Eleverna: Vad är demokrati?

I detta kapitel analyseras elevernas uppfattningar om demokrati utifrån grundkraven och de två skilda idealen: valdemokrati och deltagardemokrati.

5.3.1 Grundkraven och två skilda ideal

Det som är utmärkande i båda fokussamtalen är deltagarnas snabba svar på frågan vad som är demokrati. I båda grupperna svarar eleverna, i något som närmast kan beskrivas som inrepeterat, att demokrati är när man styr tillsammans och att folket har makt. Nils och Oskars svar är symptomatiska för elevsvaren:

”Ursprungsidén är ju att folket ska välja och tillsammans vara med och bestämma. Själva ordet kommer från grekiskan och betyder typ ”folk och bestämma” (Nils)

”Ja man kan ju säga att demokrati är när man styr tillsammans och där folkmassan har makt” (Oskar)

Citaten är främst ett uttryck för inkluderande medborgarskap men också grundkravet om

fria, rättvisa och återkommande val. Även om inte citaten explicit nämner dessa grundkrav

så går det att se spår av dem i resonemanget. Detta eftersom de pekar på att demokrati är när man får rösta fram och/eller avsätta sina politiska representanter i regelbundna val, vilket ligger nära kravet om fria, rättvisa och återkommande val. Detta i sin tur innefattar också kriteriet om inkluderande medborgarskap, då rättigheten att rösta behövs för att just kunna rösta fram och/eller avsätta sina politiska representanter. Vidare är min tolkning av elevernas svar att de främst ser demokrati som en form av beslutsprocess och ett sätt att styra samhället på, snarare än uttryck för det mer aktiva deltagardemokratiska idealet. Det rör sig med andra ord om en beskrivning av den representativa demokratin, där det

återkommande röstande utgör själva grundbulten i demokratin.

En annan intressant aspekt av svaren är Nils definition av själva ordet demokrati. Även om det inte är helt ”korrekt” så är det snarlikt den definition som läromedlet ger. Den här samstämmigheten mellan Nils definition och läromedlet är intresseväckande och utan att med säkerhet kunna säga att Nils fått definitionen av just Digilär, så säger det ändå något om hur Nils väljer att svara. Möjligtvis är det frågan om en maktrelation mellan mig som forskare och Nils som elev, där han vill svara ”korrekt” utifrån det som står i läromedlet. En annan

tänkbar orsak till Nils svar är att det är ett uttryck för faktakunskap om demokrati.

Hursomhelst sätter detta fingret på att elever, i det här fallet Nils, väljer att upprepa det som läromedlet förmedlar. Det är enligt min tolkning ett uttryck för att skolans läromedel kan ha betydelse för vilka uppfattningar eleverna har av demokrati81.

Den andra frågan jag ställde till grupperna var vilken roll medborgarna ska, eller bör ha, i en demokrati. Detta för att kunna avgöra om elevernas svar lutar mot det valdemokratiska eller deltagardemokratiska idealet. I en av grupperna blev responsen på min fråga:

”Det var en flummig fråga…” (flera elever i ena gruppen)

Jag blev förvånad över det här svaret. För mig var det en självklar fråga, men till synes var det inte så för eleverna. Måhända är det just detta som är svårigheten med intervjuer och fokussamtal, nämligen att operationalisera teoretiska utgångspunkter till frågor som är begripliga, men som samtidigt leder tillbaka mot den stundtals snåriga teoretiska

terminologin. Jag lyckades att omformulera frågan en aning vilket gjorde att eleverna blev mer klara över vad jag menade, dock fortfarande med ett uns av förvirring. Kanske var det så att det inte var min fråga som var själva problemet, utan att eleverna i den ena gruppen mötte en fråga som de tidigare inte fått fundera över och därav förvirringen? Om så var fallet så belyser det ett betydande tillkortakommande i skolans förmedling av demokratins villkor då medborgare i en demokrati både påverkas av, och påverkar demokratin, borde det vara en självklar utgångspunkt i all demokratiundervisning.

De andra svaren som eleverna gav uttryck för gick alla att kategorisera under temat

valdemokrati, där återigen röstandet var en central aspekt. Joels resonemang får stå symbol

för elevernas syn på medborgarnas roll i en demokrati:

”Människor får vara med och bestämma… men människor får inte bestämma vilka lagar utan de får rösta om de vill ha kvar dem vid nästa val” (Joel)

Här lyfts en syn på medborgarens roll som närmast går att kategorisera som Joseph Schumpeters valdemokratiska ideal med fokus på ansvarsutkrävande i efterhand. Här framhåller Joel att människor ska få vara med och bestämma, men utöver det så är deras möjlighet att påverka begränsad i en demokrati. Den möjlighet som finns är att vid nästa

81 _{Långström, S & Virta, A (2011) s. 179}

valtillfälle rösta för att ge fortsatt mandat eller om man ska utkräva ansvar och tillsätta nya representanter. Återigen ges indikation på att eleverna ser demokrati som en beslutsprocess och ett sätt att styra samhället, där själva rösthandlingen är det centrala för medborgarna. I den grupp som tidigare hade haft svårigheter med att förstå min fråga uppkom det en diskussion som behandlade individuella möjligheter och begränsningar kopplat till medborgarnas roll i en demokrati:

- ”Alla som är över 18 år får rösta, men jag menar jag kan inte politik

och jag kan ju känna att nästa val får jag rösta och jag vet inte vad jag ska rösta på eller så” (Johanna)

- ”Ja en 16 åring kan ju kunna mer än en 20 åring” (Fia)

- ”Det är så många okunniga och det är en downside med demokratin”

(Johanna)

- ”Men hade inte alla fått rösta, alltså att man skulle börja begränsa,

då hade det inte varit en demokrati”(Ann)

Den här diskussionen sätter fingret på ett centralt dilemma inom demokratin. Det vill säga att alla ska få rösta och tillskrivas samma politiska värde, men att det också kräver att man som medborgare sätter sig in i politiska frågor för att kunna göra välgrundade val. Utifrån min förståelse av dialogen så rör det sig om förhållandet mellan medborgarnas rättigheter kontra skyldigheter i en demokrati. Denna relation är ingalunda lätt att nå ett svar på, men det intressanta är ändå att eleverna engagerar sig för den inneboende konflikten mellan medborgares rättigheter och skyldigheter. Att Johanna också uttrycker oro över sin egna politiska förmåga gör att jag tolkar detta som att hon internaliserar detta dilemma, medan Ann poängterar svårigheten att förändra eller påverka det faktum att medborgare har olika förutsättningar. Sammantaget går det med hjälp av dialogen att utläsa en bild av den generella medborgaren som inte är särskilt positiv vad det beträffar politisk kompetens, något som var ett av nyckelbegreppen i det deltagardemokratiska idealet. Sålunda framträder återigen det valdemokratiska idealet där röstandet står i centrum.