Innan jag skickade ut mina elevenkäter skrev och pratade jag med eleverna och förklarade syftet med enkäterna, varför jag bad dem svara på enkäterna och deras rättigheter. Rättigheter som att de inte behövde vara med utan att det hade varit till stor hjälp och förklarade att alla svar kommer att vara anonyma. De klasser jag skickade ut enkäterna till har jag valt att benämna klass 9a, 9b, 9c och 9d och hädanefter kommer jag att använda den benämningen när jag skriver om dem.
Klass 9a består av 28 elever varav 15 är pojkar och 13 flickor. Reflektioner utifrån enkäterna från klass 9a talar för att många av eleverna anser att det är ganska så lika på pojkar och flickors deltagande på lektionerna. Flickorna fick fler röster än pojkarna vilket innebär att de är mer aktiva och deltar i högre utsträckning än pojkarna. Dock var det många av flickorna som skrev att pojkarna har en dålig attityd och samarbetar dåligt med flickorna. Medan pojkarna skrev att flickorna ofta håller sig för sig själva och alltid är blyga. Alla elever i klass 9a anser att innehållet är anpassat till allas behov och ingen kände att det var några eller något moment som de inte klarade av. Eleverna beskriver läraren som en tydlig ledare där hen ofta säger till och leder gruppen helt och hållet för att det behövs. Avslutningsvis anser klass 9a att idrottsundervisningen på Naverlönnskolan drivs på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att vara delaktiga utifrån sina egna behov och möjligheter även om det är många som inte är aktiva.
Klass 9b består av 27 elever varav 13 var flickor och 14 pojkar. Många av eleverna i klassen är idrottsaktiva på fritiden. Utifrån resultat från klass 9b analyser anser eleverna att pojkarna deltar i högre utsträckning än flickorna och är mer aktiva på idrottslektionerna. Det var ingen i klassen som skrev att flickor var mer aktiva än pojkarna utan mer än hälften tycker att
pojkarna var mest aktiva och resten skrev lika aktiva. Många av flickorna skriver att pojkarna tar för sig mer än flickorna och vågar visa vad de kan och att läraren ofta berömmer pojkarna eftersom de är mest engagerade. Flera av pojkarna skriver att flickorna i klassen inte är seriösa och försöker inte på samma sätt som de gör. Pojkarna skriver att flickorna kan nog mer än de visar eftersom i vissa sammanhang är de hur aktiva och engagerade som helst. Killarna reflekterade kring att många av flickorna är aktiva i någon idrottsförening och tycker att det är konstigt att de inte visar och försöker mer på idrottslektionerna. Utöver detta skriver eleverna att läraren har ofta en passiv roll och låter eleverna styra och leda vid många
tillfällen. Eftersom klass 9b är engagerad och har många elever som är aktiva och duktiga så brukar läraren ”utnyttja” detta och låta dem sköta sig själva. Vissa flickor skriver att om läraren hade ställt högre krav och lett gruppen mer i vissa sammanhang så hade flickorna ”vågat ta för sig mer” eftersom de är rädda att göra bort sig och stå ut från resten av gruppen. Avslutningsvis visade klass 9b reflektioner på att de flesta anser att idrottsundervisningen är det roligaste ämnet i skolan, men dock tycker de att läraren favoriserar vissa elever och ger för stort ansvar till eleverna.
I klass 9c går det 25 elever varav 13 är flickor och 12 pojkar. Enligt de reflekterade enkäterna tyckte majoriteteten av eleverna att pojkarna deltar i högre utsträckning än flickorna på
idrottslektionerna. Det var många som skrev att de tyckte båda könen var lika aktiva. Vissa av pojkarna skrev att flickorna var mer aktiva när de hade könsuppdelad undervisning dvs när flickorna fick möta flickorna. Medan flickorna inte nämnde de under sina enkäter utan skrev istället att läraren lägger stort fokus på de som är högljudda och stör. Elevernas uppfattningar visar ett resultat på att de flesta eleverna anser att läraren lägger mycket tid och energi på problemen på idrottslektionen. Detta innebär att läraren fokusera på de elever som är ”jobbiga och stör” skriver eleverna. Avslutningsvis anser både flickorna och pojkarna i klass 9c att om läraren hade lagt lite av den tiden på de andra eleverna och inte fokuserat så mycket på problemen hade eleverna känt sig med ”sedda” och därmed varit mer aktiva.
Sista klassen som jag skickade ut elevenkäter till var 9d som har 26 elever i klassen varav 12 är flickor och 14 pojkar. Vad som kännetecknar denna klassen enligt dem själva är låg närvaro på idrottslektionerna där många anser att ämnet idrott och hälsa är tråkigt och onödigt. Utifrån denna klassens reflektionssvar visade det sig att majoriteten av eleverna tycker att flickorna är mer aktiva än pojkarna. Det var många av eleverna både flickor och pojkar som skrev att närvaron är låg och framförallt är det pojkarna som har sämst närvaro. Efter att ha läst av sammanställningen av enkäterna så märks det att några av pojkarna känner
sig otrygga och osäkra i ämnet idrott och hälsa. Många anser att läraren är engagerad och kompetent även om deras närvaro inte är den bästa. Det är många som skriver att de tycker synd om läraren eftersom det är bra lektioner och stora möjligheter även om klassen inte tar dem. Flickorna skriver att pojkarna aldrig är med och att det är svårt att ha ordentliga lektioner när folk inte tar det seriöst.