Under min observation så satt jag ner och antecknade allt jag såg under fyra olika
idrottslektioner. Eftersom detta var en naturalistisk observation skulle det vara en naturlig miljö som observerades. Mitt fokus låg på att observera elevers deltagande och delaktighet, dvs hur aktiva eleverna är under och på idrottslektionen. Första observation som gjordes var den 2 oktober 2018 och det var på klass 9a som bestod av en 50 minuters lektion med fokus på komplexa rörelser i lekar och idrotter. Eleverna skulle träna på att spela handboll och värma upp till spökboll. I klass 9a går det 26 elever i klassen varav 12 är flickor och 14 pojkar. Under denna observation fick jag se att det förekom några skillnader på delaktigheten i klass 9a eftersom alla inte var aktiva. Under uppvärmningsleken var alla som var ombytta aktiva och deltog i spelet. Men när de skulle börja träna handboll så var det ett par av tjejerna som gick och satte sig på bänken. När läraren gick fram till dem och frågade vad som hände så svara de att nej vi vill inte vara med för killarna är för hårdhänta och vi vill inte spela med dem. De flickor som var delaktiga och pojkar kunde jag också se skillnad på då flickorna inte gick in lika hårt i närkamper som pojkarna. Killarna i klassen ville ha ett intensivare tempo med hårdare spel medan flickorna inte ville samma. Detta i sig får pojkarna att ”sticka ut” lite mer och pojkarna i klassen visar på en högre kvalité när de har större rörelseförmåga och läser av spelet och inte står stilla utan hela tiden söker bollen. Det finns olika orsaker till att
situationer som denna uppstår, ofta är det att flickorna är rädda för bollar och därför inte spelar på samma sätt som pojkarna. Det brukar även vara så att anledningen till att flickorna är bollrädda är för att pojkarna i klassen kastar alldeles för hårt, kanske medvetet för att ”skrämma” flickorna och ha en dominerande position. Under lektionen hade läraren en auktoritär ledarroll där han ledde gruppen och berättade vad de skulle göra och vilka regler som gällde. Läraren höll i en gemensam genomgång för alla där han samlade dem i en stor cirkel för att visa och förklara vad det var de skulle göra. Han delade upp klassen och eleverna i olika ”jämna grupper” som han sedan bröt och lät tjejerna möta tjejerna och killarna möta killarna på varsin planhalva. Jag anser att läraren har en tydlig och god struktur för att se och höra alla. Han är flexibel i sitt lärande eftersom han anpassar innehållet efter ett tag när han observerat spelet. Detta gjorde han genom att ändra på reglerna för att öka allas delaktighet och passningsspelet. I slutet av lektionen ändrade läraren lagen som de spelade i och
könsuppdelade eleverna så att flickorna fick möta flickorna på en planhalva och pojkarna mot pojkarna på andra halvan.
Den andra observationen som jag gjorde var den 10 oktober 2018 och den gjordes på klass 9b där de hade dans på schemat och syftet med lektionen var komplexa rörelser i danser och
rörelser till musik. Som lektionen tidigare var detta också en 50 minuters lektion med 25 elever i klassen där 13 var flickor och 12 pojkar. Utifrån min observation såg jag att deltagandet skiljde sig mellan flickor och pojkar på denna lektion. Flickorna var delaktiga, engagerade på så sätt att de lyssnade och ställde frågor på det som var oklart. Medan pojkarna var mindre nöjda över innehållet och så fort vissa av pojkarna fick veta att det var dans på schemat så gick de och satte sig på läktaren och sa att de inte skulle vara med längre. När läraren gick dit och frågade dem varför de inte skulle vara med så svara de först att de inte var ombytta men när läraren såg att de var ombytta och deras klasskamrater berättade att det inte stämde så sa de att det är för att det är löjligt och tråkigt. Läraren försökte övertala dem och fick med sig två av pojkarna medan tre stycken satt kvar och vägrade vara aktiva. Jag tyckte att läraren hade en passiv ledarroll eftersom han berättade innehållet och syftet med lektionen och sedan fick eleverna jobba på egen hand. Läraren behöll lugnet även om eleverna var högljudda och höll på med annat. Under min observation kunde jag se att läraren la mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna då han stod bredvid dem och peppade dem under mestadels av lektionen. Det kan ha varit så att läraren tänkt att flickorna är duktiga och klarar sig själva vilket kan stämma ibland men behöver inte stämma i alla situationer och dessutom betyder det inte att det är rätt för det.
Min tredje observation gjordes den 22 oktober 2018 på en idrottslektion med klass 9c där de skulle ha bollspel och syftet med lektionen var att genom komplexa rörelser anpassa och klara av vissa spel och idrotter. Klassen var ganska ny eftersom skolans verksamhet gjorde om i klasserna för ett år sedan så blev detta en helt ny klass med blandade elever från olika tidigare klasser. Detta har tagit upp mycket tid och energi från klassen och läraren för att hitta en gemenskap. Min första reaktion under min observation var hur många av eleverna som inte var ombytta och inte skulle vara delaktiga. I klassen går det 28 elever varav 15 är pojkar och 13 flickor. Det var sex elever i klassen som inte var ombytta och som inte tänkte vara med, utav dem var fyra flickor. När lektionen startade och de satte igång med innebandyn som var aktiviteten så kliade det i fingrarna på de två pojkarna som inte var med då jag hörde och såg att de ville vara med. De gick från att sitta på bänken vid sidan om till att prata med deras klasskamrater som var aktiva. Läraren sa till dem och gav dem tydliga instruktioner på att om de inte var ombytta så kunde de inte vara med. Delaktigheten bland eleverna skiljde sig mellan könen då det var fler flickor än pojkar som inte var med och aktiva. Utifrån min observation så såg jag även att pojkarna deltog i större utsträckning och tog det mer seriöst. Medan flickorna tog korta pauser flera gånger under spelet och lektionens gång. Läraren var
bestämd och visade på en tydlig ledarskapsroll där han hela tiden stoppade spelet och ändrade för att påminna om vissa regler som inte följdes.
