalt har förekomsten av överbeläggningar varit högst i verksamhetsområde Vuxenpsykiatri
Helsingborg och Vuxenpsykiatri Lund. Personalbrist innebär fortsatt stängda platser i heldygnsvården, och tillsammans med att patienter på grund av pandemin flyttas mellan verksamhetsområden i mindre utsträckning, förklarar detta fortsatt högre överbeläggningssiffra trots att förvaltningen totalt haft relativt gott om vårdplatser under perioden mars–juli.
Öppenvården i psykiatrin har haft 3 000 färre uteblivande men istället 11 000 fler av- och ombokningar vilket är en direkt följd av covid-19.
Totalt ser vi 94 434 av- och ombokningar varav 12 087 är registrerade som covid-19-relaterade.
Således har vi en bättre totalsiffra jämfört med förra året särskilt som även uteblivande har minskat markant.
Fördelningen mellan enhet och patient av vem som av- och ombokar på grund av covid-19 är helt jämn, men i övrigt avbokar patienterna 30 procent mer än enheterna och enheterna ombokar 75 procent mer än patienterna.
Patienter som avbokat relaterat till covid-19 har regelbundet erbjudits alternativa besöks- och kontaktformer såsom telefonkontakt och videobesök.
Inom habiliteringen ser vi att av- och ombokningar ökat med 29 procent perioden januari–juli i år, där större delen (74 procent) beror på covid-19 och är relativt, proportionellt sett, jämnt fördelat mellan verksamheterna. Det är också jämnt fördelat mellan patient och enhet avseende vem som av- och ombokat på grund av covid-19. Uteblivande har minskat med 23 procent samma period.
Nationell högspecialiserad vård
Förvaltningen har huvudansvaret för tre remisser inom området specialistpsykiatri för nationell högspecialiserad vård: könsdysfori, svårbehandlat självskadebeteende och svårbehandlade ätstörningar. I samband med en workshop i augusti kommer det gemensamma svaret från de vuxenpsykiatriska verksamhetsområdena och barn- och ungdomspsykiatrin att sammanställas.
Habiliteringen deltar i hanteringen av remissen beträffande neuromuskulära sjukdomar. Arbetet genomförs i nära samverkan med SUS.
Våld i nära relationer
Lärdomar av de strukturella förändringar som genomförts
Då barnkonventionen har blivit lag har våra verksamheter riktade till barn och unga haft fokus på detta område. Exempelvis ingår frågor om våld i nära relationer i ett av barn- och ungdomspsykiatrins screeninginstrument. Barn med funktionsnedsättning har en ökad risk att utsättas för våld i nära relationer och medarbetarna inom barn- och ungdomshabiliteringen har som tidigare varit uppmärksamma på detta och anmält om det funnits misstanke.
Inom vuxenpsykiatrin Kristianstad genomförde man redan under hösten 2019 en utbildning om våld i nära relationer för medarbetare inom några av heldygnsvårdens avdelningar. Man var därför redan väl rustade för att hantera denna problematik. I samband med utbildningen togs även rutiner för hantering fram. Inom vuxenhabiliteringen har frågan om våld i nära relationer lyfts i verksamheten, vilket har bidragit till ökad uppmärksamhet.
Hur covid-19 har påverkat processer, rutiner och arbetssätt i verksamheten
Då vi inte har träffat våra patienter fysiskt i samma omfattning som tidigare finns en risk att viktig information kan ha missats i kontakten mellan patient och behandlare. Inom vuxenpsykiatrin Kristianstad har en handlingsplan tagits fram med förtydligande kring förhållningssätt, rutiner och arbetssätt. Förhållningssättet utgår från att man aldrig kan se vem som är utsatt och att frågan därför alltid ska ställas.
I övrigt har inte rutiner kopplat till våld i nära relationer ändrats. På något håll har takten i tänkta aktiviteter behövt dras ner, liksom inom många andra områden, då det varit nödvändigt att prioritera covid-19-relaterade aktiviteter.
Vårdproduktion
Uppgifter om vårdproduktion finns redovisade i separat bilaga.
