5. Resultat
5.1 Elevernas förmåga att orientera sig i tid
Observationerna skiljde sig mycket åt. Vad detta beror på är svårt att besvara men det mest troliga är lärarnas olika förhållningssätt, samt att kurserna i historia höll på att avslutas vid observationernas tidpunkt. Trots att samma observationsschema användes på tre olika lektioner visade det tydliga mönster på hur elever använder sig av sin förmåga för att kunna orientera sig mellan de tre tidsdimensionerna. Dessa mönster har kunnat tydas i paritet med både skolinspektionens rapport från 2015, men också för vår teori och tidigare forskning. I resultatdelen har vi för tydlighetens skull valt att dela upp observationerna utifrån utmärkande teman. Dessa presenteras nedanför.
5.1.1 Förmågan att använda historisk referensram i klassrummet
Under den första observationen befann vi oss i en historia 1b klass där eleverna skulle hålla presentationer för en uppgift som de fått av läraren. En av dessa eleverna valde att diskutera John F Kennedys betydelse för USA idag. Elev 1 börjar med att utgå från mordet för att sätta scenen för sin presentation. Här presenterades hur JFK mördades och att det fanns en berömd videofilm som lyckades fånga hela förloppet. Sedan berättar hen hur polisen misstänker och arresterar Harvey Lee Oswald som sedan själv mördas av en annan person, innan han kan förhöras mer än en gång. I det stora hela är elevens förmåga att redogöra för historisk fakta god. Men elevens avslutande resonemang handlar om att JFK inte var en viktig person, samt att den politik han förde inte har haft någon tydlig betydelse för dagens samhälle. Eleven säger:
“Mordet på John. F. Kennedy är även idag en viktig händelse i USA:s historia, dock har den politik han förde ingen direkt påverkan på dagens USA [...] man ser tillbaka till den tid som en lycklig och framgångsrikt USA.”87
Den betydelsen JFK:s presidentperiod hade på USA:s historia var att det sågs som en lycklig och framgångsrik tid. Med det sagt fortsätter eleven med att presentera viktiga saker som hände under hans presidentskap och politiska beslut som han direkt eller indirekt påverkade. Eleven har alltså förmåga att omedvetet och indirekt redogöra, samt reflektera över varför han anses vara viktig idag, även efter hen dragit slutsatsen om att han var betydelselös för dagens samhälle. Eleven presenterar inga slutsatser eller tankar om hur detta historiska skeende haft för påverkan på USA:s framtid. Exempel som eleven skulle kunnat diskuterat, är möjliga framtidsscenarion som den militära kapprustning som pågår mellan länder som USA, Ryssland och Kina idag.
Elev 2 i samma observation redovisade händelserna för de jugoslaviska krigen där det också finns en tydlig förmåga att kunna redogöra för historiska skeenden. Till skillnad från elev 1 försöker dock elev 2 göra en tydligare koppling mellan då och nu. Eleven börjar med att förklara hur de olika staterna i Jugoslavien ville vara självständiga länder, men att Serbien använde sig av den jugoslaviska armén för att försöka stoppa de olika länderna från att lämna. Eleven väljer även ut specifika händelser i det stora skeendet som
massakern i Srebrenica, då 8000 muslimska pojkar och män mördades. Eleven berättar sedan att krigen skördat otaliga liv och massakern i Srebrenica var den största i Europa sen andra världskriget. Eleven kopplar samman det förflutna med en annan händelse genom att göra liknelser, vilket betyder att eleven skapar vissa kopplingar i tid med hjälp av sin referensram. Därefter följer eleven upp med sin nutida tolkning om hur konflikten påverkar människor än i dag: Eleven säger:
“En negativ påverkan som jugoslaviska krigen har gett oss idag är bitterhet och ovänskap mot varandra. Efter de jugoslaviska krigen bildades det ett hat mellan människor i samhället [...]. Visst låter det inte som värsta grejen, men när människor samlas i stora grupper mot varandra kan det påverka samhället på många negativa sätt.”88
Elevens sista slutsats blir att de människor som flytt lever som vilka andra svenskar som helst, utan att dra slutsatser på hur kriget påverkat dem personligt eller om det kan vara av betydelse för deras framtid.
5.1.2 Nu-då som vapen
Vissa elever kunde däremot göra tydligare kopplingar från då till nu, samt problematisera det ämne som de diskuterade. Ett exempel på detta var elev 3 som diskuterade folkhemmets framväxt och betydelse för dagens Sverige. Hen börjar med att diskutera begreppet utifrån Per Albin Hanssons perspektiv och hur han lyckades bli statsminister för att sedan med sin folkhemspolitik prägla den svenska politiken då in i nuet. Därefter väljer eleven att problematisera folkhemsbegreppet, genom att förklara hur den politiken exkluderade människor med fosterbarn, romer och HBTQ personer. Eleven kan alltså påvisa att PAH:s definition av ett folkhem för alla, inte var sann under långa perioder i historien. Hen kan utöver detta koppla samman nuet genom att berätta om Jimmie Åkessons användning av begreppet folkhemmet.
