Ekonomiskt kapital

begränsas i sitt arbete på grund av den kommunala budgeten samtidigt som personer med behov av ekonomiskt stöd, till exempel våldsutsatta kvinnor, får stå tillbaka på grund av densamma.

I detta delavsnitt har det framkommit att konsekvenserna för kvinnorna i den aktuella studien, som inte fått rätt stöd av professionella, är att de utsatts för ytterligare fara och våld av sin dåvarande partner. I vissa av fallen har även våldet reproducerats av professionella som i sitt bemötande och agerande, oavsiktligen, utsatt kvinnan för ytterligare övergrepp medgivet av välfärdssystemet (jfr Natalier, 2018). Trots att Fergusons (1984) teori om byråkrati formulerades för flera årtionden sedan påvisar kvinnornas erfarenheter i den aktuella studien dess aktualitet.

5.5. Möjligheter till att skydda sig mot ekonomiskt våld

I den tidigare forskningen påvisas till exempel vikten av ekonomiskt kapital och möjligheten att kunna försörja sig själv, då det påverkar kvinnans möjligheter att lämna sin våldsutövande partner (Ulmestig & Eriksson, 2017a; 2017b). En kvinna kan således skydda sig från ekonomiskt våld i nära relationer genom att besitta olika typer av kapital samtidigt som brist på kapital kan leda till mer våldsutsatthet. Bourdieu har teoretiserat kring olika typer av resurser och med sina kapitalbegrepp avser han beskriva hur olika typer av kapital kan tilldela innehavaren “styrka, makt och därifrån kommande förtjänster” (Bourdieu, 2012:102; 1987:4). Baserat på kvinnornas berättelser analyseras nedan hur innehav eller brist på innehav av ekonomiska, sociala och kulturella resurser påverkar möjligheten att skydda sig mot ekonomiskt våld.

5.5.1. Ekonomiskt kapital

Ett framträdande resultat i studien är att ekonomiskt kapital är betydande för kvinnans möjligheter att lämna eller på annat sätt bli självständig från sin våldsutövande partner vilket är i linje med tidigare forskning om ekonomiskt våld (se t.ex. Ulmestig & Eriksson, 2017a; 2017b). Lotta belyser själv denna aspekt när hon talar om att hon hade varit ännu mer utsatt, i relationen med sin dåvarande partner, om hon inte hade haft en inkomst:

Jag kan tänka mig om man inte har någon inkomst överhuvudtaget, nu hade ju jag så mina pengar räckte till sånt [mat och kläder exempelvis]. Men hade jag varit i ännu mer underläge att jag inte hade så det räckte till det basala med mat eller det här eh… Då är man ju väldigt utsatt.

60

Genom en inkomst har Lotta kunnat försörja sig själv vilket har garanterat tillgång till basala förnödenheter såsom mat. Brist på ekonomiskt kapital kan alldeles riktigt, som Lotta poängterar, leda till ytterligare våldsutsatthet vilket Emma har erfarenhet av. När Emma flyttade ihop med sin partner började han utsätta henne för fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld vilket ledde till att hon tvingades fly till ett skyddat boende. Den före detta partnern väljer dock att bo kvar i bostaden som Emma äger och hon tvingas vända sig till en jurist för att få hjälp med att få ut honom därifrån. På grund av den ekonomiska exploateringen hennes före detta partner utsatt henne för är Emma skuldsatt och har få ekonomiska resurser kvar. Hon har därför inte råd anställa en jurist som kan hjälpa henne driva processen. Nedan berättar Emma att hon inte kunnat komma vidare i livet på grund av brist på pengar:

Fruktansvärt dåligt stöd, eh, när det gäller rådgivning i en sån här situation. Men alltså det finns ju liksom inte… Man skulle kunna säga att det är obefintligt om man inte har pengar, har man pengar så, så finns det stöd men har man inga pengar så står man och stampar. Man står och stampar ihjäl sig för det finns liksom… Det finns inget stöd för en person som inte har pengar.

På grund relationen har Emmas ekonomiska situation försämrats kraftigt och eftersom hon idag saknar ekonomiska resurser fortsätter den ekonomiska exploateringen då hon inte har tillräckligt med finansiella medel för att kunna ta sig ur situationen. På så sätt kan våldet fortsätta trots att de separerat (jfr Toews & Bermea, 2017; Ulmestig & Eriksson, 2017b). Emmas berättelse är i linje med tidigare studier som påvisar att det inte är ovanligt att kvinnan har det bra ekonomiskt ställt innan relationen men att hon, till en följd av våldet, bli fattig vilket kan göra det svårare för henne att etablera sig på nytt (Branigan, 2004; Sanders, 2015; Ulmestig & Eriksson, 2017b).

