Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta.
Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan
elevgrupper/klasser inom en och samma skola.
Vi ser skillnader i resultat och vi ser att olika bakgrundsfaktorer påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt ”tungt” område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra?
Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa:
• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering
• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation
• Pedagoger med höga förväntningar
• Fokus på elevers kunskaper och resultat
• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det
systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver.
Andra frågor att ställa sig kan vara:
Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor?
Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen?
Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?
Behörighet till gymnasieskolan
Andel behöriga till gymnasieskolan
50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Botkyrka
Hanin ge
Hudd inge
Nykvar n
Nynäs hamn
Sale m
Södertälje
Tyresö
Rik et
procent
2006 2007 2008
Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. Huddinge är den
Södertörnskommun som har den största minskningen.
I sju av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun.
Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna.
Störst skillnader finns i Haninge och Södertälje. I Haninges skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga.
Meritvärde
Haninge och Salem har haft en uppåtgående trend när det gäller genomsnittligt meritvärde de senaste tre åren. Övriga kommuners resultat har gått både upp och ned under perioden 2006-2008. Nykvarn, Salem och Tyresö visar stora ökningar jämfört med 2007 års resultat.
I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt
meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. 2008 var skillnaderna mellan könen störst i Nynäshamn och minst i Nykvarn.
Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än föräldrarnas i de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen.
Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är, som tidigare visats, inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter).
När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16 procentenheter för meritvärdet).
Ekonomiska förutsättningar
Kostnaderna per elev har ökat i alla kommuner utom Nykvarn jämfört med 2007.
Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar samtidigt i samtliga kommuner.
Det såg i stort likadant ut föregående år. Är resursökningen en medveten satsning eller är det helt enkelt problem för kommunerna att anpassa organisationen?
Totalkostnad per elev (inkl lokalkostnader)
50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000
Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö
2006 2007 2008
Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden för undervisning (Haninge) och den som har den lägsta kostnaden (Nynäshamn) skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. Nynäshamn har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad.
Strukturella förutsättningar
Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan.
I två av Södertörnskommunerna, Tyresö och Salem, är föräldrarnas
genomsnittliga utbildningsnivå ungefär densamma som för hela riket. Huddinge, Nykvarn och Nynäshamn ligger strax under riket. Botkyrka har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på
Södertörnskommunerna som helhet. Det finns också en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. Botkyrka och Södertälje har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena.
Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt, då det är så många faktorer som påverkar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund, vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är viktiga faktorer. De som kommit före 6-års ålder har ungefär samma meritvärde som barn som är födda i Sverige. De sämsta förutsättningarna har elever som kommit till Sverige efter årskurs 6.