5. Resultat och analys
5.1. Resurser som redskap för att utöva ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld i nära relationer kan utövas genom att mannen lägger beslag på kvinnans ekonomiska resurser (Branigan, 2004;Näsman & Fernqvist, 2015). Genom att använda sina kunskaper om samhället eller rådande lagar kan mannen utöva det ekonomiska våldet (jfr Miller & Smolter, 2011). Ekonomiskt våld kan även utövas av mannens familj (Anitha, 2019) eller genom att mannen förstör saker av högt värde för kvinnan (Sanders, 2015). Baserat på kvinnornas berättelser skildras nedan hur ekonomiska och kulturella samt sociala och symboliska resurser, i olika kontexter, kan användas för att utöva ekonomiskt våld i nära relationer.
5.1.1. Makt över de ekonomiska resurserna
Resor, allt i minsta detalj... Från vad vi har ätit på bordet till hus, boende, kläder till barnens sparpengar - allt. Försäkringar, gymkort allt, allt, hela livet styrde han ekonomiskt.
Flera av de intervjuade kvinnorna vittnar om att de inte fått vara med om att fatta ekonomiska beslut. Ida berättar hur hennes före detta partner gradvis, under deras relation, fattade fler och fler ekonomiska beslut själv. Ojämlikheten etablerades enligt Ida i början av relationen. Han blev klar med sina studier före henne, gjorde snabbt karriär och började tjäna stora summor med
38
pengar. Ida väljer senare i deras relation att studera vidare och tar inga studielån under den här perioden. Detta var något hennes före detta partner starkt uppmuntrade henne till i syfte att undvika höga studielån. Ida själv var också positiv till förslaget men känner sig med tiden manipulerad då det försatte henne i beroendeställning till honom vilket ledde till att hon tvingades fråga honom om pengar när hon skulle handla något: “Jag kunde ju inte köpa ett skit, jag kunde inte köpa en jacka, nya kläder, jag kunde inte köpa smink utan jag fick alltid fråga honom.” Enligt Anitha (2019) är ekonomiskt våld bland annat utfallet av strategiska val gjorda av våldsutövararen med avsikt att hindra sin partners finansiella oberoende. Genom att uppmuntra Ida till att inte ta några studielån görs Ida ekonomiskt beroende av sin partner vilket kraftigt begränsar hennes ekonomiska handlingsutrymme. Hon tvingades därför att vända sig till sin dåvarande partner när hon ville köpa något (jfr Adam et al., 2008; Sanders, 2015; Stylianou et al., 2013). I de ovanstående citaten framkommer det att Ida har blivit utsatt för ekonomisk kontroll som är en typ av ekonomiskt våld och kännetecknas av att mannen kontrollerar hushållets resurser. Genom att undanhålla finansiella medel och ta finansiella beslut själv utövar Idas före detta partner ekonomisk kontroll (Anitha, 2019; Sanders, 2015; Stylianou et al., 2013).
Arta, som i vuxen ålder flyttade till Sverige tillsammans med sin dåvarande make från ett land i Östeuropa, berättar att hon inte fått vara med och bestämma över de ekonomiska resurserna. Till en början, i Sverige, hade de ekonomiska svårigheter men i takt med att hon vidareutbildade sig fick familjen det bättre ekonomiskt ställt. Arta är en av kvinnorna i studien som har en större inkomst än sin dåvarande partner. I intervjun beskriver Arta att hon inte fick ta ekonomiska beslut, trots att hon var familjens huvudförsörjare. Arta exemplifierar:
Typ när vi åkte till hemlandet så kunde han ge saker och ting till sin familj och dom kunde bara gå in och ta saker [från deras gemensamma bostad]. Trots att det var jag som hade investerat i dom här sakerna så hade jag ingen rätt att ha en åsikt om det, att det var han som var mannen och han som skulle bestämma över saker och ting. Han skulle bestämma över… Både att han ska kunna köpa saker och ting utan att jag är med eller får veta det men också över mina pengar känner jag…
Trots att Artas dåvarande make endast införskaffat en minoritet av hushållets ekonomiska resurser ska han, i egenskap av man, vara den som har kontrollen över de gemensamma resurserna och den som beslutar om fördelningen av dessa. I Artas berättelse framträder det Kate Millet (1970:31) kallar för patriarkatets ideologi vilket handlar om att män ska dominera
39
och kvinnor domineras. Artas dåvarande partners ekonomiska bestämmanderätt bottnar inte i idéen om att den som införskaffat de ekonomiska medlen också har mest inflytande, utan snarare ideologin om mäns överordning och kvinnors underordning. Att vara man i det här sammanhanget är alltså en resurs då det tilldelar hennes före detta partner makten att bestämma över de ekonomiska resurserna trots att han inte införskaffat dem (jfr Bourdieu, 2012).
