4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan
För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således).
Andel behöriga till gymnasieskolan
50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket
procent
2006 2007 2008
Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har Nykvarns kommun, där 95,3 procent av eleverna nådde behörighet 2008. Nykvarn låg högst på Södertörn även 2006 och 2007. Näst högst andel hade Nynäshamn, med 91,7 procent behöriga. Lägst andel behöriga elever hade Södertälje (77,5 procent). I Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket.
Jämfört med 2007 års resultat har andelen elever med behörighet ökat i Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Tyresö, men minskat i övriga
Södertörnskommuner. Haninge och Södertälje har haft en neråtgående trend de senaste åren.
4.1.1 Behörighet – flickor och pojkar
Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Ett positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga.
Differens mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan
I sju av åtta Södertörnskommuner var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I Huddinge var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar Nynäshamn.
Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. De största skillnaderna mellan åren visar i allmänhet de minsta kommunerna.
4.1.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna
Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i
respektive kommun där högst andel elever nådde gymnasiebehörighet och den skola som hade kommunens lägsta andel behöriga avgångselever 2008.
Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg.
Skolor med högst respektive lägst andel behöriga
20
Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen
Störst skillnader mellan skolorna inom kommunen visar Haninge och Södertälje, där skillnaden mellan de skolor som har högst respektive lägst andel elever med gymnasiebehörighet var över 40 procentenheter. I Haninges skolor varierade andelen behöriga elever mellan 57 och 100 procent, i Södertälje mellan 52 och 94 procent. I de minsta kommunerna är skillnaderna minst. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att
någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I Haninge skiljer det drygt 20 procentenheter mellan skolan med lägst resultat och skolan med näst lägst. I Södertälje har tre skolor en andel behöriga som ligger mellan ungefär 18 och 26 procentenheter lägre än den skola som har närmast högre resultat.
Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra i resultatnivå. Andelen
gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 94 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, där andelen varierar från 52 till 94 procent.
4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen
Ett kompletterande resultatmått är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår).
Andel elever som nått målen i alla ämnen
50
Andelen elever som nått målen i alla ämnen varierar kraftigt mellan
södertörnskommunerna. Högst andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen har Nykvarn, där 87 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen 2008. Även Salem ligger långt över rikssnittet, som var 76 procent.
Tyresö och Huddinge ligger nära rikssnittet, medan övriga
södertörnskommuner ligger lägre än riket. Lägst andel godkända i alla ämnen har Södertälje och Haninge med 65 respektive 66 procent.
Botkyrka, Nykvarn och Salem har förbättrat sina resultat stadigt under de tre senaste åren, medan Huddinge, Nynäshamn och Södertälje visar neråtgående trender.
4.2.1 Måluppfyllelse – flickor och pojkar
Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen flickor respektive pojkar som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Positivt värde visar att en högre andel av flickorna blev godkända i alla ämnen.
Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen 2006-2008
-5
Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket
procentenheter
2006 2007 2008
I de södertörnskommuner där störst andel av eleverna nått målen i alla ämnen, Huddinge, Nykvarn, Salem och Tyresö, var skillnaden i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar liten. I övriga kommuner når flickorna godkända resultat i högre grad än pojkarna.
Några tydliga trender över tid är svåra att urskilja, och särskilt i de mindre kommunerna är skillnaderna stora från ett år till ett annat.
4.2.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna
Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den skola i respektive kommun där högst andel nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen.
Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen.
Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen
Skola med högst resultat
Skola med lägst resultat
Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen
Skillnaden mellan skolorna inom en kommun är generellt sett stora. Störst variation är det i Haninge kommun, där hela 64 procentenheter skiljde
mellan högsta och lägsta resultat. Minst är skillnaden, liksom förra året, i Tyresö (14 procentenheter).
Om man jämför resultaten vid de skolor där flest elever nådde målen i respektive kommun, är skillnaderna kommunerna emellan relativt små, från 86 procent i Tyresö till 100 procent i Salem. Lägstaresultaten skiljer sig däremot mycket åt. I Haninge nådde 29 procent av eleverna vid skolan med lägst måluppfyllelse minst godkänt betyg i samtliga ämnen, medan
motsvarande resultat i Nykvarn var 76 procent.
4.3 Genomsnittligt meritvärde
Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng.
Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och
kunskapsrelaterade betygssystemet.
Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte.
Genomsnittligt meritvärde
175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 225 230
Botkyrka Huddinge Nynäshamn Södertälje Riket
2006 2007 2008
Högst genomsnittligt meritvärde vid kommunens skolor hade Salem även detta år, där genomsnittet låg på 223 poäng. Salem, Tyresö (214 poäng) och Nykvarn (213 poäng) var de enda kommunerna på Södertörn vars
genomsnittliga meritvärde 2007 låg över rikets 208 poäng. Lägst meritvärde hade Södertälje och Botkyrka som båda nådde 197 poäng.
