Hur lärare arbetar för att utveckla elevers förmåga att orientera sig i tid

“tvillingbegreppet” kontinuitet. Han anser att förändring är nyckeln i att orientera sig i tid, eftersom det är starkt kopplat till betygskriteriernas begrepp; förändringsprocesser:

“[...] först måste eleverna förstå vad begreppet förändringsprocess är, sen måste de tillförskansa sig kunskap, det här att återupprepa fakta, [...] först då kan de börja reflektera och fundera på att nyansera begreppet.”108

Förutom att använda begrepp varierar han sin undervisningsmetod för att utveckla elevers historiemedvetande. Detta gör han genom att använda sig av olika redovisningssätt, diskussioner, faktafilmer och fördjupningsområden. Han menar att variation är bra, men att det är genom kombinationen mellan metoder och verktyg som utvecklar elevers historiemedvetande. Istället för att explicit använda begreppet historiemedvetande använder han istället då-nu-sedan. Det Kasper vill att eleverna ska lära sig när han undervisar i historia är just att de applicerar sina kunskaper för att förstå sin omvärld bättre och bli välfungerande samhällsmedborgare. För att hantera de utmaningar som kan uppstå, menar Kasper att det handlar om att hitta kopplingar i elevernas intressen och studieinriktningar:

“[...] de läste en inriktning som hette dataspelsgrafik, så jag använde mig av spelet Civilisation. Det fungerade inte för alla men ändå för vissa av dem, man kunde knyta an lite till deras egna grejor [...]. Dels etablerar man en relation och man väcker ett intresse och sen försöker man slussa in dem på tyngre saker.”109

I Jespers svar finns det en viss skillnad. Han använder båda begreppen kontinuitet och förändring i uppgifter och samtal som skapar kopplingar mellan då-nu-sedan. Dock måste begreppen användas ofta för att de ska fastna hos eleverna. För att utveckla elevers historiemedvetande arbetar Jesper tematiskt och använder sig av källor från stadsarkivet, så att eleverna kan se kopplingar mellan då och nu:

108 _{Intervju med Kasper, 2019.} 109 _{Intervju med Kasper, 2019.}

“En av sakerna som vi har landat i är att tex hur de identifierar sig själva och hur den identifikationen kan placeras in tidigare i historien. Jag pratar mycket om rasbiologi, sterilisering, könsidentitet och hur det hanterades förr och idag, hur de kan placera in sig själva i det här”110

Jesper använder inte begreppet historiemedvetandet explicit när eleverna ska utveckla detta. Istället vill han att eleverna ritar upp en mental tidslinje där det finns olika steg för orsak och verkan. Vissa elever ritar upp den, medan andra behåller den inombords. Mycket av Jespers undervisning berör då och nutid, men framtiden får sitt utrymme i gruppsamtal eller kortare reflektioner. Meningen är att eleverna ska förstå att de påverkar vår framtid. Läraren resonerar att det handlar om att förstå att vi är skapade och skapare av historien. I detta uppfattar Jesper att eleverna förstår bitarna av då-nu-sedan, men att det faller på kopplingen:

“[...] det är väldigt lätt att få dem att förstå bitarna, att förstå att det här har hänt och det här händer och det här skulle kunna hända. Men att se samband med dem emellan och självmant börja fundera på nästa steg, [...] att själva sen börja analysera och använda kunskaperna dem har - den är svårare.”111

För att hantera svårigheten får eleverna arbeta mycket i grupp. Förhoppningen med det är att de elever som kan göra abstrakta kopplingar mellan då-nu-sedan, sprider vidare sin kunskap till resten av klassen. Eftersom läraren enbart träffar eleverna två gånger per vecka, men eleverna ser varandra varje minut, kan det resultera i att de delar med sig information till varandra och en sekvens av lärande skapas.

Jesper resonerar att historieämnet är så pass intressestyrt, vilket gör det svårt för vissa elever att orientera sig i tid. Däremot om läraren kan hitta ett ämnesområde som väcker intresset och där eleverna kan placera in sig själva, resulterar det i en större sannolikhet att pricka rätt hos elevernas historiemedvetande. Exempelvis visar Jesper ett arbetsområde som handlar om sexualitet. I arbetsområdet har de pratat om hur en man från Malmö greps för att han hade haft sexuellt umgänge med två män. Mannen döms till fängelse i två månader och året därpå begår han självmord. Målet är att röra sig fram till idag där statistik visar på hur psykiska ohälsan kring könsidentitet är kopplat till självmord. På så vis berör läraren den psykiska ohälsan som finnas hos några av eleverna, men även hur utanförskap och normer påverkar. Nästa steg är att eleverna ska få förståelse

110 _{Intervju med Jesper, 2019.} 111 _{Intervju med Jesper, 2019.}

för deras roll i det hela. Jonatan brukar också använda kontinuitet och förändring och förväntar att eleverna ska kunna använda dessa begrepp. Sättet han arbetar med dem är att visa hur ett begrepp har förändrats i tid. Exempelvis tar han upp hur man kan lyfta slaveriet i olika tidsperioders skeenden och hur det har förändrats från antiken fram till idag. Jonatan brukar även variera undervisningen genom att arbeta ämnesöverskridande, gå på exkursioner, läsa olika texter och kolla på film. Allt för att utveckla elevers förmåga att orientera sig i tid. Utöver det används tidslinjen som ett grundläggande verktyg när han arbetar inom den teoretiska och mekaniska tidsperiodiseringen. Läraren resonerar att tid är ett grundläggande element:

“Grundläggande att förhålla sig till tid är att eleverna också måste uppfatta vad är ett år. [...] Klassiska är ju att i årskurs ett eller i historia 1b att eleverna inte fattar vad 1000 år är. Så då kan det handla istället om att man gör teoretisk epokindelning, att man pratar om generationer. Att man hittar ett tidsmått som passar elever.”112

Jonatan anser att orientera sig i tid är viktigt, men problematiserar begreppets innebörd. Bland annat om att det enbart är kausaliteten som är viktig eller om det handlar om att skapa empati, samt att förstå hur långt människan har kommit - vad det kan innebära att se på andra samhällen och förstå att vi har kommit längre till skillnad från de som inte har kommit lika långt.113