Ekonomiskt våld i ett kontinuumsperspektiv

Ekonomiskt våld är sammanflätat med andra våldsformer som till exempel fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och de olika våldshandlingarna inträffar ofta samtidigt och kan förstärka varandra (Postmus et al. 2012; Sanders, 2015; Stylianou et al., 2013; Ulmestig & Eriksson, 2017b). Någon som har teoretiserat kring detta är Kelly (1988:76) som med begreppet våldets

42

kontinuum synliggör hur våld inte består av isolerade händelser utan snarare är en del av ett större mönster av handlingar och beteenden. Vidare menar hon att kvinnors erfarenheter av våld sällan går att kategorisera i tydligt förutbestämda våldskategorier (Kelly, 2012). Baserat på kvinnornas berättelser skildras nedan kopplingarna mellan, i huvudsak, det ekonomiska, psykiska och sexuella våldet.

5.2.1. Det ekonomiska och psykiska våldet

Isabelle, likt flera andra kvinnor i studien, fick ofta höra av sin före detta partner att hon inte kunde ta egna kloka ekonomiska beslut:

... ‘du är slarvig, du köper… Du är slösaktig, du är… Du köper onödiga saker, du konsumerar, titta vad det här kvittot du spenderar, så här mycket, hur tänker du? Gud vad du är dålig’

Isabelle minns att det ofta skedde i samband med att han hade slut på sina pengar och upplevde själv att det var ett sätt för honom att psykiskt trycka ner henne på i syfte att få tillgång till hennes pengar. Han kunde exempelvis säga “Ah men ska du…? Du gör bara av med pengar. Du borde… Ge mig mer pengar”. Genom att framställa sig själv som den enda som förmår att ta goda ekonomiska beslut försöker Isabelles dåvarande partner att få henne att lämna över sina ekonomiska resurser till honom. Ebba berättar om liknande erfarenheter och menar att det ledde till att hon blev mer bunden till sin dåvarande partner:

... att då dessutom ha någon hemma som endast talar om för en att man är värdelös med pengar, att man bara tar en massa dåliga beslut. Det gör att man blir ännu osäker - jag blir ännu mer bunden till honom. Eller blev, ännu mer bunden till honom ‘ja men är det här ett bra beslut? Är det här ett bra beslut? Eller hur ska jag tänka med det här? Är det rimligt att lägga ut dom här pengarna eller vad liksom?’ eller så ...

Lotta som under hela deras relation fått höra att hon inte klarar av att ta bra ekonomiska beslut stannade kvar i relationen med honom på grund av det:

Under hela mitt liv har jag känt det och det har alltid sagts så till mig ‘du kommer inte klara dig’ överhuvudtaget. Jag ville lämna så mycket, jag orkade verkligen inte leva med honom men… Men… Jag var också… Jag visste inte hur jag skulle… Jag fick ju för mig att jag kan ju inte klara mig, jag kan inte betala… Betala och ta hand om mina barn liksom, innan barnen växte upp… Så det kände jag och det hade jag ju kunnat men jag trodde inte det.

43

I de ovanstående fallen framkommer att kvinnornas respektive partner försöker att nedvärdera hennes kompetens vad gäller att ta ekonomiska beslut för att få henne att tvivla på sin egna förmåga. Ovanstående citat är exempel på hur ekonomiskt våld är sammanflätat med psykiskt våld. Kopplingen mellan psykiskt våld och ekonomiskt våld återfinns i andra studier (se t.ex. Moe & Bell, 2004; Sanders, 2015; Ulmestig & Eriksson, 2017b) och går att förstå utifrån begreppet våldets kontinuum då kvinnornas upplevelser av våld i såväl tidigare studier som den aktuella inte går att kategorisera i tydligt förutbestämda våldskategorier (Kelly 1988:76; 2012). Vidare går ovanstående berättelser mer specifikt att förstå med hjälp av begreppet gaslighting, som är en form av psykiskt våld. Gaslighting definieras av Abramson (2014:2) som: “... a form of emotional manipulation in which the gaslighter tries (consciously or not) to induce in someone the sense that her reactions, perceptions, memories and/or beliefs are not just mistaken, but utterly without grounds—paradigmatically, so unfounded as to qualify as crazy.” Gaslighting sker genom att våldsutövaren vid upprepade tillfällen och på ett övertygande sätt ger beskrivningar av verkligheten som framställer offret som psykiskt labil. På så sätt kan våldsutövaren kontrollera offrets uppfattning av verkligheten och samtidigt bibehålla positionen som sanningsbärare och auktoritet (Roberts & Andrews, 2013). Genom att nedvärdera kvinnornas kompetens vad gäller att ta ekonomiska beslut för att få henne att tvivla på sin egna förmåga utövas gaslighting. För att synliggöra sammanflätningen av psykiskt och ekonomiskt våld går dessa handlingar att benämnas som ekonomisk gaslighting.

Lottas dåvarande make nedvärderade inte endast hennes kompetens vad gäller att ta ekonomiska beslut, han begränsade även hennes insyn och gav falska förespeglingar av deras ekonomi. Lotta berättar:

Innan hade vi ju inga pengar och sen när han börja jobba så kom pengarna in i hans konto och jag… På något sätt så gav det en oskriven lag kändes det som att… Jag fick liksom aldrig insyn. Utan fick också däremot veta att jag var tvungen att spara, vi hade inte så mycket pengar som jag trodde att vi har och jag fick inte slösa... Det blev på något sätt väldigt, efteråt, så... Och jag levde ju med den ‘vi kanske inte har så mycket pengar’ och man ska vara… För vi hade inte haft det innan liksom.

