Elektroniska källor

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och- bygglagsstiftningens-utveckling/

Boverket. (2015). Planbestämmelser som saknar lagstöd. Tillgängligt via:

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/planbestammelser/att-reglera-

med-planbestammelser/planbestammelser-som-saknar-lagstod/

Boverket (2016). Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige. Tillgängligt via:

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsb estandet-i-sverige/upplatelseformer/

Europeiska gemenskapens officiella tidning. (2000). Kommissionens tillkännagivande om

tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier

Tillgänglig från: http://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32000Y0311(03)

Malmö stad. (2012). Översiktsplan för Malmö: planstrategi. Tillgänglig via:

http://malmo.se/download18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_planstra egi_antagen_140522.pdf

Malmö stad. (2015a). Översiktsplan för Södra Hyllie fördjupning av översiktsplan för Malmö. Tillgänglig via:

http://malmo.se/download/18.5f3af0e314e7254d70e613e5/1491301624843/S%C3%B6draH

yllieutst%C3%A4llningsf%C3%B6rslag.pdf

Malmö stad. (2015b). Översiktsplan för Nyhamnen fördjupning av översiktsplan för Malmö. Tillgänglig via:

http://malmo.se/download/18.5f3af0e314e7254d70e6ab08/1443434977808/%C3%96P_Nyh amnen_Samr%C3%A5dsf%C3%B6rslag_SBN20150917_l%C3%A5guppl%C3%B6st2.pdf

Malmö stad. (2014b). Malmös väg mot en hållbar framtid. Tillgänglig via:

http://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b90/1491298327791/malmo%CC%88k ommissionen_slutrapport_2014.pdf

Nationalencyklopedin. (2017a). rationalisering. Tillgänglig via proxy:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rationalisering-

(f%C3%B6rsvarsmekanism)

Nationalencyklopedin. (2017b). rationell. Tillgänglig via proxy:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/rationell

Regeringen. (2016a). 111 kommuner tar del av miljardbonus för bostadsbyggande.

Tillgänglig via: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/111-kommuner-tar-del- av-miljardbonus-for-bostadsbyggande/

Regeringen. (2016b). Sammanfattning av regeringens förslag 22 steg för fler bostäder. Tillgänglig via:

http://www.regeringen.se/4a37c8/contentassets/d63bada461384f02b2d55f9bea90c55c/sam manfattning-av-regeringens-forslag-22-steg-for-fler-bostader.pdf

6.3 Lagtexter

SFS 1972:719. Expropriationslagen. Tillgänglig via https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/expropriationslag-1972719_sfs-1972-719

SFS 1980:100. Sekretesslag. Tillgänglig via:

http://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/sekretesslag -1980100_sfs-1980-100

SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Tillgänglig via:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och- bygglag-2010900_sfs-2010-900

SFS 2014:899. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Tillgänglig via:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2014899-om-riktlinjer-for-kommunala_sfs-2014-899

6.4 Bilagor

Bilaga 1

Generella frågor (inledning)

Presentera dig själv vad gör du idag? (Vilka projekt är du delaktig i?) ● Vad har du för erfarenhet av att arbeta med social hållbarhet?

(Integration/segregation?)

● Vad är din uppfattning om blandade upplåtelseformer? (vad baserar du det på?) ● Tror du att blandade upplåtelseformer kan öka integrationen? I så fall på vilket sätt?

(Sociala kontakter? Jobbmöjligheter? Förebildseffekter?)

Specificerade frågor (mitten)

● Vi har förstått det som att blandade upplåtelseformer är den huvudsakliga strategin för att uppnå boendeintegration, är det så? I så fall varför tror du?

● På vilket sätt arbetar Malmö stad med att bygga blandade upplåtelseformer? (Om de gör det), varför gör de då det? (på vilka grunder?) och på vilket sätt?

● Flera studier visar på att blandade upplåtelseformer har en tveksam effekt på

socioekonomisk blandning och boendeintegration (ge exempel). Vad tror du det beror på? Är det något Malmö stad reflekterar över i sitt arbete?

● Hur ser du på framtiden för blandade upplåtelseformer som strategi för integration? Finns det några speciella risker eller möjligheter?

● Får MKB bygga hyresrätter?

● Ingår MKB markanvisnings- eller exploateringsavtal med kommunen?

Generella frågor (avslutning)

● Vilka förutsättningar krävs för att blandade upplåtelseformer ska uppnå integration? (ekonomiska? praktiska? lagar och regler?)

● Finns det några etiska frågor i ditt arbete som du tycker är extra viktiga? I så fall vilka?

● Vilka kunskapsluckor känner du att det finns kring blandade upplåtelseformer? Vilken forskning tror du behövs?

Bilaga 2

Generella frågor (inledning)

Presentera dig själv vad gör du idag? (Vilka projekt är du delaktig i?)

● Vad har ni för erfarenhet av att arbeta med blandade upplåtelseformer?

● Vad är eran uppfattning om blandade upplåtelseformer? (vad baserar du det på?)

Specificerade frågor (mitten)

● Vad är ett markanvisningsavtal och vad är ett exploateringsavtal? Vad innebär begreppen?

● Vi har förstått det som att det främst är dessa avtal som kan se till att Malmö stads mål uppnås vad gäller blandade upplåtelseformer. Stämmer det?

● Hur går det till när ett markanvsiningsavtal sluts?

● Vad har Malmö stad för policy när markanvisningsavtal sluts? ● Hur ser ni på att avtalen inte längre gäller om marken byter ägare?

● Hur mycket av era krav brukar ni få igenom? Hur mycket har den privata aktören att säga till om?

● Vid bostadsbrist har planerare svårare att ställa krav på privata exploatörer, hur ser ni på det påståendet?

● Vi har hört i tidigare intervjuer att marknaden bestämmer. Hur förhåller ni er på fastighetskontoret till det?

● Hur mycket påverkar överklaganden blandningen av upplåtelseformer? ● Hur kan man jobba med mål om kommunen inte äger marken?

● Hur mycket av marken i Malmö ägs av kommunen? Och hur vanligt är det att marken säljs ut till privata exploatörer?

● Hur kan MKB användas som verktyg för att blanda upplåtelseformer i staden?

Generella frågor (avslutning)

● Vilka kunskapsluckor känner du att det finns kring blandade upplåtelseformer? Vilken forskning tror ni behövs?

Bilaga 3

Generella frågor (inledning)

Presentera dig själv vad gör du idag? (Vilka projekt är du delaktig i?) ● Hur arbetar man med bostäder och bostadspolitik på regional nivå?

Specificerade frågor (mitten)

● Hur stor makt har regionen att påverka den kommunala bostadspolitiken i Skåne?

● Hur kan ni på regional nivå påverka implementeringen av blandade upplåtelseformer?

● Samarbetar ni med privata aktörer på regional nivå? I så fall hur?

● Vi har hört i tidigare intervjuer att marknaden bestämmer. Hur förhåller ni er till det?

● Hur kan man jobba med regionens övergripande mål om marken är privatägd?

● Hur stor inverkan har de regionala målen i praktiken?

● Hur förändras regionens förutsättningar att påverka bostadsbyggandet i låg- och högkonjunkturer?

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi delat på arbetsuppgifterna lika. Vi har båda varit lika delaktiga i såväl informationsinsamlingen som själva produktionen av uppsatsens textmaterial. Under intervjuerna turades vi om att ha rollen som intervjuledare medan den andre tog

anteckningar och flikade in med följdfrågor. Vi har båda läst all huvudsaklig litteratur separat för att sedan stämma av att vi haft samma tolkning av materialet. Vi delade på ansvaret för författandet av varje kapitel.