Elevernas attityder till samt påverkan på religionsundervisningen

Det som har framgått av enkätundersökningarna är att 142 (n=171) stycken av eleverna har mycket bra eller ganska bra inställning till religionsämnet. Detta beror främst på lärarens engagemang samt deras eget intresse för ämnet. De 29 elever som har ganska dålig eller mycket dålig inställning till religionsämnet grundar sitt argument på ointresse för ämnet. Elva elever har en annan orsak till sin inställning för religionsämnet, dock framgick det inte i

enkäterna vad dessa orsaker beror på grund av enkätfrågan inte gav eleverna möjligheten att utveckla sitt svar. Eleverna kunde på frågan om, vad deras inställning till religionsämnet beror på, kryssa i flera alternativ. Samma resultat kan uppmärksammas i elevernas aktivitet under religionslektionerna, då 145 stycken svarar att de är ganska aktiva till väldigt aktiva på lektionstid. Detta mönster upprepar sig i att det är 26 elever som inte är särskilt aktiva, dock var det endast en som svarade att denne inte alls är aktiv. Det har diskuterats ifall eleverna får möjligheten att påverka religionsundervisningen samt på vilket sätt denna påverkan tar sig i uttryck. I intervjuerna hade informanterna delade uppfattningar i frågan, likaså framgick det i enkäterna. 104 stycken av eleverna upplever att de får påverka religionsundervisningen på ett eller annat sätt, däremot upplever 67 stycken att de inte alls får påverka. I de flesta fall framgick det att eleverna får påverka genom att bestämma examinationsform där de på olika sätt kan visa sin kunskap. Även när det gäller arbetsområde och arbetssätt anser sig eleverna få vara med att bestämma. Eleverna upplever också att de får påverka i vilken ordning de ska läsa de olika momenten inom religionskunskapen.

Undersökningen visar att 124 (n=171) stycken av eleverna tycker att världsreligionerna är det som är mest intressant att lära sig om inom religionsämnet. 67 elever upplever att livfrågor samt etik och moral är det som tilltalar dem mest. Medan 19 stycken tycker att det är mest intressant med nyreligiösa rörelser så som sekter. 16 elever upplever också att det är intressant att arbeta med symboler och allegorier, samt världsreligionernas syn på etik och moral men också deras påverkan på olika länder. Även på denna fråga fick eleverna kryssa i flera alternativ, därför stämmer inte den totala siffran, då många av eleverna både har kryssat i världsreligioner och livsfrågor.

I intervjuerna framgick det att samtliga av de intervjuade lärarna alltid går igenom kursplanen tillsammans med eleverna i början av en kurs. Några av dem har vissa av kursmålen med i varje arbetsuppgift. Tittas det på undersökningen med eleverna visar den på att 117 (n=169) stycken av eleverna inte är särskilt eller inte alls insatta i vad som står i kursplanen. Det är 49 elever som är ganska insatta och endast tre stycken som är väldigt insatta. På denna fråga ska det uppmärksammas att två elever inte gav något svar.

Leopold på skola F menar att religion idag har fått en högre status då eleverna tycker att det är intressant och spännande samt att de har viljan att förstå andra människor och kulturer. Detta kan ses i enkäterna som utfördes i hans klass, då alla (n=22) elever har en mycket bra eller ganska bra inställning till religionsämnet. Eleverna uppger att detta främst beror på lärarens

engagemang men också deras intresse för religionsämnet. Samma mönster kan ses i Vivekas, Naimas och Lillemors klasser, på skolorna B, E, F då de också påpekar att eleverna oftast har en bra inställning till religionsämnet eftersom det är lätt att få eleverna engagerade och detta resultat kan ses i enkäterna, då 46 (n=61) elever har en mycket bra eller ganska bra inställning till religionsämnet. Detta beror både på lärarens engagemang men också elevernas egna intressen. Även Violas, Martinas, Martins samt Mårtens klasser på skolorna B, C, D och E uppger också att de har en mycket bra eller ganska bra inställning till religionsämnet, främst på grund av sitt eget intresse för ämnet. I Sabinas klass på skola A samt Simones klass på skola E är det en jämn fördelning mellan de 18 (n=35) elever som ganska bra till mycket bra inställning och de 17 elever som har ganska dålig till mycket dålig inställning till religionsämnet, då det främst beror på elevernas egna intresse samt ointresse för ämnet.

Leopold på skola F säger också att han inte låter sina elever påverka undervisningen särskilt mycket, men ändå är det 12 (n=22) stycken av hans elever som upplever att de får påverka bland annat arbetsområden. Viveka, Mårten, Naima och Simone på skolorna B och E uppger däremot att de låter sina elever påverka nästan allting i religionsundervisningen och detta stämmer med enkätunderökningen som gjordes i deras klasser, då 49 (n=60) elever upplever att de får påverka arbetsformen samt examinationsformen, medan bara 11 upplever att de inte får påverka alls. Lillemor på skola F samt Martin på skola D har liksom Leopold uppgett att de inte låter eleverna påverka religionsundervisningen vilket stämmer överens med enkätundersökningen i deras klass. I Martins klass svarade 12 (n=19) elever att de inte får chansen att påverka och i Lillemors klass svarade samtliga (n=23) att de inte får påverka religionsundervisningen. Sabina, Viola och Martina på skolorna A, B och C uppger att det till en viss del låter eleverna få vara med att bestämma hur undervisningen ska utformas utifrån rimliga krav. 29 (n= 47) av eleverna i deras klasser svarar att de får påverka religionsundervisningen däremot svarade 18 stycken att de inte alls får påverka.

Leopold på skola F är en av de intervjuade lärarna som ger konkreta exempel från kursplanen och använder sig av olika kursmål i sina arbetsuppgifter, så att eleverna ska kunna veta vad som förväntas av dem. Tio (n =22) stycken av eleverna i hans klass uppger att de är ganska insatta i kursplanen medan elva elever uppger att de inte är särskilt insatta i kursplanen. I Mårtens klass på skola E är 14 (n=19) stycken av eleverna ganska insatta i vad som står i kursplanen och det är endast tre elever som inte är så insatta i de olika målen. Lillemor på skola F påpekar att hon endast går igenom kursplanen i början av kursen, vilket kan ha lett till

de inte alls känner till vad som står i kursplanen. Likheter med detta kan uppmärksammas i de enkätundersökningarna som gjordes på skolorna A och B, där 48 (n= 56) av eleverna inte var särskilt insatta eller inte alls insatta i vad som stod i kursplanen eftersom deras lärare bara går igenom det i början av kursen. Intressant att uppmärksamma är dock att Viveka på skola B uppger att hon ger konkreta exempel ur kursplanen återkommande under kursens gång, men att hennes elever ändå inte medvetna om vad som krävs av dem. Martina, Martin, Naima och Simone på skolorna C, D och E uppger att de har relevanta delar av kursmålen i varje arbetsuppgift för att eleverna ska veta vad som krävs av dem, dock uppger 32 (n=51) stycken av eleverna i dessa klasser att de inte är särskilt insatta i vad som står i kursplanen. Som det redan har nämnts var det inte alla elever som besvarade denna fråga och detta kan uppmärksammas i Leopolds, Mårtens och Lillemors klasser, där fyra elever inte svarade på frågan.