Orsaker till och konsekvenser av förändring i produktion
Inom förvaltningen noteras en minskning av fysiska besök och en ökning av distanskontakter. Denna omställning var påbörjad sedan tidigare inom delar av verksamheten. Omställningen var till stor hjälp då det redan fanns erfarenhet inom verksamheten av att till exempel ge insatser via video. Produktion och produktivitet har minskat på grund av att patienter har avbokat och personal varit sjuka eller vårdat sjuka barn. Ett flertal gruppinsatser och utbildningar har inte kunnat genomföras som planerat med anledning av covid-19. Några patienter har reagerat över att fysiska besök ersatts av
telefonkontakt samt att anhöriga inte kunnat vara delaktiga på det sätt som önskats.
Vuxenpsykiatrin i Lund uppmanade i början av pandemin alla enheter att prioritera den vård som inte kan vänta. Inom öppenvården beslutade man att avvakta medicininsättning efter nydiagnostiserad ADHD. Detta gjordes främst då sjuksköterskor inom öppenvården förberedde sig på att gå in i heldygnsvården om covid-19 skulle innebära sjuksköterskebrist för vårdavdelningarna. Än så länge har det inte blivit nödvändigt med omfördelning av medarbetare mellan öppen- och heldygnsvård.
Man har därför ökat produktionen igen och börjat med medicininsättning för ADHD-patienter. På akutmottagningen har en sluss installerats i vilken en sjuksköterska mäter den sökandes temperatur samt triagerar för covid-19. Endast patienter med stort och uppenbart psykiatriskt behov släpps in på mottagningen om man uppvisar luftvägssymtom eller feber, annars bli man hemskickad. Patienten går då in via en särskild ingång, direkt in i ett isolerat patientrum.
Inom rättspsykiatrin har besök och aktiviteter i det fall det varit möjligt förlagts utomhus. Patienternas behov har på så sätt kunnat tillgodoses. Möten, vårdplanering, SIP10 och domstolsförhandling har genomförts via länk. Gott och nära samarbete och samordning med kommun (boende, hemtjänst, hemsjukvård) har gett förutsättningar för bibehållen patientsäkerhet.
Tolkverksamheten har haft färre planerade uppdrag och färre tolkanvändare jämfört med 2019. En stor andel av tolkuppdragen utförs inom hälso- och sjukvård och har därmed påverkats av omställningen där. Även beställningar från andra regioner i samband med reserestriktioner och olika förhållningssätt
10 Samordnad individuell plan.
i olika regioner har påverkat. Planerade uppdrag med egen personal har genomförts med god tillgänglighet.
Audionommottagningen har haft färre vårdkontakter och patienter jämfört med samma period 2019.
När pandemin med efterföljande restriktioner var ett faktum mer än halverades verksamheten i princip omedelbart på grund av att så gott som alla i patientgruppen tillhör riskgruppen 70 år eller äldre.
Mottagningen är intäktsfinansierad med avtal inom ramen för vårdval hörselrehabilitering för vuxna.
Tack vare att PHHN har fattat beslut om temporär ersättning, som mottagningen sannolikt kommer att få ta del av, samt att det efter semestrarna verkar som om patienterna vågar komma tillbaka, kan resultatet för helår trots allt bli bra.
Användning av kvalificerade indirekta vårdkontakter
Inom psykiatrin används kvalificerade indirekta vårdkontakter främst inom vuxenpsykiatrisk öppenvård. Kvalificerade telefonsamtal används bland annat för olika typer av uppföljningar, exempelvis medicinuppföljning och mående. Det har skett en stor ökning av användandet av
kvalificerade telefonsamtal och videokontakt under covid-19. Många av de fysiska besöken har ersatts av kvalificerade telefonkontakter och videokontakter.
Inom barn- och ungdomshabilitering har 27 procent av samtliga insatser januari–juni 2020 getts på distans via telefon, brev eller video. Erfarenheten visar dock att tekniken för videobesök behöver bli betydligt mer stabil. Inom vuxenhabiliteringen har de allra flesta, utom de kontakter där konkret fysisk kontakt är nödvändig för bedömning eller instruktioner, genomförts genom kvalificerade indirekta vårdkontakter.
Ett problem är att man inom vissa verksamheter inte har tillgång till tillräckligt bra, användarvänliga och säkra system för distanskontakter. Som exempel kan nämnas att det i befintliga system saknas möjlighet att genomföra gruppinsatser samt svårigheter att genomföra vissa typer av tolkuppdrag. Det tar också lång tid att få prövat om man kan använda nya IT-tjänster till exempel för att kunna anpassa hörapparatsinställningar på distans. Trögheten kan skapa frustration hos både medarbetare och patienter.