I materialet finns en stark koppling mellan att inte få ta ekonomiska beslut och att inte ha insyn i ekonomin. En vanlig form av ekonomiskt våld är att undanhålla viktig information om de ekonomiska resurserna (Adams et al., 2008; Anitha, 2019), vilket framträder även i denna studie. Anika berättar:
Anika: Alltså jag hade ingen… Vi hade inte samma rättigheter… Hur ska jag förklara? Samma regler gällde inte för mig som för honom, typ att jag inte fick veta vad han tjänar. Jag visste heller inte hur mycket pengar han spenderade.
I kvinnornas berättelser framkommer inte endast att de drabbats av brist på tillgång till och brist på information om de ekonomiska resurserna till följd av att deras dåvarande partner lagt beslag på dessa utan flera berättar även hur deras dåvarande partner använt sig av sitt kulturella kapital för att utöva ekonomiskt våld. Med termen kulturellt kapital avses bland annat att kunna uttrycka sig kultiverat i tal och skrift (Bourdieu, 1987) och i det här sammanhanget kan det handla om att använda sin kunskap om hur samhället fungerar för att utöva ekonomiskt våld (jfr Miller & Smolter, 2011; Toews & Bermea, 2017). Anika berättar till exempel hur hennes dåvarande partner på ett utstuderat sätt undanhållit pengar som han, strax efter att skilsmässan gått igenom, använt för att köpa sig själv en bostad. Att de ska skilja sig visste inte Anika om förrän veckan innan betänketiden för skilsmässan var slut.
Ja, eftersom det visade sig efteråt att han har sparat tillräckligt mycket så att han kan köpa sin egen lägenhet och det var väldigt genomtänkt från hans sida eftersom han sa bara ‘nu är det så att du har inga pengar så har du rätt till ekonomiskt stöd från socialtjänsten’ och så han var… Han hade koll på tiden då vi har gifta, så jag hade ingen rätt att… Ehm, söka hälften av… Och den dagen, den dagen skilsmässan gick igenom, dagen efter köpte han lägenhet. Även första gången han lämnade in skilsmässopapper, jag visste inte att han gjorde det, och så hade vi sex månaders betänketid och så måste man lämna en blankett till så att dom vet att vi faktiskt vill skilja oss och det gjorde han utan min vetskap.
40
I ovanstående citat beskriver Anika hur hennes dåvarande partners kunskap om rådande lagar leder till att han, genom olika strategier, undanhåller Anikas rättmätiga del. På så sätt använder han sitt kulturella kapital för att utöva ekonomiskt våld.
Ekonomiskt våld kan alltså utövas genom att mannen lägger beslag på kvinnans eller de gemensamma ekonomiska resurserna eller genom att mannen använder sina kunskaper om samhället och rådande lagar. Nästa del kommer att handla om hur ekonomiskt våld i nära relationer kan utövas genom sociala och symboliska resurser.
5.1.2. Våldet och de sociala och symboliska resurserna
Ekonomiskt våld behöver inte endast utövas av mannen, utan hans familj kan också utöva våldet (Anitha, 2019). Vidare kan våldet utövas genom att mannen tar ifrån eller förstör föremål av högt värde för kvinnan (Sanders, 2015; Toews & Bermea, 2017). Detta tolkas inom ramen för denna uppsats som sociala och symboliska resurser i förhållande till ekonomiskt våldsutövande.
