”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.” (Lärarnas handbok 2008 s. 41). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, (2008 s. 35-51) understryks vikten av att utforma undervisningen på ett sådant sätt att elevernas nyfikenhet och lust att lära ska främjas. I Skolverkets rapport Lust att lära - med fokus på matematik (2003) framgår att elevers lust att lära har nära anknytning till förståelse men även engagemang och glädje över att få upptäcka.
Men det framgår även i den nämnda rapporten att elevers intresse för ämnet tenderar att minska under grundskolåren och att matematiken övergår till ett mer formaliserat lärande redan i år tre (a.a. s. 18).
Lärarnas tankar kring att fånga elevers lust och intresse
De intervjuade lärarnas svar kring denna fråga var omväxlande. Två av lärarna menar dock att elevers lust och intresse grundar sig i undervisningens utformning och lärarens eget intresse och engagemang. Detta pekar på det Ahlberg (2001) tar upp, hon anser att lärarens uppgift är att utforma undervisningen efter elevernas förmågor så att kraven inte blir för höga gentemot dessa. Även variation är viktigt då detta medför att fler
elever finner glädje av matematiken (a.a. s. 131). En av de intervjuade lärarna säger uttryckligen att lärarens osäkerhet inför ämnet bidrar till en mer läroboksstyrd
undervisning vilket inte inger ett intressant innehåll i undervisningen. Hon menar att det är lärarens eget intresse över att ge eleverna de redskap de behöver för att finna sin egen kunskap och få förståelse för det egna lärandet. Malmer (2002) menar att ett laborativt och undersökande arbete ger både stimulans och omväxling i undervisningen, detta höjer även förståelsen för matematiken (a.a. 92f.).
I de övriga två lärarnas svar framgår att faktorer i omgivningen spelar in då det handlar om elevers lust och intresse. Det lustfyllda samhället påverkar på så sätt att elever inte är vana vid motgångar vilket gör att de lättare tappar lusten då de exempelvis behöver öva på multiplikation. Lärares uppgifter utöver planering av undervisningen är en annan faktor vilket gör att ingen tid finns över för de mer kreativa inslagen i undervisningen. Malmer (2002) menar att många faktorer spelar in då en förändring behövs, hon skriver att ”Lärarens vardag är i dag så tyngd av uppgifter som egentligen ligger helt utanför det som egentligen har med kunskapsförmedling att göra, att det kan upplevas som allt för krävande. I sådana fall tror jag att det är viktigt att åtminstone ett par lärare tillsammans planerar och genomför förändringsarbetet.”(a.a. s. 26).
Reflektioner kring val av metod och genomförande
För att få svar på mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med några lärare vilket jag i efterhand tycker var en lämplig metod. På det sättet fick jag en varierad bild av hur det ser ut i praktiken vad gäller matematikundervisning. Då jag inte har gjort intervjuer tidigare var det svårt att få ihop relevanta frågor som skulle täcka det område jag ville undersöka. Jag gjorde därför en pilotintervju innan för att se hur pass bra mina frågor skulle relatera till frågeställningarna i arbetet. I och med pilotintervjun fick jag syn på frågor som behövdes läggas till och frågor som inte var relevanta, jag fick därför i efterhand ta bort en del frågor samt komplettera med nya. Genomförandet av intervjuerna gick bra, men det krävs övning för att jag, som intervjuare, ska få ut så mycket som möjligt av de intervjuades svar. Eftersom jag spelade in samtliga intervjuer på band kunde jag lyssna på svaren upprepade gånger samt skriva ner vad lärarna sagt. Dock tog det relativt lång tid att göra detta, att komplettera inspelningarna med
använda mig av är observationer, men på grund av tidsbrist valde jag att endast göra intervjuer. I efterhand hade observationer varit en fördel då de svar jag fått av lärarna hade förstärkts genom att observera deras arbete.