“Folkhemmet är inte ett begrepp som inte används i politiken idag särskilt ofta, men ibland används det i propaganda som här har Jimmie Åkesson tagit folkhemmet för att för sin egen vinning”89
88 Elev 2, 2019. 89 Elev 3, 2019.
Eleven visar en bild från Jimmie Åkessons politiska kampanj som menar att Sverigedemokraterna vill återupprätta det svenska folkhemmet. I detta resonemang kan det tolkas att självaste Jimmie Åkesson använder sig av orientering i tid för att skapa ett framtidsperspektiv, men detta är något som eleven själv inte reflekterar över i sin redovisning. Istället visar eleven tydligt att det som hände nu påverkar oss idag, samt även hur begreppet används som propaganda för att påverka framtiden. Eftersom framtidsbegreppet inte explicit sägs under presentationen har vi därför valt att ha elev 3 i temat: nu-då som vapen.
Andra elever kunde också presentera goda kopplingar mellan då nu, där nuet får en central plats i elev fyras resonemang. Elev 4 utgår från oljekrisen på 1970-talet, då världen fick se sin tillförsel av olja sina. Detta ledde till en minskad konsumtion av olja i alla dess former. Vidare menar eleven att detta är ett direkt led till att människan börjat leta efter alternativa bränslen, som exempelvis resulterat att vi i Sverige förändrade vårt sätt att bygga hus. Detta är något som eleven menar är startskottet för den jakt på energislösandet som pågår än idag. Resultatet av detta blev att Sveriges energiförbrukning av olja låg på 75%, men idag är den nere på cirka 30%. Elevens avslutande resonemang handlar om de positiva aspekterna som uppkom efter oljekrisen, eftersom väst lyckades minska sitt slöseri av oljeprodukter, utveckla ett större energimedvetande, samt komma till insikt att oljan kommer att ta slut. Eleven säger:
“Är detta positivt eller negativt kanske ni undrar [...], ja västvärlden lärde sig en läxa, de lärde sig att slösa mindre olja och även energi. De fick en rejäl tankeställare att oljan tar slut en dag [...]. “90
Givetvis finns det utrymme här för ett framtidsperspektiv och även om eleven gör en svag koppling till framtiden genom att säga “oljan tar slut en dag”, så är det inte tillräckligt tydligt. Således använder eleven inte ett explicit framtidsperspektiv när hen kopplar samman då och nu.
5.1.3 Fragmenterad orientering i tid
De elever som visade på mer utvecklade resonemang om framtiden gjorde det oftast omedvetet eller först efter att hen fått lärarstöd. Elev 5 som diskuterade sexualitetens
historia, inledde med att diskutera dagens förhållanden i skolan och samhälle utifrån sin egen referensram och identitet utan att tydligt koppla till historiska fakta. Men när elevens lärare började ge stöd och ledde eleven in i tankarna om de tre tidsdimensionerna, började eleven snabbt använda explicita resonemang om framtiden. Eftersom eleven redan hade tydliga åsikter om dagens samhälle när det kom till sexualitet och sexualundervisning, inledde läraren en diskussion ifall det var sämre förr och hur framtiden skulle kunna komma att se ut. Eleven menade att förr var sexualitet och sex i synnerhet förtryckt. Eleven väljer att använda begrepp som tabu för att beskriva ämnet sex. Eleven gör sedan en jämförelse med USA och Sverige. Hen menar på att amerikanska ungdomar får för lite sexualundervisning, vilket leder till att ungdomarna med minst och förtryckt sexualundervisning är de som har högst antal tonårsgraviditeter. Genom den kopplingen anser eleven att de som har kunskaper om sex, könssjukdomar och preventivmedel, är också de som är säkrare. Eleven drar därefter en parallell till att förr i tiden var människor helt enkelt ovetande på grund av normen i samhället. Eleven förtydligar att människor inte var dumma men snarare att information undanhölls för dem. Eleven kommer även in på varför detta undanhölls och skuldbelägger kyrkan som aktör, eftersom kyrkan hade en konservativ syn på sex och hur familjekonstellationen skulle se ut. När eleven sedan diskuterar framtidens roll och hur hen ser på framtiden, görs detta nästan ur ett pessimistiskt perspektiv.
“Jag tror att det bara kommer bli värre för att man får inte säga vad man vill, man pratar bara om man och kvinnan, det gör att två män inte fattar att de kan få könssjukdomar, samma med kvinnor.”91
Eleven menar att människor idag är väldigt lättkränkta och hen ser inte hur personer ska kunna bli friare när så många människor tar illa vid bara för att andra människor är annorlunda än dem själva. Samtidigt menar eleven att man blir friare då man får möjligheten att följa sin sexuella läggning, men att visa och uttrycka den i samhället är något som kommer att förtryckas.
“Det är svårt att se med tanke på att folk blir mer lättkränkta, bara för att man bli mer accepterad för den man är så får man inte ha de tankarna man vill ha för att man kan kränka andra människor, då är man inte friare för att man får ligga med en tjej när man är tjej. Jag tror det kommer bli bättre acceptans för olika människor.”92
91 Elev 5, 2019. 92 Elev 5, 2019.
Eleven kan orientera sig i tid men nästan helt utan historiska fakta och istället utifrån sina känslor. Samtidigt kommer dessa känslor från elevens referensram, vilket tyder på att det finns en bakomliggande kunskap och världsåskådning som gör att eleven gör dessa tolkningar av historiska skeenden och framtiden.