Påverkan på antal fysiska besök
De fysiska besöken har minskat till förmån för insatser på distans. Särskilt insatser i grupp har
minskat. Det gäller även inom områdena syn och hörsel där en stor andel av patienterna är i riskgrupp 70 år eller äldre. I den mån det har varit möjligt och lämpligt har distanskontakter via telefon eller video erbjudits. Dock innebär funktionsnedsättning av syn och hörsel en utmaning i att kunna genomföra insatser via distanskontakt. Dessutom är äldregruppen inte alltid så teknikvana. Detta i kombination med att habiliterings- och rehabiliteringsinsatser inte är av akut karaktär har gjort att patienter har av- och ombokat i mycket högre grad än brukligt. Gruppverksamheten har endast genomförts om det varit nödvändigt, till exempel teckenspråksundervisning för föräldrar till döva barn. Patienternas egna av- och ombokningar står för en del av besöksminskningen. Dessa har sannolikt blivit kvalificerade telefonkontakter istället.
Inom rättspsykiatrin har nödvändiga patientbesök genomförts utan undantag. I öppenvård har risk för smitta vägts mot nytta och behov av fysiskt möte. Gott samarbete med kommun och boende har gjort det möjligt att minska fysiska hembesök hos patienter.
Produktion av akut och elektiv
11vård
Ett minskat antal patienter har sökt vård akut. De patienter som har sökt akut har fått vård. ECT- verksamheten (elektrokonvulsiv behandling) har däremot varit kraftigt reducerad på grund av att anestesipersonalen behövts på Skånes universitetssjukhus. Somatiska undersökningar för
psykospatienter har varit kraftigt reducerat under covid-19-perioden och gruppinsatser har ställts in.
En del planerade icke akuta grupper har ändå genomförts då nyttan för patientgruppen har varit överordnad, till exempel psykos-, FACT- (Flexible Assertive Community Treatment) och äldrepsykiatri patienter.
Vård som har prioriterats
Medicinska prioriteringar har gjorts, det vill säga att de som är i störst behov och där vård inte kan anstå har fått tid i första hand. Insatserna har genomförts digitalt eller fysiskt utifrån möjlighet och behov. Behandlaren eller läkaren har gjort individuella bedömningar för sina patienter om huruvida det är möjligt att skjuta upp eller ställa in besök eller behandling. Inom psykiatrin har de patienter prioriterats där man avgör att det finns en förhöjd risk för suicidalitet12, patienter med små barn hemma eller där man upplever en försämring i patientens mående.
Inom habiliteringen har det inte varit några förändringar gällande prioriteringar, utan den
prioriteringsmodell som finns i verksamheten har använts. Gruppinsatser har emellertid ställts in.
Förändring i antal unika patienter
Inom psykiatrin har antalet unika patienter i psykiatrin har minskat mellan 2019 och 2020 och inom habiliteringen är siffrorna i stort sett oförändrade. Orsaken till minskningen inom psykiatrin antas vara samma som övrig minskning av fysiska besök, det vill säga ökad sjukfrånvaro både hos medarbetare och patienter, patienternas egna avbokningar på grund av oro och förkylningssymtom samt på vissa enheter vakanta läkartjänster.
Inom barn- och ungdomshabiliteringen har antalet unika patienter ökat med åtta procent. Det är den fortsatta ökningen av patienter med autism som är orsaken. Denna ökning har pågått under flera år och sedan 2017 ses en ökning på cirka 65 procent.
Undanträngningseffekter
Patienter med mindre akuta tillstånd kan ha fått vänta. Det finns en risk för att de patienter som inte kunnat besöka DBT-teamet13 får en förlängd behandlings- och sjukdomsperiod. Psykoterapeutisk behandling och viss annan gruppbehandling har fått pausa på grund av restriktioner i samband med covid-19. Vi kan ännu inte se några konkreta tendenser och kommer därför att fortsätta följa utvecklingen.
11 Planerad vård.
12 Självmordsbenägenhet.
13 Dialektisk beteendeterapi är en psykologisk behandlingsmetod för patienter med emotionell instabilt personlighetssyndrom och självskadehandlingar.
Inom barn- och ungdomshabiliteringen innebär ökningen av antalet patienter med autism en stor risk för undanträngningseffekter för insatser till patienter med rörelsenedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Denna risk är inte kopplad till pandemin utan har funnits under flera år.