Med begreppet socialt kapital avser Bourdieu (1987) sociala förbindelser i form av till exempel släktrelationer och innefattar möjligheten att kunna nyttja varandras resurser. I den föreliggande studien berättar Maria att hennes före detta partners familj hotade om att utöva ekonomiskt våld i samband med att hon lämnade honom.
... när jag var i separationen så var jag där någon gång för att hämta grejer och då ringde hans familj… Ah då skulle dom hälsa att ‘vi kommer göra hennes liv till ett ekonomiskt helvete’ så dom där hoten var ju ganska hemska. För då tänkte jag också ’hur ska det gå?’
Hans familj skred dock aldrig till handling men citatet visar att det ekonomiska våldet även kan utövas av personer med relationella kopplingar till mannen. Att mannens familj också kan utöva ekonomiskt våld, i form av ekonomisk kontroll eller ekonomisk exploatering, påvisas i studier som tidigare gjorts (se t.ex. Anitha, 2019).
Ekonomiskt våld kan även utövas genom symboliska resurser. Enligt Bourdieu är symboliskt kapital den form olika typer av kapital intar när de, beroende på social kontext och sammanhang, ses som värdefulla och tillskrivs ett värde (Bourdieu, 1986; 1987). All typ av kapital har således ett symboliskt värde men i detta sammanhang förstås föremål som kvinnan själv har skapat eller utgör en minnessak som symboliskt kapital då värdet på objektet till största
41
del tilldelas av kvinnan själv. Utöver detta kan föremålet givetvis ha ett materiellt och ekonomiskt värde vilket i vissa fall kan vara betydelsefullt, men det analytiska intresset ligger i att det är kvinnan som tilldelar föremålet ett högt värde. I den föreliggande studien berättar flera kvinnor att deras dåvarande partner tagit sönder objekt av högt symboliskt värde, vilket även återfinns i tidigare studier (se t.ex. Sanders, 2015; Toews & Bermea, 2017). Till exempel berättar Maria att hennes dåvarande partner slagit sönder en garderob som hon själv ordnat: “Jag hade gjort iordning ett rum som var som en garderob och målad och fixat hyllor och allting, det slog han sönder.” Även Isabelle berättar att hennes dåvarande partner själv behållit eller slängt hennes ägodelar av högt symboliskt värde då han ansåg att hon inte var värd dem:
Han skulle aldrig släppa någonting till mig och jag vet att han har uttryckt att jag är… Jag är bara ett skräp, jag ska inte få någonting. Han behöll möbler som bara var mina och slängde på soptippen efter att vår förhållande gjort slut bara för att jag inte skulle få det vilket inkluderade saker jag hade ärvt av min familj som han… Han gjorde sig av med bara för att jag inte skulle få det.
I intervjun med X berättar hon hur hennes partner, vid separationen, försökt köpa bostaden de bott i som var av högt symboliskt värde för X då en äldre släkting till henne byggt det. I samband med att hon väljer att avsluta deras förhållande ansöker han om att ta ett lån för att köpa huset de fram till dess hyrt. Hon berättar: “... det var ju också ett sätt att försöka kon… För han visste att huset betydde mycket för mig och att det var någonting jag ville ha kvar”. Genom att använda sina ekonomiska resurser försöker X:s före detta partner att ta bostaden, av högt symboliskt värde, ifrån henne.
I detta delavsnitt har det ekonomiska våldets uttryck beskrivits och analyserats, det finns dock flera studier som påvisar att det finns en stark koppling mellan ekonomiskt våld och andra våldsformer (Postmus et al, 2012; Stylianou et al., 2013). Det är således vanligt att den ekonomiska våldsutövaren också utövar fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I nästkommande delavsnitt kommer denna aspekt att belysas.