Betydelsen av ekonomiska resurser är också framträdande i Linneas berättelse. Hennes dåvarande partner som hade en fast anställning och en relativt hög lön hindrade henne, på olika sätt, från att bli självförsörjande vilket i sin tur skapade hinder för att hon skulle kunna lämna. Nedan berättar Linnea om de strategier han använde sig av:

... under första tiden gick det ganska bra såhära ja jag fick min CSN-inkomst men efter ett tag började han typ hindra mig från att plugga, då tyckte han att jag var elak i fall jag pluggade istället för att vara med honom eh han tyckte att jag skulle stanna hemma istället för att åka till universitetet eh och det här gjorde att jag kuggade på tentorna eh och då tappade jag mitt ekonomiska stöd. Och sen så under sommaren så försökte jag att både jobba heltid och plugga och då var det samma sak att då hade jag ju jobbat hela

61

dagen så då fick jag inte plugga sen. Så jag hade som inget annat val än att hoppa av mina studier för att jag, alltså, CSN kom inte in längre eftersom jag hade så pass underkänt eh när jag inte hade möjlighet till att studera och eh ja, då fick jag ju hoppa av.

Anställningssabotage är en typ av ekonomiskt våld som karaktäriseras av att mannen aktivt begränsar kvinnans möjligheter till egna inkomster genom att till exempel hindra henne från att studera (Adam et al., 2008; Näsman & Fernqvist, 2015; Moe & Bell, 2004; Stylianou et al., 2013). I Linneas fall innebär anställningssabotaget att hon, till slut, tvingas hoppa av sina universitetsstudier vilket kan få långtgående effekter på hennes ekonomiska situation och stabilitet⁹. Genom att aktivt förhindra Linnea från att studera begränsar hennes dåvarande partner inte endast hennes möjlighet till att ha en inkomst där och då, i form av CSN, utan också möjligheter till att få ett bra arbete på den svenska arbetsmarknaden. Efter ett antal år inser Linnea att hon behöver lämna honom då våldet eskalerar, men för att kunna göra det behöver hon en egen inkomst för att kunna bli ekonomiskt självförsörjande. I intervjun berättar Linnea att hennes dåvarande partner alltid hotade med att inte ta hand om sitt egna husdjur, till exempel inte förse djuret med mat, i fall hon åker och arbetar. Denna strategi hindrade Linnea från att ta arbetspass vilket ledde till att det tog mycket längre tid innan hon kunde bli ekonomiskt självständig vilket var en förutsättning för att hon skulle kunna lämna sin våldsutövande partner. Sociologen Carin Holmberg (2011) är en av de som forskat kring våld i nära relationer och djur. Enligt Holmberg är vanvård ett specifikt våld riktat mot djuret som av kvinnans partner används i syfte att isolera henne. Genom att inte ge djuret mat, vatten eller möjlighet att uträtta sina behov kan kvinnan inte vara borta hemifrån allt för länge (2011:62). Våld mot djuret används i Linneas fall som ett verktyg för att begränsa hennes möjligheter till egen inkomst i syfte att göra henne ekonomiskt beroende av den våldsutövande partnern.

Vid de tillfällen Linnea hade en inkomst ansåg hennes dåvarande partner att det är hennes tur att stå för hushållets alla kostnader. Eftersom han på olika sätt begränsade hennes möjligheter till en egen inkomst och vid de tillfällen hon hade en inkomst tyckte att hon skulle stå för alla kostnader hade Linnea sällan pengar och var därför i beroendeställning till honom. För att kunna lämna börjar Linnea därför gömma undan pengar. I likhet med vad Sanders (2015) samt Ulmestig och Eriksson (2017a) framför är Linnea en av flera kvinnor i den aktuella studien som

9 Möjligheterna på arbetsmarknaden ökar desto högre utbildning en person har och vid en jämförelse mellan de som högst har en avslutad gymnasieutbildning och de med en eftergymnasial utbildning har den senare gruppen en större chans att få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden (UKÄ, 2017:88).

62

har skapat strategier i syfte att hantera den ekonomiska våldsutsattheten och hitta vägar ut ur våldet. I Linneas fall är ackumulering av ekonomiska resurser och ett stabilt arbete det som möjliggjort separationen.

Ovan har de ekonomiska resursernas betydelse och koppling till ekonomiskt våld analyserats. I nästkommande delar kommer betydelsen av det sociala och kulturella kapitalet, och dess kopplingar till ekonomiskt våld, att redogöras för.