Risker och sjukdomsgrupper som löper risk att försummas genom förändrad produktion
För de patienter som undvikit att söka vård under pandemin finns en risk för ökat lidande och längre vårdförlopp. Det finns också en risk för de patienter vars vård kan vänta och där behandlare har möjlighet att senarelägga behandlingar och utredningar. Eftersom covid-19 ”drar ut på tiden” kan det vara en fråga om tid för hur pass länge vården kan anstå. Detta gäller dock inte för en särskild sjukdomsgrupp utan för alla patientgrupper.
Risk finns vad gäller somatiska undersökningar av psykospatienter. Inom vuxenpsykiatri Lund förändrades rutinen kring medicininsättning för ADHD-patienter under en kort period. Här fanns det en viss patientsäkerhetsrisk men produktionen för detta är dock igång igen. Patienter som deltar i sociala aktiviteter via bland annat mellanvården, psykosmottagningen, rehabteamet med flera, riskerar att bli åsidosatta i och med att dessa enheters aktiviteter pausats till följd av mer restriktiva
hygienrutiner och fysisk distansering. För vissa av dessa patienter kan det innebära en ökad isolering och sämre mående. Föräldrautbildningar i grupp inom habiliteringen har ställts in vilket påverkar möjligheten att till exempel få hjälp med strategier i vardagen och den stress som det innebär att ha ett barn med funktionsnedsättning. För föräldrautbildning autism finns en vårdskuld att ta igen.
Planering och kapacitet framåt
Förvaltningen planerar för en återgång till normalläge, det vill säga läget innan pandemin. Brist på läkare och sjuksköterskor var en stor risk redan innan covid-19. Dock har covid-19 inneburit ökade möjligheter att träffa patienter på distans.
På några av enheterna inom vuxenpsykiatrin som har haft en lägre produktion har man påbörjat planering inför hösten. Detta för att kunna vara redo för att bedriva verksamhet som tidigare, om läget kring covid-19 skulle förändras på så vis att vi kan lätta på restriktionerna kring bland annat fysisk distansering. Inom öppenvården fortsätter man att använda digitala lösningar i de fall det är möjligt så länge det krävs. Efter att sjukfrånvaron gått tillbaka till det normala handlar det mer om ifall besök ska genomföras digitalt eller på plats än om en nedgång i produktion. Inom rättspsykiatrin planeras för fysiska besök i kombination med digitala lösningar.
Det finns en vårdskuld vad gäller vissa gruppinsatser. Planering för att återuppta gruppinsatser är nödvändig och då även att ta igen de insatser som behövt ställas in under våren. Här kommer det att bli nödvändigt att upprätthålla de digitala arbetssätt som införts under våren, och digitala insatser kommer fortsätta att utvecklas.
Psykiatriambulans
Ett pilotprojekt med en särskild psykiatrienhet tillgänglig mellan klockan 15–01 påbörjades i
november 2019. Projektet utgår ifrån Malmö och täcker sydvästra Skåne. Projektet ska pågå i 3 år och utvärderas. Bilen bemannas med en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska och enheten kommer att vara ett komplement till övriga ambulanser inom den prehospitala psykiatrin.
Syftet är att förbättra den prehospitala vården för personer med psykiatrisk problematik samt bidra till att öka kompetensen kring psykiatri inom det prehospitala fältet. Projektets mål är att kunna ta ställning till om en sådan resurs kan bli en permanent enhet inom det prehospitala fältet och om den ska omfatta hela Skåne. Ordinarie ambulanser kommer även fortsättningsvis ha kvar sin viktiga roll inom den prehospitala psykiatrin och ambitionen är att även dessa resurser ska kunna ta del av den kunskapsspridning som kan bli möjlig genom projektet.
Psykiatri Skånes mål är att hela patientens vårdprocess ska kännetecknas av god psykiatrisk kvalitet, hög patientsäkerhet och gott bemötande. Patienter som inleder vården prehospitalt14 har ofta en allvarlig problematik. God vård från början kan innebära en avgörande skillnad.
Projektet har tagits väl emot och samarbetet fungerar bra. Kapaciteten är något större än
upptagningsområdets behov och möjligheten att utöka detta under hösten undersöks. Psykiatri Skånes mångåriga goda prehospitala samarbete med bland annat ambulans, polis och läkarbilar fortsätter och en revision av vårdprogrammet Prehospital psykiatri pågår.