Avslutningsvis
Har jag genom mitt arbete fått svar på mina frågeställningar? Den litteratur jag använt
mig av i arbetet är samstämmig vad gäller lärarens roll och undervisningens utformning för att främja elevers matematikinlärning. Samtliga tar upp vikten av kommunikation, interaktion och laborativt arbete i undervisningen för att främja elevers lärande av ett abstrakt ämne som matematiken är. Inför mitt kommande yrke har jag genom detta fått syn på vilka viktiga aspekter som är relevanta att ha med sig både i planering och i undervisning av matematik. Jag har även, genom de kvalitativa intervjuerna, fått insikt i faktorer som spelar en avgörande roll för vilka förutsättningar en lärare har i sitt arbete med matematiken. Precis som i litteraturen framkommer det av lärarna att prata
matematik är viktigt. Men av de svar några av lärarna gett tyder på att klassens storlek samt att vara ensam vuxen i klassen kan försvåra ett laborativt och undersökande arbete.
Slutresultatet i mitt arbete visar på att en förändring i matematikundervisningen kan vara på väg, i synnerhet då det handlar om elevernas tankar kring matematiken. Men fortfarande är läroboken bland hälften av de intervjuade lärarna en trygghet att luta sig mot även om den inte följs slaviskt. Av de fyra lärarnas beskrivningar av sitt arbete med matematiken är det endast en som skiljer sig åt från de övriga. Där kan jag tydligt se, utifrån hennes beskrivning, hur elevernas matematikinlärning går från det konkreta till det abstrakta, vilket går att återkoppla till Malmers (2002 s. 31) modell. Att variera undervisningens innehåll är en förutsättning för att främja elevers olika sätt att lära samt att skapa lust och intresse för eleverna. Både teori och praktiskt arbete behövs för att eleverna ska kunna tillägna sig en djupare förståelse för matematiken, dock visar resultatet att det laborativa arbetssättet inte har fått den genomslagskraft den borde. I styrdokumenten står tydligt vilken betydelse elevernas aktiva handlande har för den egna förståelsen vilket även framgår av litteraturen. Förståelsen är starkt förknippad med elevers lust och intresse inför ämnet. Att reflektera över sin verksamhet och sin lärarroll är en förutsättning för att kunna utforma undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära. Det jag har sett i mitt resultat är att endast ett fåtal av lärarna reflekterar
över sitt arbete och många gånger framkommer inte varför de arbetar på ett visst sätt eller varför eleverna behöver arbeta med laborativa inslag i matematiken för att främja deras inlärning.
Att skriva detta arbete har varit en resa för mig då jag gått från att vara relativt
oförstående i ämnet matematik till att bli engagerad och intresserad. Genom att jag har fått ta del av både forskning och lärares beskrivningar av matematikundervisning har en förståelse för hur roligt och spännande ett arbete med matematiken kan vara. I och med denna studie har jag fått ta del av viktiga redskap vilka jag kommer att använda mig av i mitt kommande yrke, redskap som jag anser bidrar både till elevers lust och intresse inför ämnet och som främjar elevers matematikinlärning.
Jag tänker vidare
Under arbetes gång, och framförallt då jag analyserat och diskuterat resultatet, har nya frågor kommit upp hos mig. Det intressanta skulle vara att undersöka om det är så att det förekommer mer laborativt arbete i de tidiga åren och vad det är som gör att det ändras när eleverna kommer längre upp i grundskolan. Skulle det i så fall vara på grund av att undervisningen förändras som lusten och intresset försvinner? I efterhand hade det varit spännande att även intervjua lärare i de tidiga årskurserna och förskoleklassen för att få en bild av hur deras arbete ser ut. Möjligen finns det en ”gräns” mellan någon av årskurserna där, hos många, det laborativa och undersökande arbetet försvinner.
Referenslista
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Johnsen Høines, Marit (2000). Matematik som språk - verksamhetsteoretiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Lärarnas handbok (2008). Läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska
principer och FN:s barnkonvention. Lärarförbundet upplaga 7:1, Solna:
Studentlitteratur.
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla – Nödvändig för elever med
inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nämnaren tema (2000). Matematik från början. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.