Trots att familjen, enligt Lotta, hade det gott ställt var hon konstant tvungen att spara. För Lotta blir det tydligt att han undanhållit information om hushållets ekonomi då hon efter skilsmässan och bodelningen får veta hur stor summa hennes rättmätiga pengar är. Dessa pengar, det vill säga hälften av det gemensamma, berättar Lotta att hon till en början inte skulle få. Det tog flera månader innan hennes före detta make gick med på att ge henne pengarna och orsaken var för

44

att han inte ansåg att hon hade rätt till dem: “... Jag skulle inte få pengar, jag skulle inte få hans pengar…”. När han väl överförde pengarna till henne legitimerade han sin handling genom att säga att han gett henne en gåva. När Lottas före detta partner ger falska förespeglingar av verkligheten för att få Lotta att spara pengar utövas ekonomisk gaslightingvilket också kan sägas vara fallet när han upprepade gånger och på ett övertygande sätt försöker få Lotta att tro att hennes rättmätiga pengar egentligen är hans.

Ovan har kopplingen mellan det ekonomiska och psykiska våldet analyserats. I nästa del kommer kopplingen mellan det ekonomiska och sexuella våldet att skildras.

5.2.2. Det ekonomiska och sexuella våldet

Linnea flyttade hemifrån när hon gick i gymnasiet för att bo med sin partner och under tiden de bodde tillsammans hade hon lite inflytande över den gemensamma ekonomin. Hon beskriver att hennes dåvarande partner, som hade en bra inkomst, tog egna ekonomiska beslut för att försätta henne i skuld till honom. Linnea berättar:

Det började med att han liksom bjöd på jättemycket och typ köpte grejer å… Ja i början kändes det väl ganska trevligt att ha någon form av uppskattning för det var ju så man tolkade det, tills det började komma motkrav till dom här pengarna som användes. Han kunde typ såhära helt plötsligt köpt en telefon till mig och då skulle jag visa tacksamhet för det. Och det var väl då jag började förstå att han använde pengar för att få mig i ett underläge ehm… Och sen fick man ju höra det att ‘ja, men det är ju… Jag äger ju din telefon’ och ‘jag… Det är ju jag som har köpt det där åt dig och jag har ju bidragit till det hära’ och ‘varför lyssnar du inte på mig’ och ‘varför gör du inte som jag säger?’ [...] två gånger kommer han hem med två nya telefoner och då frågar jag varför han har köpt ny telefon och för att såhära, jag hade en fungerande telefon och ja, då var jag inte tacksam utan då var jag oförskämd och grejer. Så att det var bara att byta telefon.

Trots att Linnea inte var inkluderad i beslutsprocessen vid inköpet av de nya telefonerna stod hon i skuld till sin dåvarande partner. Linnea som på den tiden endast hade studiemedlet som inkomst beskriver att hon tvingades att utföra sexuella handlingar med sin dåvarande partner för att betala tillbaka. Ovanstående illustrerar hur ekonomiskt våld också kan vara sammanflätat med sexuellt våld. Att utnyttjas sexuellt som en form av betalning återfinns i tidigare studier (se t.ex. Sanders, 2015; Usta et al, 2013) i vilka det framkommer att mannen kan tvinga kvinnan att ha sex med honom för att få pengar då det är han som kontrollerar hushållets ekonomiska resurser.

45

Isabelle berättar om en liknande erfarenhet då hennes dåvarande partner vid ett tillfälle försökt sälja henne till en främmande man för att få in pengar:

Han kommer in i lägenheten och säger, förklarar liksom ‘jag vill att du... Jag tycker att du ska göra det’ eller ‘du ska göra det här och nu går’ ja men Lasse eller gud vad han nu heter, 'han ska gå och ta ut tre tusen och jag vill att du går in i duschen’ och eh jag fick ju panik, otrolig panik det… Jag tror jag bröt ihop helt och hållet och han blev arg på mig för att jag inte tänkte göra det här, för att jag inte tänkte ställa upp och lösa den här situationen, skrek och drog mig i håret och grejer såatt…

Att försöka tvinga sin partner att sälja sin kropp mot betalning går att beteckna som ekonomisk exploatering, vilket är en typ av ekonomiskt våld (Näsman & Fernqvist, 2015). I ovanstående citat framkommer att hennes dåvarande partner också använt sig av psykiskt och fysiskt våld för att få henne att genomföra handlingen. I Isabelles, men även i de andra kvinnornas, berättelse synliggörs vikten av att se ekonomiskt våld i nära relationer i ett kontinuumperspektiv; olika våldsformer är sammanflätade med varandra, inträffar ofta samtidigt och kan förstärka varandra (jfr Kelly, 1988; Ulmestig & Eriksson, 2017b). För att kunna se det ekonomiska våldets sammanflätningar är dock kunskap om respektive våldsform och dess särskilda karakteristika en förutsättning, då det annars inte går att särskilja olika våldsformer från varandra (jfr Ulmestig & Eriksson, 2017b).