14 Omhändertagande innan man kommer till sjukhus.
En drivande utvecklingsaktör
Hur covid-19 har påverkat processer, rutiner och arbetssätt i verksamheten
Årets arbete inom område patientsäkerhet och kvalitetsutveckling har i olika grad påverkats av rådande pandemi. Pågående utveckling med framför allt digitala lösningar har ökat takten och arbetssätt har förändrats för att kunna fortsätta möta patienters och medarbetares behov av kunskap och stöd i vårdarbetet. Individuella lösningar och anpassningar har varit i fokus. Deutvecklingsområden som bedömts viktigast för att upprätthålla en säker vård har prioriterats, i överenskommelse med chefläkare och skyddskommitté. Utvärdering av effekterna av anpassningarna kommer att göras kommande år. Några exempel är:
Samtalsgrupper på tema suicidprevention (SPiSS15-samtal) för personal har ställt om till i huvudsak digital kontakt och användandet av nytt material mer lämpat för detta.
TERMA-utbildningarna, terapeutiskt möte med aggression16, har modifierats för att minska smittorisken. Grundutbildning, repetitioner samt utbildning för sommarvikarier har
genomförts.
Fördjupade läkemedelsgenomgångar av klinisk apotekare har fungerat väl. Ett förändrat arbetssätt för ökad effektivitet initierades redan innan pandemin och har utvecklats ytterligare under våren. Besök i verksamheten har minimerats men behöver till viss del återupptas för att upprätthålla god patientsäkerhet samt kvalitet i kunskapsöverföring.
De programtrohetsmätningar av vuxenpsykiatriska vårdteam som arbetar enligt ACT eller F- ACT, (Flexible) Assertive Community Treatment, har inte kunnat genomföras fullt enligt plan under våren utan viss fördröjning finns i arbetet. Man har dock haft möjlighet att ställa om resurserna till kvalitetssäkring av arbetet och i viss mån till vårdnära arbete då den
prioriteringen varit viktigare. Arbetet kommer att återupptas under hösten med anpassning till rådande läge. Programtrohetsmätningen är en mycket viktig komponent i arbetet att
kvalitetssäkra och utveckla vården för gruppen svårast sjuka med komplexa vårdbehov.
Under perioden har en positiv utveckling skett vad gäller möjligheter till digitala kontakter med patienter, mellan medarbetare och med myndigheter och andra samverkanspartners. Vi har blivit mer digitala och telefon- och videokontakter, distanstolkning och övrig digital kommunikation har ökat inom hela verksamheten. Fokus har legat på att ställa om, inte ställa in. Vi har använt den kunskap och erfarenhet av att ge insatser på distans som redan funnits inom förvaltningen och fortsatt utveckla detta. Digitalt först, fysiskt när det behövs. Det har blivit tydligt att det vi gör kan utföras på mer än ett sätt med utgångspunkt i patienternas behov och önskemål. Vi har etablerat sätt för att snabbt ändra och kommunicera nya rutiner. Hygienrutiner har förbättrats och förståelsen hos medarbetarna för god hygien vid patientnära arbete har ökat. I verksamheten har också rutiner tagit fram för eventuell användning av skyddsmask 90.
Restriktioner i form av besöksförbud, att se till att patienterna på ett säkert sätt kan vistas i våra lokaler, ge information, att alla icke-akuta besök ska vara tidsbokade och så vidare, har inneburit att vi
15 Suicidprevention i svensk sjukvård.
16 En metod för att förebygga och bemöta hot och våld i vården.
har fått anpassa och justera delar av vårt sätt att arbeta. Aktiviteter, behandlingar och andra insatser i grupp har nästan inte alls genomförts under våren utan har ställts in eller genomförts med ett förändrat upplägg.
Besöksförbud och indragna permissioner har påverkat processer och arbetssätt då närstående inte har kunnat medverka i vården på det sätt som varit önskvärt. Det har gjort det svårare att skapa och upprätthålla samarbete med närstående, vilket är en viktig förutsättning för många patienters behandling och återhämtning. Antalet permissioner inom psykiatrin har också begränsats för att minska risken för smittspridning. Många patienter har inte kunnat använda permissioner som en del i behandlingen, och inte heller fått ta emot besök av närstående, vilket kan komma att påverka
vårdförloppets innehåll och längd.
På beroendemottagningen i Lund har man utvecklat ett nytt arbetssätt för patienter i riskgrupper.