Haninge och Salem är de enda kommunerna där meritvärdet har ökat tre år i rad. Alla kommuner har förbättrat sitt meritvärde sedan föregående år förutom Huddinge (-1p) och Botkyrka (+-0p).
4.3.1 Meritvärde flickor – pojkar
Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors
genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas.
Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år 2006-2008
Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket
Procent
2006 2007 2008
I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2008, liksom de haft de tre föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2008 i Nynäshamn (16,2 procent) och Haninge (13,7 procent), minst i Nykvarn (5,2 procent).
Hälften av Södertörnskommunerna visar en ökad könsskillnad 2008 jämfört med 2007 och hälften en minskad. I de två minsta kommunerna, Salem och Nykvarn varierar resultaten mycket över tid, vilket förmodligen förklaras av kommunernas storlek.
4.3.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna
Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst genomsnittligt meritvärde och den skola som hade kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde 2008. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg.
Skolor med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde
100
Skola med högst resultat
Skola med lägst resultat
Genomsnittligt meritvärde i kommunen
Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta värdet hade Haninge kommun, 66 poängs skillnad. Här ligger den skola som har lägst genomsnittligt värde avsevärt under
kommunens övriga skolors meritvärde. Den skola som har näst lägst
genomsnittligt meritvärde har 28 poäng högre än den med det lägsta värdet.
Minsta skillnaden hade Nynäshamns kommun, 20 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde.
Sett över hela Södertörnsgruppen är variationen mellan de högsta resultaten betydligt större beträffande meritvärdet, än i de övriga betygsresultaten. De skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde i sin kommun ligger mellan 211 poäng och 256 poäng. De skolor som hade lägst genomsnittligt meritvärde i sin kommun hade mellan 159 och 205 poäng.
4.4 Förväntade och faktiska meritvärden
Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika
bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ.
SALSA avvikelse meritvärde 2006-2008
-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12
Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö
2006 2007 2008
De kommuner vars faktiska meritvärde låg mest över det modellberäknade 2008 var Salem och Nykvarn. Även Tyresö, Huddinge och Nynäshamn hade meritvärden som låg över de modellberäknade. Mest under det modellberäknade värdet låg Södertälje kommuns meritvärde.
Flera kommuner visar på stora pendlingar över tid i sina SALSA-värden.
Man ligger en bra bit över det modellberäknade värdet ett år, och under nästa år eller tvärtom. Mest stabilt värde i förhållande till det
modellberäknade har Nynäshamn och Huddinge haft under de senaste tre åren. Salem har haft en uppåtgående trend under dessa år, och ligger 2008 högt över det modellberäknade värdet. I Södertälje råder det omvända förhållandet deras värde sjönk 2007 och sjunker ytterligare ett steg 2008.
4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor
Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2007/2008. Nykvarn och Nynäshamn hade inga fristående skolor med skolår 9. Södertälje hade nio fristående skolor, varav flera små. Botkyrka hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade varsin.
Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2007
Antal fristående skolor Antal elever i år 9
Botkyrka 4 193
Haninge 1 95
Huddinge 1 89
Nykvarn 0 0
Nynäshamn 0 0
Salem 1 22
Södertälje 9 216
Tyresö 1 1
År 2006 År 2007 År 2008
Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl.
fristående skolor fristående skolor fristående skolor
Botkyrka 198 191 204 199 205 199
Haninge 197 197 200 199 200 200
Huddinge 205 207 208 208 207 207
Nykvarn 204 204 203 203 213 213
Nynäshamn 205 205 202 202 204 204
Salem 206 208 213 215 224 223
Södertälje 209 208 200 197 202 199
Tyresö 213 214 202 202 214 214
Riket 207 205 207 206 209 208
Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är Botkyrka. Där har de stora friskolorna attraherat barn/elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen.
4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg
Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet skall bland annat vara att vara att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål.
Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av
Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola.
Diagrammet nedan visar den genomsnittliga skillnaden i procentenheter mellan andelen elever som nått minst Godkänt på nationella ämnesprov och som fått minst Godkänt i slutbetyg för åren 2006-2008.
Genomsnittlig skillnad mellan elever som fått minst G i betyg på nationella ämnesprov och som fått minst G i slutbetyg åren 2006-2008
-6
Engelska Matematik Svenska
procentenheter
Både i riket och på Södertörn finns skillnader mellan elevernas resultat på de nationella proven och elevernas slutbetyg. Avvikelsen är störst i
matematik. I samtliga Södertörnskommuner, liksom i riket, var det en högre andel elever som fick minst godkänt i slutbetyg än som fick minst godkänt i provbetyg.
