Elever med utländsk bakgrund

De två diagrammen på nästa sida visar dels utvecklingen av andelen elever med utländsk bakgrund (elever vars båda föräldrar är födda utomlands) i kommunerna under åren 2006-2008, dels andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands respektive är födda i Sverige.

Andel elever med utländsk bakgrund 2006-2008

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

2006 2007 2008

Andel elever med utländsk bakgrund i åk 9 2008

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö

Födda utomlands Födda i Sverige

Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat något i hälften av Södertörnskommunerna. I Botkyrka har nu hälften av eleverna utländsk bakgrund. Botkyrka och Södertälje är de två kommuner i Sverige, förutom Pajala, som har störst andel elever som är berättigade till

modersmålsundervisning. Den största procentuella ökningen har skett i Nynäshamn, där andelen ökat från 9 procent till 13 procent av eleverna.

Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och har också de lägsta meritvärdena. När det däremot gäller det motsatta förhållandet, låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden, finns bland Södertörnskommunerna ingen tydlig samvariation. Utländsk bakgrund i sig är inte någon stark faktor när man ska förklara skillnader i resultat.

I det andra diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med

utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Där kan man se att det visserligen är Botkyrka och Södertälje som har den största andelen elever som är födda utomlands, men skillnaden mot flera av de andra kommunerna är inte så stor. När man däremot ser på andelen elever födda i Sverige är skillnaderna stora.

Variationen i språknivå i svenska kan vara stor i båda dessa grupper, men inom delvis olika spann. Många i gruppen födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk, på olika nivåer, men det finns också elever från familjer där man huvudsakligen talar svenska. Variationen i gruppen födda utomlands kan vara ännu större, alltifrån nyanlända elever med inga eller mycket begränsade kunskaper i svenska till elever som är andraspråkstalare på avancerad nivå.

Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt. Det är så många faktorer som påverkar att resultatet under vissa omständigheter lika gärna kan bli det motsatta.

Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och också om de har tidigare skolgång bakom sig är andra viktiga faktorer. Följande diagram visar hur stor andel av eleverna som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige i de fyra Södertörnskommuner som har högst andel elever med utländsk bakgrund.

Behöriga till gymnasiet 2008 efter bakgrund

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

Botkyrka Haninge* Huddinge* Södertälje Riket

procent

Svensk, född i sverige Född i Sverige, utländsk bakgrund Född utomlands, kom till Sverige 0-6år Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år Född utomlands, kom till Sverige 10-12 år Född utomlands, kom till Sverige13 år

-* Andelen elever som blev behöriga till gymnasiet i gruppen ”Född utomlands, kom till Sverige 7-9 år” i Haninge och Huddinge var för få för att visas i statistiken.

Grafen för riket visar att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och elever som är födda utomlands men flyttade till Sverige före skolåldern blivit behöriga till gymnasiet i lika stor utsträckning. För elever med utländsk bakgrund som kommit till Sverige under grundskoletiden är resultaten dock lägre, och dramatiskt mycket lägre för de som kommit under mellanstadie- och högstadieåldern. Detta är dock inte förvånande, och bekräftas av den forskning som visar att det i allmänhet tar 6-8 år innan eleverna har utvecklat sitt andraspråk till ett fungerande

undervisningsspråk.

Att komma tidigt under skolgången är alltså ofta gynnsamt. Samtidigt kan äldre elever ha förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar för dem att tolka och förstå den svenska skolans arbetssätt innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången eller erfarenhet av ett

skolsystem där arbetssättet skiljer sig väsentligt från det svenska, påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt.

Faktorn föräldrars utbildningsnivå, som innefattar till exempel

studietraditioner och påverkar synen på utbildning, är förstås även för elever med utländsk bakgrund en av de starkaste bakgrundsfaktorerna.

Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att ha gått i svensk förskola är gynnsamt för språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan.

När man studerar graferna för kommunerna i diagrammet ovanför följer de grovt sett grafen för riket, men det finns skillnader i hur stor utsträckning eleverna i de olika grupperna blivit behöriga. Skillnaderna måste tolkas försiktigt då elevantalet i undergrupperna är mycket litet, förutom i gruppen

”Svensk, född i Sverige” (se tabellbilagan), men det vore intressant att närmare undersöka de skillnader som finns i organisation och arbetssätt i kommunerna vad gäller förberedelsegrupper, modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning, studiehandledning,

ämnesundervisning på modersmålet och språkutvecklande undervisning i allmänhet och i vilken mån de gör skillnader i resultaten.

Vi kan dock redan nu konstatera att i ett flertal av Södertörnskommunerna är studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet på många håll en underutnyttjad form av stöd till flerspråkiga elever som inte kommit så långt i sin andraspråksinlärning att det svenska språket fungerar fullt ut som undervisningsspråk. Studiehandledning innebär att eleverna får stöd i exempelvis matematik, kemi, fysik eller samhällskunskap på sitt modersmål. Med hjälp av studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet kan elevens studietakt höjas i jämförelse med om

undervisning bara erbjuds på svenska och borde rimligen leda till att skolornas kunskapsresultat förbättras. På detta område finns betydande potential för kommunerna att förbättra sin verksamhet genom att arbeta med resursfördelning, organisation och även attityd till denna form av stöd.