Sammanfattning

Det är dags att rekapitulera och påminna om den här studiens frågeställning. Den första frågan var: Vilken bild av demokrati förmedlar läromedlet? Med hjälp av studiens teoretiska demokratiperspektiv - vad är demokrati och varför(inte) demokrati - har vi tittat närmare på vilken bild av demokrati som förmedlas. Utifrån det första demokratiperspektivet – vad är demokrati – kan vi se att läromedlet förklarar vad demokrati är med hjälp av Robert Dahls grundkrav som står uppspaltade i läromedelstexten. Vidare beskriver läromedlet de två skilda demokratiidealen med utgångspunkt i de två olika sätten att betrakta medborgarnas deltagande. Utifrån det andra demokratiperspektivet – varför (inte) demokrati – så ser vi att läromedlet motiverar demokrati med att det är det bästa sättet att styra ett land, eftersom demokrati leder till ekonomisk och social utveckling för medborgarna. Det är med andra ord frågan om en motivering som bottnar i demokratins outputsida. Likaså är det ett tydligt normativt ställningsstagande som närmast går att beskriva som att demokrati förmedlas som en ”överideologi” där alternativen framställs som demokratins onda motsatser. De problem, det vill säga varför inte demokrati, som lyfts är att demokrati ibland är en ineffektiv procedur, vilket hänger samman med läromedlets outputlegitimering av demokrati. Det finns likaså en inlindad kritik mot att medborgare inte alltid agerar logiskt, något som är en form av ”mild variant” av pessimism.

Det som Agneta Bronäs fann i sin studie, det vill säga att de svenska läroböckerna

kontinuerligt slår fast att demokrati är en beslutsmetod85_{, är inte särskilt utmärkande i den}

här studien. Det enda stället i läromedlet som framhåller demokrati som beslutsmetod är i det stycket där läromedlet beskriver problem med demokratins stundtals ineffektiva procedur. Snarare rör sig Digilär inom ramen för en saklig, och utifrån den

demokratiteoretiska diskussionen, allsidig framställning av demokrati med fokus på olika demokratiideal och grundkrav. En annan skillnad gentemot den tidigare forskningen är att

Digilär inte fokuserar på det valdemokratiska idealet, såsom Säretun och Gustafsson fann i

sin undersökning86. Snarare är det en avvägd uppdelning mellan både val – och

deltagardemokrati som framträder i den här studiens läromedel. Att slå fast varför Digilär skiljer sig åt gentemot de fysiska läroböckerna som Bronäs, Säretun och Gustafsson

85 _{Bronäs, A (2000) s. 211f}

analyserat är vanskligt. Men att ett digitalt läromedel har andra möjligheter att mer effektivt uppdatera sina texter allteftersom forskningen på området förs framåt är en tänkbar orsak som stärkts i och med den här studiens resultat87.

Studiens andra fråga var: Vilka demokratiuppfattningar finns bland eleverna? Med

utgångspunkt i det första demokratiperspektivet – vad är demokrati – kan vi se att eleverna betonar att demokrati är en form av beslutsprocess där själva röstandet är det centrala. Att beskriva demokrati med hjälp av att hänvisa till röstandet föranleder att det valdemokratiska idealet framträder tydligast i elevernas beskrivningar. Det finns därtill en diskussion som berör medborgarnas demokratiska skyldigheter och rättigheter i samband med

rösthandlingen. Med utgångspunkt i det andra demokratiperspektivet – varför (inte) demokrati – så motiverar eleverna demokrati utifrån outputsidan där olika värden såsom samarbete, frihet och tillväxt möjliggörs genom demokrati. Det är med andra ord resultat, inte procedur, som framträder när eleverna motiverar varför demokrati är något positivt. Elevernas outputlegitimering av demokratin stämmer väl överens med hur läromedlet legitimerar demokrati. De problem som eleverna lyfter med demokrati bottnar alla i en blandning mellan pessimism och elitism, med betoning på pessimism. Här framträder en betydligt mer problematiserande och kritisk bild av demokrati än den som läromedlet förmedlar. Flera elever uttrycker oro över att många medborgare saknar kunskap, tid och intresse för att göra upplysta val. En av eleverna menar också att hon själv saknar just kunskapen för att kunna göra välgrundade val i framtiden.

Med utgångspunkt i elevernas uppfattningar om demokrati går det att skönja vissa likheter med Cecilia Erikssons resultat, där hennes unga deltagare gav en samstämmig bild av vad demokrati betyder, nämligen att alla ska få vara med och bestämma88_{. Eleverna i den här}

studien gav likartade uttryck när de uttryckte att demokrati är när man styr tillsammans och att folket har makt. Vidare återfinns likheter med Bernmark- Ottossons avhandling, där de lärarstuderande uppfattade demokrati som att i institutionerade former kunna påverka den politiska beslutsprocessen89. I föreliggande studie tog detta sig uttryck genom elevernas kontinuerliga påpekande av rösthandlingen som det centrala inom demokratin. Däremot så

87 _{Hall, F (2013) s. 86} 88 _{Eriksson, C (2006) s. 241f}

var den här studiens deltagare inte inriktade på att ge positiva omdömen om den svenska valdemokratiska formen som var fallet i Bernmark – Ottossons studie.

Sammantaget visar studiens resultat att det finns såväl likheter som skillnader i mötet mellan skolans läromedel och elevernas uppfattningar något som förtydligas i tabellen nedan.

Figur 3: En sammanfattning av hur förhållandet mellan eleverna och läromedlet ser ut

Demokratiperspektiv Läromedlets förmedling

av demokrati: Mötet: Elevernas beskrivningar:

Vad är demokrati? Dahls grundkrav

Valdemokrati och deltagardemokrati

Eleverna hänvisar implicit till två grundkrav. (Inkluderande

medborgarskap och fria, rättvisa och

återkommande val) Elevernas

poängterarande av rösthandlingen som det centrala leder till det valdemokratiska idealet. Deltagardemokratiska idealet nämns inte i elevernas svar

Styra tillsammans och folklig makt

Valdemokratiska idealet

Varför demokrati?

Motiveringsgrund Outputsidan: Ekonomisk- och social utveckling

Likhet:

Båda motiverar utifrån outputsidan.

Outputsidan: samarbete, frihet och tillväxt

Varför intedemokrati?

Problem Ibland ineffektiv procedur Skillnad: Eleverna mer pessimistiska.

Pessimism:

medborgare saknar kunskap, tid och intresse.