5. Analys och diskussion 40
5.1. Elevernas och lärarnas svar i spegeln till skolans och IKT-strategidokumentets syfte 41
Lunds kommuns IKT-strategi ses som ett svar på de åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande som EU-kommissionen formulerade 2007.85 De här nyckelkompetenserna är kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande, grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, lära att lära (inlärningen), social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, digital kompetens, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.86 Digital kompetens beskrivas som ”… säker och kritisk användning av
informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i
samarbetsnätverk via Internet.”87 Lunds kommun ser oavsett från diskussionen, hur bra eller dåligt
den digitala livsstilen är, digital teknik som en livsstil för elever idag88. Detta, så menar kommunen, kräver en pedagogisk åtgärd som formuleras i from av att skolorna måste ge eleverna ”… möjligheten
att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för
yrkeslivet”.89 Strategipapperets planläggning baserar på kunskapsmålen som formuleras i Läroplanen
2011 på fölande sätt: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och
lärande.”90
Lunds kommuns mål är högt ambitiösa, men måste relateras till riskerna som diskuterades i teorikapitlet. I detta sammanhang kan med hjälp av enkäten konstateras att mediernas bild om bara datorupptagna elever inte stämmer överens med verkligheten på undersökningsskolan. Eleverna använder sina bärbara datorer och de använder de oftare än under den tiden, där de bara hade tillgång på stationära datorer, men majoriteten berättar om ett alternativrikt liv under rasterna med olika aktiviteter och säger tydligt att datorerna inte prioritera högt. Detta tillåter slutsatsen att enkäteleverna har ett distanserat förhållande till de nya verktygen. Men undersökningen tillåter inga slutsatser om orsaker för det här resultatet. Möjligtvis är det hemmet som spelar en stor roll för det
85 Ibid. s. 7 86 Europaparlamentet m.fl. 2006 87 Ibid. 88 Lunds kommun 2010, s.5 89 Ibid. 90 Skolverket 2010, s. 11
- 42 -
här distanserade förhållandet, möjligtvis orsakar en sensibel introduktion från skolans personal elevernas kritiska syn, kanske bidrar elevernas själv med sina individuella behov att vara aktiv på olika sätt under rasterna, till detta.91
Enkäten visar att åk 8:s elever har ett alternativrikt aktivitetsliv under rasterna. Elevernas viktigaste aktivitetsområde under rasterna är fortfarande att hålla den direkta kontakten till sina kompisar antingen i korridorerna eller ute på gården. Det finns ett stort behov att koppla av och återhämta sig med hjälp av snack, personligt umgänge och/eller rörelse. På niornas frågeblanketter fanns vid flera tillfällen kommentarer om att det egentligen är meningslöst att ta sig till datorsalen eftersom antingen är alla platser upptagna eller datorerna är för långsamma. En stor andel av niornas elever vill koppla av på något lugnt ställe kan. Detta kan förklaras med åldersutvecklingen. Ofta finns här ett behov att distansera sig från de yngre.92 Gislason & Löwenborg motiverar detta med att kroppen börjar ”temperera” sig och ungdomarna antar rollen som en ung vuxen.93 Det blir också tydligt i killarnas aktivitetsförskjutning från fotbollspelandet till avkoppling från åk 8 till åk 9. Undersökningen visar att eleverna för det mesta söker utrymme för att återhämta sig och enligt enkäten tillhör mobilsysslandet till detta såsom rörelse, småprat, musiklyssningen eller i visst omfång bokläsningen. Som en av respondenterna sade är det ”rast på rasten och inte datorlektion.” Med hänsyn till datorerna hittade jag inget tecken för en antingen positiv eller negativ påverkning av de efterföljande lektionerna. Ändå uppvisar lärarna ett blandat förhållningssätt till datorer under rasterna som tydliggör den splittrade uppfattningen inom skolpersonalen hur datorerna ska användas i skolvardagen.