I engelska är förhållandet det omvända. Det är i samtliga kommuner utom Nykvarn en högre andel elever som når minst godkänt provresultat i nationella prov än som får minst godkänt i slutbetyget i ämnet. Avvikelsen är störst i Södertälje och minst i Nynäshamn.
I svenska varierar resultaten mellan kommunerna. De flesta kommuner har en större andel elever med minst godkänt i slutbetyg än provresultat i nationella prov. Avvikelsen mellan resultat på nationella prov och betyg i svenska är förhållandevis liten om man jämför de tre ämnena. I Salem,
Haninge och i viss mån även Södertälje är förhållandet att fler uppnår minst godkänt på nationella prov än i betyg. I övriga kommuner är det fler elever som får minst godkänt betyg än det är på det nationella provet.
Tendenserna som framgår i diagrammet ovan gäller över tid vilket är intressant, endast i något enstaka fall skiljer sig mönstret mellan åren.
Orsakerna till att de gemensamma variationerna verkar vara konstanta borde vara av intresse att diskutera. I engelska kan lärarnas tendens att sätta lägre betyg än resultat på nationella prov bero på att det finns en diskrepans mellan vad lärarna förväntar sig utifrån kursplanen och nivån på de
nationella proven. I matematik är förhållandet samma men omvänt. Många lärare uttrycker att svårighetsgraden på det nationella provet ligger högre än vad som förväntas enligt betygskriterierna i kursplanen.
4.7 Sammanfattande diskussion om betygsresultat
Nyckeltalsrapporten visar på skillnader i resultat, större och mindre, mellan skolorna i nästan alla Södertörnskommuner. En av kommunernas viktigaste uppgifter vad gäller skolan är att se till att eleverna får samma möjligheter att lyckas i sina studier oavsett var i kommunen man bor och i vilken skola man går. Rapporten visar på i vilken utsträckning man lyckats med detta.
Från kommunernas egna kartläggningar, som inte redovisas i denna rapport, vet vi också att det ofta finns betydande skillnader i resultat mellan
elevgrupper/klasser inom en och samma skola.
I rapporten tar vi upp och beskriver skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, skillnader i resultat som följd av olikheter i socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer och skillnader i resultat som följd av olikheter i språklig bakgrund.
I materialet kan man se att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden däremot större (i Södertörnskommunerna mellan 1 och 11 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 5 och 16
procentenheter för meritvärdet).
I de kommuner som har stora skillnader mellan högst och lägst resultat ligger skolorna med de lägsta resultaten i områden med sämre socio-ekonomiska förutsättningar. En förklaring till skillnaderna kan då vara att elever med höga betyg oftare har tillgång till de stödsystem som utgörs av studietradition i hemmet och tillgång till det språk och den sociala bakgrund som liknar skolans koder, och svackor i studieengagemang kan bromsas upp av dessa faktorer. Elever från andra miljöer kan vara mer beroende av skolans förmåga att anpassa, motivera och entusiasmera. I vårt system med val av skola blir skolor med låga resultat, oftast i områden med en
befolkningsstruktur med många familjer med sämre resurser, mycket utsatta. Ofta förlorar de skolorna ”duktiga” elever, vilket leder till sämre resultat och att man förlorar fler elever. Man hamnar i en ond spiral, och en viktig fråga för kommunerna att ställa sig är hur man kan stödja skolor för att bryta en sådan trend.
Under 6.2 redovisas och analyseras skillnader i resultat beroende på språklig bakgrund och tid i svensk skola.
Vi ser skillnader i resultat och vi ser att de olika bakgrundsfaktorerna påverkar dem, men vi ser också att en del skolor lyckas nå bra resultat trots att skolan ligger i ett socioekonomiskt ”tungt” område och/eller trots att man har många flerspråkiga elever. Vi ser också skolor där pojkar och flickor når lika goda resultat. Vad skiljer dessa skolor från dem som inte lyckas lika bra?
Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det finns både forskning och erfarenheter, bland annat från tidigare års arbete i nyckeltalsgruppen, som pekar på några viktiga faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor, bland annat dessa:
• Systematiskt kvalitetsarbete - tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering
• Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en tydlig organisation
• Pedagoger med höga förväntningar
• Fokus på elevers kunskaper och resultat
• Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Kommunerna bör alltså bland annat se över hur man stödjer det
systematiska kvalitetsarbetet, hur man stödjer det pedagogiska ledarskapet, och hur man säkerställer att alla elever för det stöd de behöver.
Andra frågor att ställa sig kan vara:
Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor?
Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen?
Hur används modern teknik för att förstärka inlärning?