Många av enhetens patienter besöker mottagningen dagligen för att få sin medicin. För att minska risken för att patienter som befinner sig i någon riskgrupp blir smittade så har medarbetare från dagsjukvården (som legat nere under covid-19) gjort hembesök hos dessa patienter.
Inom enheter som har haft minskat inflöde med anledning av pandemin har tiden kunnat användas till att arbeta med planerade projekt- och utvecklingsarbeten. Det har varit gynnsamt för verksamhetens utveckling och gjort det möjligt att arbeta undan utvecklingsarbeten så att personalresurserna kan användas för vårdkontakter när patienterna vill och vågar komma igen.
Samverkan och sammanhållningen inom förvaltningen har stärkts och man har ställt upp för varandra på alla plan för att lösa de utmaningar som uppstått. Genom tät dialog inom förvaltningen och inom verksamheten har man kunnat dela med sig och dra lärdom av varandras uppkomna utmaningar. Tack vare detta har verksamheten trots omständigheterna fungerat bra. De patienter som har velat och kunnat komma har fått insatser utifrån sina behov tack vare att vi har haft i stort sett all verksamhet igång.
Det besöksförbud som verksamheten har haft att förhålla sig till har förhindrat genomförandet av flertalet planerade Patientforum. Då restriktionerna förväntades pågå över tid togs en digital lösning fram och flertalet forum har sedan dess hållits via Skype. Några forum har även hållits via
telefonmöten. Inflytanderåden inom den psykiatriska verksamheten har i största mån upprätthållits via Skype och e-post. En redovisning av aktiviteter inom Psykiatri och habiliterings verksamhet samt Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämndens dialog med patient- och närståendeföreningar finns i bilaga Delårsredovisning 2020, Delaktighet, inflytande och attityder till psykisk ohälsa.
Hur innovation och klinisk forskning har påverkats
Situationen med covid-19 har i hög grad påverkat verksamheten för psykiatriforsking och bidragit till att utveckla befintliga processer, rutiner och arbetssätt. Psykiatriforskning Skånes uppdrag är att främja samarbetet mellan universitet och högskolor och den psykiatriska sjukvården inom förvaltning Psykiatri och habilitering för att dagens och framtidens patienter ska få den bästa möjliga vård som finns att tillgå. Samarbetet fortsatte under pandemin men arbetssättet förändrades. Digitala tjänster ersatte i hög grad fysiska träffar. Vid möten och sammankomster användes olika slags videotjänster såsom Skype för företag och Microsoft Teams.
För pågående och planerade studier togs riktlinjer fram, Riktlinjer för pågående och planerade studier under covid-19-pandemin. Dessa förmedlades till berörd personal 28 april 2020. En reviderad version togs fram 11 juni 2020.
December 2019 flyttade Psykiatriforskning Skåne till större lokaler. Syftet med de nya lokalerna var en ökad synlighet och tillgänglighet. Det planerades för veckovisa forskningsseminarier riktade till förvaltningens doktorander. Avsikten var att ge en ökad kunskap om de senaste forskningsrönen. Inom loppet av 1–2 veckor ställde verksamheten om till att istället bedriva seminarierna på distans. Det utvecklades således nya digitala rutiner och arbetssätt för personal och studenter med anledning av pandemin.
Enheten ger även stöd till kliniska forskare som startar upp nya forskningsprojekt som bedöms vara av särskild betydelse för utredning och behandling av patienter vid den skånska psykiatrin, och som bedöms ha betydelse för utvecklingen av den psykiatriska vården. Vanligtvis hålls ett fysiskt möte där en expertgrupp granskar ansökningarna och gör en gemensam bedömning. Under rådande
omständigheter användes istället videotjänster, något som visade sig fungera bra.
Under året har hittills sex FoU17-arbeten publicerats, och ytterligare fyra planeras att färdigställas. De publicerade rapporterna är:
Audionomledd kognitiv intervention vid tinnitus
Teckenspråkstolkens påverkan vid behandlingssamtal
Samtalsmaterialet ”Det här är jag”
Stöd till personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning
En forskningsöversikt om icke-manuella signaler i teckenspråkstolkning
AKK inom sjukvården
Under vårterminen började Ulrika Bejerholm en kombinationsanställning på 30 procent på FoUU- enheten. Ulrika Bejerholm är professor i psykiatrisk hälso- och sjukvård med inriktning på bland annat delaktighets- och implementeringsforskning.
