Eleverna: Varför (inte) demokrati?

Inom ramen för det här kapitlet analyseras elevernas uppfattningar om varför demokrati är något bra, men också vilka problem som finns med demokrati.

5.4.1 Legitimeringsgrund och kritiska röster

Efter att vi hade diskuterat vad som är demokrati och vilken roll folket ska, eller bör ha, så ställde jag frågan om varför demokrati är något bra. I samband med den här frågan

utkristalliserade det sig snabbt två olika ståndpunkter i diskussionen. Den ena ståndpunkten bestod i att försvara demokratin medan den andra ståndpunkten intog ett betydligt mer skeptiskt och kritiskt perspektiv gentemot demokrati. Fia som utan tvekan är den deltagare som mest genomgående försvarar och motiverar nyttan med demokrati förklarar hur hon ser på varför vi ska ha demokrati:

”Demokrati leder till samarbete och samarbete leder till att vi inte krigar med varandra och då dör färre människor” (Fia)

Enligt Fia medför demokrati att länder och personer inte krigar eller bråkar, vilket i sin tur leder till att färre dör eller far illa. Citatet har beröringspunkter med den franske politikern Jean Monnets resonemang i början av 1950-talet, då han lyckades få till stånd ett tysk- franskt kol- och stålsammarbete, vars övergripande syfte var att med hjälp av sammarbete förhindra framtida krig82. Likaså påminner Fias resonemang om 1700-tals filosofen Immanuel Kants antagande om att internationell fred nås via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater83. Detta sätt att motivera varför vi ska ha demokrati utgår från

demokratins outputsida, då resonemanget fokuserar på att se demokrati som ett medel för

att uppnå något värde som man anser eftersträvansvärt, vilket i Fias fall är fred. Liknande sätt att förespråka demokrati återfinns även hos andra deltagare:

”Demokrati gör att det finns en chans till förändring. Frihet att kunna förbättra sina egna villkor det gör att samhället förs framåt” (Hanna)

Hannas argumentation bottnar också i demokratins outputsida, där värden som frihet och tillväxt uppnås genom demokrati. Även om inte Hanna nämner tillväxt så tolkar jag den del

82 _{Tallberg, J (2010) EU:s politiska system. s. 19f}

83 _{Ericson, M (2009) Liberalism. s. 51ff. Förtydligande: Kants resonemang brukar benämnas som ”den eviga}

där hon säger ” gör att samhället förs framåt” som att samhället drar nytta av den individuella frihet som möjliggörs inom ramen för demokratin.

Dessa två citat ska betraktas som representativa för elevsvaren vad det gäller att motivera varför vi ska ha demokrati. Min förståelse av elevernas svar är att de betraktar demokrati som ett medel att främja de värden som anses eftersträvandsvärda. Det rör sig med andra ord om en tydlig positionering i demokratins outputsida.

Men precis som jag nämnde inledningsvis i detta kapitel så var det också flera elever som tog upp problem och svårigheter med demokrati. Om det var ett tydligt tema vad det gäller att motivera demokrati som styrelseform, så är det lite mer vanskligt att göra det samma vad det beträffar de kritiska rösterna. Ändå vill jag drista mig till att tematisera elevernas svar kring en form av pessimism och/eller elitism som handlar om medborgarnas bristande politiska förmåga i samband med röstandet. Per är den elev som går längs när han säger att:

”röstandet blir dåligt när man har en massa människor som utgår från sig själva. Vad man skulle kunna göra är att begränsa röstningen till människor med ”skinn i spelet” (Per)

Hanna replikerar snabbt och säger att: ”då blir det ju ingen demokrati! ”Det här bekommer dock inte Per i någon nämnvärd utsträckning då han svarar att:

”nej precis, det blir mer aristokrati. I början av 1900-talet skulle man ha kallat det för demokrati” (Per)

Det Per menar är att i början av 1900-talet så var det enbart män med viss inkomst eller ägande som var röstberättigade i Sverige, eftersom de ansågs vara mest lämpade att styra då de hade ett egenintresse av att förbättra landet84_{. Idag är det som bekant inte så och det}

ser Per som ett problem, då människor inte längre har samma personliga intresse av att föra landet framåt. Det leder, enligt Per, till att människor inte lägger ner den tid och kraft som det krävs att sätta sig in i de, ofta komplexa, politiska frågorna. Uttalandet ligger med andra ord nära den pessimistiska inriktningen mot demokrati. Det är dock inte bara Per som uttrycker denna åsikt, liknande tankar återfinns även hos Johanna och Joel:

”man grundar inte sitt röstande i kunskap, man liksom bara väljer något” (Johanna)

”ibland kan man ju undra över människor som röstar, trots att det är 18 års gräns, så betyder det inte att alla är kvalificerade” (Joel)

De båda citaten rör sig inom ramen för pessimism och elitism, där den ”vanliga”

medborgarens politiska förmåga ifrågasätts. Det som skiljer dem åt är att Johanna utgår från sig själv och sin tidigare nämnda oro över sin bristande kunskap, medan Joel snarare pratar om medborgare generellt i samhället. En annan elev, som suttit tyst en stund, tillfogar diskussion med att säga:

”demokrati är när två dumma människor har mer rätt än en dum människa” (Nils)

Enligt min förståelse vill Nils visa på att människor förvisso inte alltid är kompetenta i det politiska arbetet, men att demokrati trots detta är att föredra framför diktatur. Det är också ett uttryck för någon form av kollektivistisk tanke där människor blir mer kompetenta i samspråk med andra. Det finns också en underton av nonchalans och ointresse från Nils sida, vilket blir än mer tydligt när han senare säger att:

”har man vuxit upp i en demokrati och haft det bra, då finns det ingen anledning att ändra…” (Nils)