Fjärde observationen som jag gjorde ägde rum den 8 november 2018 och det var på klass 9d. Klass 9d bestod av 27 elever där 13 var flickor och 14 pojkar. Under min observation skulle de ha gymnastik och detta såg jag var jobbigt för många elever. Det var flera av pojkarna som ställde massa frågor på hur de skulle klara av vissa grenar och varför detta var viktigt. Dock visar detta på engagemang och ansvar i att ställa frågor och vilja lära sig. Deltagandet under denna lektionen såg på ett ungefär likadant ut, det kanske skiljde det sig lite vad gäller
ansvarstagandet och inställningen. Jag kunde se att pojkarna i klassen var ganska så högljudda och höll på med andra saker medan läraren visade övningarna och la ner mycket tid på att överrösta pojkarna. När det var dags för eleverna att prova kunde man se att pojkarna inte lyssnat på samma sätt som flickorna eftersom de inte visste vad de skulle göra. När väl läraren berättade vad de skulle göra så hade ingen elev svårt att klara av övningen och läraren valde ut en pojke som skulle hjälpa till och visa övningen. Jag vet inte varför läraren valde pojken om det bara hände eller om han ville avbryta pojkarnas snack och därför bad en av dem hjälpa till och visa. Läraren hade en auktoritär ledarroll och poängterade hela tiden vikten av
säkerhet eftersom det är redskap som används.
Sammanfattande reflektioner
Mina observationer gav mig en verklig bild på hur det ser ut på idrottsundervisningen i skolan. Jag fick se att det skilde sig på flickor och pojkars delaktighet, där pojkar deltog i högre utsträckning. Utifrån de observationer som gjorts uppmärksammade jag att pojkarna fick mer uppmärksamhet på grund av sitt beteende. Pojkarna var mer högljudda än flickorna och detta resulterade i att lärarna gav mer uppmärksamhet och fokus på dem. Det jag såg på mina observationer var att flickorna inte var så aktiva och lät pojkarna ta för sig mer under alla idrottsmoment. Eftersom flickorna var passiva så hamnade dem i skymundan och lärarnas fokus hamnade på pojkarna. Mina observationer gav mig en klarare bild på hur det faktiskt ser ut i skolans värld, och vilken skillnad det är på flickor och pojkar deltagande samt vilka könsskillnader som sker. Det jag hade gjort annorlunda och kunnat förbättra är observera olika skolor dock så upplever jag att jag fick det jag undersökte och mitt upplägg av mina observationer var välplanerade och gav mig det jag var ute efter.
Efter varje metoddel som presenterats ovan valde jag att göra en kort analys i form av en sammanfattning där jag summerat resultat och syfte bakom de olika val jag gjort i varje metod. Utifrån observationerna som gjorts fick jag ett resultat som visar på att det är
skillnader mellan flickor och pojkars delaktighet på idrotten. Utifrån intervjuerna med lärarna märks de att deras uppfattningar kring könsskillnader är olikt elevernas uppfattning och det jag sett på mina observationer. Eftersom lärarna anser att det inte är någon större skillnad på könen och deras delaktighet. Medan elevernas uppfattningar var att det är stora skillnader mellan köns delaktigheten, de flesta av eleverna ansåg att pojkar är mest aktiva och deltar i högre utsträckning än flickor. Det är intressant att lärarna har en syn på ämnet medan eleverna har en helt annan syn på det. Eftersom jag skickade ut elevenkäterna till 108 elever så har jag svårt att tro att resultaten inte är trovärdiga då de flesta upplever samma sak. Jag intervjuade tre manliga idrottslärare som jobbar på samma skola. Det kan vara så att mina intervjuer hade blivit mer trovärdiga ifall jag intervjuat andra idrottslärare på en annan skola också för att sedan se om de tyckte samma eller inte. Jag tycker att det är märkligt att resultateten skiljer sig åt så mycket mellan elevers uppfattningar och lärarnas förväntningar på genus. Jag reflekterar kring om resultatet blivit annorlunda om jag intervjuat kvinnliga lärare på annan skola eller hade det blivit samma.
Resultat från mina observationer i min studie visar på att eleverna upprätthåller den ordning som mina valda genus- och maskulinitetsteorier beskriver. Precis som Hirdman (2001) skriver om hur kön och genus skapas genom att kvinnor och män intar olika positioner visar mitt resultat på att det stämmer att eleverna intar olika positioner, flickorna intar en position och pojkar en annan position. Pojkarna intar den normerande position dvs den manliga rollen där de syns och hörs mest medan flickorna nöjer sig eller ”accepterar” att stå i bakgrunden. På samma sätt kan kopplas till maskulinitetsteori där pojkar är den överordnade gruppen och flickor är den underordnade. Precis som Connell (1999) förklarade innebär könsordningen en uppdelning mellan pojkar och flickor där vissa pojkar är hegemoniska och dominerande. Dock är det inte skolan som Connell (1999) menar är problemet utan det är eleverna dvs flickorna och pojkarna. Det är dem som är de aktiva aktörerna på idrottsundervisningen där könsordning och könsskillnader skapas och återskapas.