I oktober tillträder Daniel Lindqvist befattningen som FoUU-chef på 50 procent. Övriga 50 procent ägnas åt forskning och undervisning. Daniel Lindqvist är docent och specialistläkare i psykiatri.
Digitala vårdkontakter och vårdtjänster
Med anledning av pandemin har behovet av att mötas via distansmötestjänster, både internt med kolleger och andra samverkansparter samt med patienter, varit påtagligt. Det beslutades snabbt i Region Skåne att utveckla och breddinföra tjänsten Videobesök för digitala vårdkontakter med patienter, samtidigt som Microsoft Teams i snabb takt installerades på samtliga medarbetares datorer inom Region Skåne. Efter en riskanalys godkändes Skype för företag att användas för Skypesamtal med känd patient. Inom rättspsykiatrin installerades Cisco videokonferensanläggningar för
distanskontakt med förvaltningsrätten.
I takt med ökad tillgång av distansmötestjänster var utmaningen att använda rätt system vid rätt tillfälle, och att vid hantering av sekretessbelagd information och känsliga personuppgifter ha
tillräcklig kunskap om dataskydd och informationssäkerhet. En mängd distansmötestjänster, mer eller mindre säkra, blev tillgängliga på marknaden och anvisningar och ett förtydligande togs därför fram
17 Forskning och utveckling.
kring vilka tjänster som ska användas inom regionen. En matris kommunicerades för att enkelt och snabbt få stöd i valet av tjänst. I många fall kunde ett telefonsamtal ersätta det fysiska besöket.
Behovet av digitala gruppbehandlingar på distans uppmärksammades och en behovs- och riskanalys har genomförts. Den regionala expertgruppen för dataskydd och informationssäkerhet har konsulterats.
Ytterligare utmaningar med vilka patientavgifter som gäller vid digitala vårdkontakter och registrering av nya patientkoder uppstod och ställde krav på ökat samarbete mellan olika delar av regionala stödenheter. Det uppstod brist på headset och bärbara datorer och särskilda eskaleringsrutiner med regionala IT-avdelningen upprättades.
På e-tjänsterna Beställ tid och Av/omboka tid som erbjuds via 1177.se togs det fram en ny funktion där patienten kunde ange önskemål om telefon- eller videosamtal istället för fysiskt besök.
I den snabba uppväxling av digitala tjänster som skett under våren har vi alla fått ytterligare träning i att mötas på distans och upptäckt att många frågor, möten och patientkontakter kan genomföras digitalt. Vi har därmed även uppskattat de speciella tillfällen då ett personligt möte är nödvändigt och av stor betydelse. Krisen har också gett oss en ökad förståelse av begreppet ”digitalt när det är möjligt och fysiskt när det behövs”.
Vi har även fått bekräftat att snabba förändringar går att göra när motivationen finns och att en kris föder tydliga behov. Vi har fått erfarenhet av införande av nya digitala tjänster på kort tid, av agil utveckling och successivt införande av funktioner. Tjänsten Videobesök infördes till exempel enbart med grundläggande funktioner och utvecklades successivt med ytterligare funktioner för bland annat säker inloggning, sms-påminnelse och trepartssamtal. Instruktioner och manualer uppgraderades löpande och support via distansmöte upprättades. En utvärdering av införandet av videobesök har även genomförts på regional nivå. På samma sätt har Microsoft Teams tillgängliggjorts i Office365-familjen där projektet successivt gett oss tillgång till ytterligare funktioner och applikationer under våren och sommaren.
Generellt har vi fått en känsla av ökad förändringstakt som vi kommer att hålla kvar vid och kan referera till inför kommande utvecklingsarbeten, inte minst införandet av SDV (Skånes digitala vårdsystem).
