Jag valde att intervjua tre manliga idrottslärare. Anledningen till att det var tre manliga lärare var för att det jobbar bara manliga idrottslärare på skolan som jag utgått från. Men även för att jag tänkte att det kunde vara bra att utgå från samma kön för att se om de har samma
erfarenheter eller om det skiljer sig åt. Alla tre idrottslärarna har jobbat på skolan olika länge och under varje intervju förklaras deras bakgrund mer specifikt. Alla intervjuer är anonyma och därför kommer jag inte skriva ut namn utan kommer använda intervju 1, intervju 2 och intervju 3. Alla tre idrottslärare har de klasser och elever som jag skickat ut elevenkäter till dvs klass 9a, 9b ,9c och 9d. Innan intervjun påbörjade förklarade jag deras rättigheter att detta var frivilligt och anonymt och att de har möjlighet att avbryta när de vill. Min intervju bestod av en semistrukturerad intervju som är vanligt att använda i kvalitativa undersökningar. Detta är en intervju där frågor ställs men den intervjuade har möjlighet att svara och formulera sig
fritt. Det var viktigt för mig att de som jag intervjuade skulle känna sig trygga och så bekväma som möjligt. Syftet med frågorna som jag hade förberett var för att kunna svara på mina frågeställningar samt få fram så mycket inom det ämnet.
Intervju 1 som jag gjorde var med en lärare som arbetat på skolan i ungefär tio års tid och har erfarenheter av läraryrket. Läraren har klass 9a och 9d på idrotten. Resultat utifrån denna intervju var att läraren anser att det inte är några större skillnader på pojkar och flickors deltagande på idrottsundervisningen. Dock förklarar han att när de har bollspel så vill pojkarna ha ett intensivare tempo och försöker mer, dvs då har de större kvalité och rör sig mer än flickorna. Han förklarar att många av flickorna oftast klagar på att de inte får bollen av pojkarna men om de inte försöker och rör sig allsidigt så är det svårt att få bollen när inget intresse visas. Läraren berättar att han brukar ändra vissa regler i olika lekar och spel för att anpassa till allas behov. Han försöker få eleverna att vara så delaktiga som möjligt och ibland låta dem ansvara för lektionen. Han förklarar att det är svårt att arbeta med begreppet genus på idrottsundervisningen men att det görs kontinuerligt vid gruppindelningar och när uppgifter demonstreras och förklaras. Han berättar att han ibland har särundervisning då tjejer spelar mot tjejer och killar mot killar. Avslutningsvis pratar han om att han lägger stor vikt på sammarbetsövningar där eleverna tränar tillit och respekt för varandra båda könen. Intervju 2 som jag gjorde var på en lärare som har jobbat som lärare i sju år varav 2 år på Naverlönnskolan. Läraren undervisar 9c i idrottsundervisningen. Läraren berättar att det inte är några skillnader på pojkar och flickors delaktighet utan att i de flesta klasserna är det 100% delaktighet. Han förklarar att Svedala är en aktiv kommun och eleverna som bor där är oftast fysiskt aktiva redan i tidig ålder och detta har medfört att de är aktiva på idrottslektionerna. Han reflekterar och anser att han varierar sin undervisning så mycket som möjligt för att skapa förutsättningar för alla elever så att de vill och kan delta. Han förklarar att ibland så har han könsuppdelad undervisning för att eleverna önskat det och att det kan öka delaktigheten för alla. Avslutningsvis anser han att genusfrågor, inkludering inte behöver läggas så stor vikt på under idrottsundervisningen eftersom eleverna får detta så mycket i den övriga
undervisningen. Han säger att han istället lägger stor vikt på den fysiska undervisningen där han har tydliga riktlinjer. Slutligen förklarar han att det är omöjligt att tillgodose alla
individers behov och anser att ingen lärare gör det utan att försöka göra sitt bästa räcker med tanke på att man har minst 25 elever i varje klass.
Intervju 3 gjordes på en lärare som jobbat inom yrket i ungefär fem år. Läraren har bland annat klass 9b på idrottsundervisningen. Den intervjuade läraren berättar att han tycker att det är svårt att svara på om det är några skillnader på pojkar och flickors delaktighet. Eftersom det varierar så mycket från grupp till grupp och individen i gruppen. Det kan finnas en skillnad i en grupp medan det är en annan skillnad i en annan grupp och därför tycker han det är svårt att svara på då han inte har något svar. Han förklarar att det kan ha att göra med elevers olika intresse, osäkerhet och tyvärr lathet. När jag frågade honom hur han arbetar för att minska skillnaderna och öka delaktigheten för alla så svarade han att han alltid har genus i tanken när han arbetar och vid planering och genomförande av lektioner. Han förklarar innebörden av hur viktigt det är att inte särskilja flickor och pojkar åt och att alla vilka ska känna att de utvecklas i sin takt oavsett tidigare erfarenheter. Detta innebär att denna läraren inte har någon särundervisning för eleverna utan har alltid samundervisning oavsett innehåll. Avslutningsvis påtalar han vikten av att delta samt att målet med lektion uppfylls och att eleverna är
medvetna om vad som förväntas av dem.
Sammanfattande reflektioner
Intervjuerna med lärarna gav mig en bild på hur lärarnas förväntningar och reflektioner är kring ämnet genus och hur de ser på skillnaderna mellan könen. Lärarnas reflektioner kring skillnader på elevernas delaktighet på idrottslektionerna var att det inte fanns några skillnader. Snarare anser de intervjuade lärarna att det är lika stort deltagande bland könen. Den första intervjuade läraren berättade att i vissa lärandesituationer som spel och idrott med boll så är det skillnad då pojkarna håller ett intensivare tempo och är mer engagerade. Det skiljer sig på lärarnas svar vad gäller arbete kring genus där läraren i intervju 3 anser att särundervisning inte är ett alternativ i sin undervisning utan alltid har samundervisning. Han menar att det inte finns något som bevisar eller talar för att eleverna behöver ha särundervisning för att kunna klara av eller visa sina förmågor i idrott och hälsa. Medan de andra två lärarna berättar att det förekommer särundervisning i vissa lärandesituationer. Det som förvånade mig var att i intervju 2 berättar läraren att det inte behövs läggas vikt på genusfrågor och inkludering eftersom eleverna får så mycket av det de andra ämnena. De andra intervjuerna 1 och 3 anser det motsatta och förklarar vikten av hur man som idrottslärare bör arbeta genusmedvetet i alla beslut man gör samt i den planeringen och upplägg man har.