Hur beskriver då lärarna sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning? Att kommunicera i undervisningen är något som framkommer från samtliga lärare som en viktig del i undervisningen. Här nedan kommer en sammanfattning av vad lärarna tagit upp i sina svar.
Det som framgår tydligast av samtliga lärares beskrivningar är vikten av att ”prata” matematik vilket gör att eleverna får möjlighet att uttrycka sig matematiskt och få syn på varandras tankar och idéer. Lärarna ser till att eleverna får tillfällen till samarbete även om det inte alltid handlar om att arbeta i grupp, och det framgår att de som har möjlighet att dela på klassen har större utrymme för diskussioner i små grupper. Någon lärare anser dock att eleverna ibland behöver träna på att arbeta självständigt och då framförallt inför situationer som kräver detta, exempelvis nationella proven.
Då det handlar om elevernas erfarenheter av matematik försöker de flesta av lärarna ta reda på elevernas tidigare kunskaper, men några av lärarna menar dock att det krävs en längre tid med eleverna för att få en egen bild av vad de kan. De flesta av lärarna har
haft sina klasser sedan förskoleklass eller år ett vilket gör att de känner sina elever väl när de kommit till år tre. Men Lisa, som har haft sin klass sedan år två, menar att det är lika viktigt inför varje moment i matematiken att ta reda på elevernas förkunskaper. Hon tar även upp vikten av att alltid använda de rätta matematiska begreppen även om inte eleverna förstår innebörden i dessa. De övriga lärarna menar att de matematiska
begreppen ska finnas med i samtalen men att det lättare ordet också tas upp, exempelvis subtraktion – minus. Begreppen visas oftast på tavlan med ett konkret exempel för att det ska bli tydligt för eleverna.
Att variera undervisningen mellan praktiskt arbete och teori menar samtliga lärare är viktigt. Eleverna behöver få uppleva matematiken med flera olika sinnen. Det framkommer från alla lärarna att ett variationsrikt material används vid de praktiska inslagen i undervisningen. Eleverna får både rita och skriva sina lösningar, göra egna uppgifter till varandra och räkneberättelser, detta för att öva på det muntliga och skriftliga. En av lärarna låter eleverna använder sig av olika uttrycksmedel för att visa upp sina framställningar. Klasstorlekarna varierar hos de intervjuade lärarna, de som har lite större klasser anser att det ibland kan vara svårt att få olika upplägg på
undervisningen, men de försöker få in praktiskt arbete.
De flesta av lärarna menar att det kan vara svårt att synliggöra matematiken i övriga skolämnen, de menar att matematik finns överallt men att eleverna själva inte ser det. Lisa understryker att det är lärarens uppgift att hjälpa eleverna få syn på matematiken både i andra ämnen och i vardagslivet. Hon menar att eleverna behöver få ett samband av allt de gör så att matematik inte endast blir ett ämne och ingenting mer.
Hur menar lärarna att de elever som tappat lusten och intresset för matematiken kan fångas upp? Av de svar som framkom är det en av lärarna som poängterar att det
handlar om läraren själv, det är lärarens intresse och kunskap i matematik som är av stor vikt för elevernas lust och intresse. Här nedan följer en sammanfattning av lärarnas svar.
Det svar som varierar mest är när lärarna funderar kring elevers lust och intresse inför matematiken. En lärare menar att lärare i dag har så många övriga uppgifter förutom att planera undervisningen så att mycket annat ”roligt” faller bort. En annan tar upp
samhället och menar att allt ska vara så lustfyllt och att elever i dag inte behöver anstränga sig på samma sätt som förr. Eleverna vill göra roliga saker och klarar inte motgångar lika bra nu som tidigare. De behöver lära sig att skolan även är ett arbete där vissa moment kräver övning, menar hon. En menar med all säkerhet att det beror på lärarens osäkerhet inför matematiken vilket gör att undervisningen blir mer styrd om läraren inte vågar gå utför ramarna. Hon menar även att grunden till förståelse är en stor orsak till att elever tappar lusten och intresset. Hon anser att det inte finns någon mening i att forcera fram ett svar eller bygga på med mer information om de inte har fått
Diskussion
I detta avsnitt kommer jag att diskutera resultatet från intervjuerna med teorin och litteraturen i mitt arbete. Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur elever som tappat lusten och intresset för matematik kan fångas upp. Dels har jag tagit del av vad forskningen och litteraturen säger kring elevers matematikinlärning och dels har jag intervjuat fyra lärare för att få en uppfattning hur dessa lärare arbetar med matematiken i år tre. I mitt arbete har jag utgått från det sociokulturella perspektivet som menar att kunskap sker genom kommunikation/interaktion mellan individer, men kunskap får vi även genom artefakter eller redskap som har en viktig roll i lärandet. Jag har även använt mig av Gudrun Malmers (2002) inlärningsnivåer som grund i arbetet samt analyserat mitt resultat utifrån dessa nivåer. Malmer menar att inlärningen av matematik ska gå från det konkreta till det abstrakta och hon poängterar vikten av att elevernas erfarenheter, förståelse och kommunikation ska ingå som viktiga komponenter i undervisningen (Malmer 2002: passim).