Barnkonventionen har blivit lag
Arbetet med barnets rättigheter har fortsatt på både strategisk nivå och direkt i verksamheterna med implementering utifrån att barnkonventionen blivit lag 1 januari 2020. På strategisk nivå har sedan tidigare utbildningsdagar för alla chefer genomförts. Webbutbildningen som togs fram under våren 2019 innehållande två filmer med tillhörande arbetsuppgifter finns nu öppen för alla medarbetare inom Region Skåne. Den innehåller en grundläggande del om barnkonventionen som lag, barnsyn och tillämpning av barnkonventionen i det dagliga arbetet. En fördjupande del handlar om bedömning och prövning av barnets bästa. Utbildningen är avsedd att göras i arbetslag eller annan gruppkonstellation men kan även genomföras enskilt. Många har genomfört och ännu fler har påbörjat utbildningen, både i grupp eller enskilt och upplever att den är hjälpsam i det dagliga arbetet i möte med varje barn eller familj. Stödmaterial att använda vid olika beslut som rör barn är framtaget. Förvaltningen har funnits med i arbetet med att skriva fram policyn för barnets rättigheter i Region Skåne, med representation från BUP och barn- och ungdomshabiliteringen (BOH). Arbetet med barnkonventionen fortsätter på alla nivåer med spridning av kunskap och införlivande av barnrättsperspektivet i verksamheternas
arbetssätt. Under hösten kommer en podcast om barnets rättigheter framtagen inom förvaltningen tillsammans med Likarättsakademin inom koncernen.
Attraktiv arbetsgivare
Samverkan med personalorganisationer under covid-19
Vi utökade i början av pandemin skyddskommittémöten både på förvaltnings- och verksamhetsnivå för att säkerställa att vi har en bra och öppen dialog kring viktiga förändringar och för att snabbt kunna hantera och svara på frågor som uppstått i och med covid-19, till exempel arbetsmiljöfrågor och nya arbetssätt. Förutom ordinarie samverkan och MBL en gång i månaden införde vi på förvaltningsnivå avstämningar en gång i veckan från och med mars månad. Avstämningarna har genomförts via Skype eller Teams och har, generellt rent tekniskt, fungerat bra. Mötenas täthet har möjliggjort uppdatering av aktuellt läge och dialog kring hanteringen av aktuella frågor samt möjliga lösningar. Vi har upplevt att samarbetet och dialogen har fungerat mycket bra med en stark vilja att lösa de utmaningar vi stått inför och de avstämningar vi haft varje vecka har bidragit till att vi haft ett fungerande
informationsflöde och samverkan. Upplägget ovan har genomförts såväl på förvaltningsnivå som inom respektive verksamhetsområde.
Utöver extra avstämningsmöten och ordinarie samverkansmöte och skyddskommitté har arbetsutskott inför skyddskommitté på förvaltningsnivå genomförts som planerat. Vi har genomfört mötena via Teams eller Skype.
En god och hälsofrämjande arbetsmiljö
Förvaltningen har tagit fram tre arbetsmiljömål för 2020:• Öka kunskapen om arbetsmiljöns olika delar i syfte att ge chefer, skyddsombud och medarbetare verktyg i arbetet med att utveckla mer hälsofrämjande arbetsplatser.
• Implementera befintliga rutiner så att de blir kända och används på arbetsplatserna i det dagliga arbetet.
• Utveckla insatserna kring arbetet med att förebygga och minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro.
I syfte att uppnå dessa mål har aktiviteter inplanerats.
Utbildningsinsatser kopplade till mål ett och delvis tre har inte kunnat genomföras under våren på grund av pandemin och regiondirektörens beslut om restriktioner kring deltagande i utbildningar och konferenser. Detta rör en partsgemensam utbildning i arbetsmiljöarbete, både grund- och
fördjupningsutbildning, samt utbildning kring rehabiliteringsarbete.
Under våren arbetade vi med att hitta en digital lösning för att kunna erbjuda verksamheterna
arbetsmiljöutbildning trots att vi inte kunnat genomföra de planerade insatserna. Vi har hittat lösningar för digitala alternativ och nu kan både chefer och skyddsombud genomföra en webbaserad
grundutbildning i arbetsmiljöarbete. I dagsläget planerar vi för fysiska utbildningar i lämpliga lokaler, en planering som kan komma att behöva revideras beroende på hur pandemin utvecklas.
Kopplat till mål att förebygga och minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro kunde vi genomföra
utbildningsinsatser i samverkan med företagshälsovården och Försäkringskassan både i Kristianstad och Helsingborg. De fysiska delarna hann vi genomföra innan pandemins utbrott, men rehabråd- handledningstillfällen för chefer fick vi fortsätta med digitalt. Detta har fungerat relativt bra, även om det fysiska mötet är mest optimalt. Utvärdering av insatserna är genomfört i Kristianstad.
Utvärderingen är väldigt positiv och insatsen kommer att fortsätta till hösten. Även i verksamhetsområdet vuxenpsykiatri Malmö Trelleborg fortsätter vi med insatsen digitalt.
