4. Enkäternas resultat 35
4.1. Vad säjer elevenkäten om elevernas rastvanor i relation till IKT-användning resp.
Enkäten bland eleverna visar en tydlig tendens om aktiveterna de håller på med under rasterna. För 92 procent av åttorna är det vanligt att vara tillsammans med kompisarna. Bland niorna är det 93 procent. Den höga prioriteringen av den här aktiviteten bekräftas under flera tillfällen i enkäten. På den öppna frågan Vad är det bästa du kan tänka dig göra under rasterna? svarade ett flertal av eleverna i olika variationer att de är tillsammans med kompisar. I upprepningen av temat i from av frågan Vad tycker du är mest roligast under rasterna? kryssade 64 procent av åk-8-elever i att sitter
på korridorerna och snackar/tjafsa med kompisar. Bland åk 9 var andelen med 76 procent ännu
högre. Och när man beaktar att majoriteten av det här resultatet framställs av tjejerna så hamnar datorerna på de mindre relevanta platserna i prioriteringslistan, eftersom 64 procent av killarna i åk 8 svarar att vara ute och röra sig är som roligast. Ändå används datorer även under rasterna, men inte så ofta att det skulle vara särskilt anmärkningsvärd. Antagandet att rasterna präglas av datorpass kunde inte bekräftas. Bara 13 procent av åttorna tycker att göra något med datorn är roligast under rasterna. Bland niorna är andelen med 8 procent ännu lägre och här syns redan en skillnad i uppfattningen mellan årskurserna. När det gäller användningen av datorerna under rasterna överhuvudtaget finns en signifikant skillnad mellan årskurserna. Medan 29 procent i nian anger att de använder datorer sällan och 14 procent ibland, så är det i årskurs åtta redan 49 procent som gör något med datorerna sällan och 23 procent säger att de arbetar med datorerna ibland. Den här skillnaden korrelerar med lärarnas förnimmelse att eleverna med egna datorer använder sina redskap mer. Här finns uppenbarligen ett sammanhang mellan tillgänglighet och användningsfrekvensen, eftersom olika elever från åk 9 hänvisade till problemet att de är trötta på att bege sig till datorsalen på grund av de fåtal platserna som finns där.
När eleverna använder datorer så är det huvudsakligen för att kontakta sina vänner via sociala sajter eller för att surfa på internet. Men man få beakta att det är bara 28 procent i åttan som anger att de kontaktar någon via sociala sajter. Bara 20 procent säger att de surfar på Internet. Andelen av Internetsurfandet bland niorna är med 24 procent lite högre men därför säger bara 15 procent att de
- 36 -
söker kontakt till kompisar via sociala sajter. När man sätter de här uppgifterna i ett förhållande till datoranvändningsfrekvensen, så kan dras slutsatsen att det inte är särskilt mycket Internetuppkoppling, virtuella kompiskontaktandet eller datorsysslandet överhuvudtaget hos åttorna och ännu mindre bland niorna. Spelpass eller filmklipptittandet äger bara under några tillfällen rum (75 procent spelar aldrig spel, 23 procent ibland och bara 2 procent ganska ofta).
Hela 96 procent uppskattar Lunds IKT-satsning och de motivera det med bl.a. ”Man kan göra egna
presentationer”, ”Skolarbete blir lättare”, ”Det är bara bra”, ”Facebook”, ”Bättre att skriva på datorn”, ”Det underlättar om man t.ex. ska hitta fakta/skriva texter”, ”Annars har jag ingen dator”
eller ”Det hjälper”.82 Bara tre elever kryssade nej när de skulle bedöma om satsning att utrusta elever med egna datorer är bra. De motiverade sina svar bl.a. med ”Folk blir så osociala och mer
okoncentrerade på lektionerna, dessutom används datorerna inte så ofta.” eller ”De stör bara.” Men i
helheten är det en liten minoritet av drygt 6 procent.
Diagram 5.1.-1: Elevernas uppgifter om deras aktivitets på rasterna i jämförelse mellan åk 8 och åk 9
82
Att eleverna skulle bedöma Lunds IKT-satsning var bara avsedd för åk-8-elever, eftersom niorna inte fick någon dator. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% åk 8 åk 9
- 37 -
Diagram 5.1.-2: Elevernas datoranvändningsfrekvens under rasterna jämförd mellan åk 8 och åk 9
Med hänsyn till rastvanor i helheten är bland tjejerna snackandet inom skolbyggnaden högprioriterat medan killarna föredrar att vara ute och röra sig. Bara en kille kryssade i att han sällan går ut. Resten svarade ja eller minst ibland. Över hälften (56 procent) av killarna i åk 8 tycker om att gå ut och spela fotboll eller liknande medan tjejerna föredrar att stanna inomhus för att träffa sina kompisar där. Även i åk 9 är den här tendensen tydligt, eftersom 88 procent av killarna fortfarande går ut för att röra sig, även om intresset att spela fotboll eller liknande har minskat tydligt. Utevistelse är inte så populär bland tjejerna. En fjärdedel av åttans enkätjejer svarade att de bara sällan går ut under rasterna och bara 18 procent svarade med en tydlig ja. I åk 9 är andelen som går ut ännu mindre. Här var det bara en tjej som kryssade i med ja och nästan hälften svarade med
sällan. Ändå prioriteras utevistelse högre än datorsysslandet. Under punkten Tröttnar du i vissa ögonblick att syssla med datorn svarade de att de antingen inte alls använder datorerna under
rasterna eller att de tröttnar på dem. (Niorna togs ut ur jämförelsen för den här punkten, eftersom de inte har fått någon dator och de själv pekade på att det är svårt att kommer åt en dator i datasalen under rasterna.)
Det digitala verktyget som används mest är inte datorn utan mobilen. Och här finns också det störst problemområdet.83
Intressant är att uppfattningen om hur de bärbara datorerna påverkar lektionens börja, går isär mellan könen. Andelen som uppfattar att lektionens börja är stökigare sedan de bärbara datorerna 83 Se kapitel 5.1. ibland 23% sällan 49% använder inte datorerna 28% åk 8 ibland 14% sällan 29% använder inte datorerna 57% åk 9
- 38 -
infördes, är betydlig högre bland tjejerna än bland killarna. 32 procent av tjejerna säger att det har blivit stökigare och 46 procent säger de har det svårt att bedöma det, medan 76 procent av killarna inte ser något problem. I frågan vad som användas mest av de digitala verktygen, är det med avstånd mobilen (62% i åk 8 och 76 % i åk 9). Sedan kommer bland åttorna datorn (20 %) och mp3- spelare eller liknande hos niorna (22 %). Också i mobilens användningsfrekvens skiljer sig grupperna mellan könen. 15 procent av tjejerna i åk 8 resp. 29 procent i åk 9 tycker det är mest roligast att göra något med mobilen under rasterna. De här siffrorna står mot 5 procent hos både åk 8- och åk 9- killarna. I den här frågan bekräftar min undersökning Medierådets rapport Ungar & Medier 2010 84 som konstaterar att tjejerna använder signifikant mer mobiler jämförd med killarna. Undersökningen bekräftar också att tjejerna prioriterar mobilanvändandet högre under rasterna än killarna.
Anmärkningsvärd är också att 95 procent av alla elever anger att de trivs under rasterna.