Men även om direkta negativa konsekvenser för skolverksamheten inte kan ses, vill jag ändå titta närmare på enkätresultatet. Enligt elevenkäten och lärarenkäten finns en förändring i elevernas vanor under rasterna. Även om majoriteten av åttorna (79 procent) påstår att datorerna inte har förändrat deras vanor så visar enkäten tydligt en förändring. Eleverna med bärbara datorer använder datorerna oftare än eleverna i åk 9. Frågan är varför. Den signifikanta skillnaden i datoranvändningen mellan åk 8 och åk 9 kunde förklaras med en under högadolescensen pågående snabb förändring av förmågan att förhålla sig kritisk mot en företeelse eller ett redskap. Gislason & Löwenborg säger att den ökande orienterings- och värderingsförmågan framförallt mellan 13- och 15-årsåldern tillåter en allt mer kritisk och självkritisk syn på komplexa problem. De beskriver processen med hjälp av bilden
91 Se kapitel 6. 92
Gislason & Löwenborg 1995
93
- 43 -
att ungdomarna lär sig styra båten ganska fort som har lämnat hamnen ”barndom”. 94 Därför kunde tanken diskuteras om det framställer en logisk process att ungdomarna lär sig kritisk hantera sina redskap. Men Healy opponera sig mot ett sådant antagande, eftersom ur hennes praxis drar hon slutsatsen att ett kritiskt förhållande till sig själv och till sina verktyg ställer in sig först i 17-19 års- åldern.95 Som ett tydligt exempel nämnar hon tv-vanor bland ungdomar.96 Jag själv tror att lösningen är enklare. Som några synpunkter på niornas blanketter tydliggjorde, är det tillgångsmöjligheten som avgör användningsfrekvensen, anser jag. Jag antar att den kritiska synen först spelar en roll när det gäller användningsomfånget. Elevernas andel som använder mobilerna regelbundna under rasterna är större i åk 9 än i åk 8 (76 procent mot 62 procent) och även om man antar att mobilernas högre användningsfrekvens i åk 9 är en kompensation av den svårare tillgängligheten på datorerna, så är användningsfrekvensen i åk 8 ändå hög. Hur ambivalent elevernas kritiska förhållningssätt är syns i faktum att en stor del av tjejerna uppfattade att införandet av de bärbara datorerna ledde till en stökigare lektionsstart. Samtidigt 15 procent av samma grupp i åk 8 och 29 procent i niorna anger att de tycker det är roligast att göra något med mobilen under rasterna. Däremot framhåller lärargruppen att mobilen orsaker de största problem i början av lektionerna.
Enkäterna visade att tjejer har en betydlig högre mobilanvändningsfrekvens än killarna. Tjejerna använder signifikant sina mobiler mer än datorerna och de ägnar mer tid för detta under rasterna än killarna. Därmed bekräftar den här undersökningen Medierådets rapport om ungarnas medievanor.97 Om det har lugnande eller upphetsande effekter kunde undersökningen inte visa. Det blev uppenbarligen att frågan om mobilerna måste diskuteras i olika forum, bl.a. på föräldramöten, eftersom här finns fortfarande debattbehov. Å andra sidan måste beaktas att den egentliga uppfostringsprocessen har avslutat hos elever i såväl åk 8 som i åk 998 och föräldrarnas inflyttande förminskas mer och mer. Föräldrarnas, skolpersonalens och elevernas förhållande till varandra har bytts från en uppfostringsrelation till en handledningsrelation. Om föräldrarna vill sätta sin prägel för en ansvarsfull hantering av IKT så måste de agera trovärdig inte först fr.o.m. åk 8 utan från början. Beteendemönstret om ett ansvarigt brukande ska avbildas redan i barnets minne.
Men varför använder eleverna mobilerna oftare än datorerna? Och varför ställer mobilerna enligt elev-och lärarenkäten oftare till problem än datorerna?
94
Gislason & Löwenborg 1995
95 Healy 1999 96 Ibid. 97 Medierådet 2010 98 Haas-Rietschel 2010
- 44 -
Min egen undervisningserfarenhet visade att mobilerna resp. smartphones är lättare att hantera än de bärbara datorerna såväl på rasterna som under lektionerna. Om en elev har tappat fokus eller lusten under lektionen bilder mobilen ett föremål som är lättillgängligt för att distrahera. Mobilen är liten och kan gömmas så att läraren inte ser den. Det går inte med en dator. Under rasterna framställer mobilernas flexibilitet också den centrala fördelen. Enligt mina iakttagelser samt elevernas enkätuppgifter är kontaktandet resp. snackandet med kompisarna en viktig punkt för elevernas rastaktiviteter. Majoriteten vill ”hänga med”. Samtidigt vill man kanske hålla sig uppdaterad, men datorn är för stor. Mobilen är lättare hanterbar, man kan ha den med sig. För att använda datorn måste man välja aktivt att verktyget får utrymme för ett aktivitetspass under rasten. Men mobilen kan användas eller kontrolleras ”i förbigåendet”. Man kan gå ut på skolgården, snacka med kompisarna medan man inspekterar sina meddelanden eller letar upp en video eller musik eller vad som helst. Jag själv ser problematiken med mobilanvändningen också som en pusselbit i historian om tvånget att man måste gå till skolan. Ett tvång leder alltid till möjligheter att ställer sig mot institutionen eller utmana den som representerar tvånget. Det är alltså någon slags oppositionshabitus som leder till mobilanvändningen under lektionen. Men gränsen till en tvångsmässig användning är flyttande. Puberteten ett laboratorium för ungdomens kropp och minne99 och så skulle den ses – på gott och ont. Varje verktyg framställer också ett föremål för att testa gränserna hos de personerna som förelägger reglerna och ett lärande är ibland också ett lärande med hjälp av erfarenheter om reaktioner som man kunde provocera fram. Därför anser jag att det är viktig att erbjuder eleverna möjligheterna att testa verktygen medan man samtidigt diskuterar och reflektera med de kring resultaten. Erfarenheter bör ventileras. I det här spåret är jag på samma sätt positivt mot Lunds kommuns IKT-satsning som eleverna.