I anknytningen till forskningslitteraturen ska konstateras att vårdnadshavarna och skolan har ett stort ansvar att handleda barn och tonåringarna i att utveckla kompetenser för att kunna hantera sina IKT-verktyg på ett meningsfullt sätt. Det innefattar kunskap om nyttan och risker och en medvetenhet om hur elevernas psykologiska och social struktur är disponerad.
Under undersökningens gång konstaterades att introduktionen av de bärbara datorerna i samband med Lunds kommuns IKT-strategi ledde till en förändring av elevernas rastvanor i bemärkelsen att de använder datorer oftare. Men det konstaterades också att datoranvändningen inte försiggår i ett omfång att det skulle befaras en risk för elevernas utveckling resp. psykiska hälsa eller lärandemiljön. Datorerna framställer för eleverna inga ”magnetiska” föremål som paralyserar dem som det ibland påstås i medierna. De används här och där under rasterna. Medan mp3-spelare eller liknande inte framställer något problem, identifierades mobiler som de verktygen som orsakar de mesta problemen i samband med undervisningsverksamheten. Här bekräftades Medierådets rapport om barns och ungas medievanor att tjejerna har en större benägenhet att använda de ”smarta” digitala verktygen än killar.100 Ändå tillät enkäterna slutsatsen att eleverna uppfattar rasterna som ett tillfälle för att återhämta sig, vilket anknyter till Nationalencyklopedins rast- definition.101
Undersökningen kunde inte identifiera entydiga svar på frågan, varför elevernas användning av de nya bärbara datorerna i ett relativt obetydligt omfång. Det kan inte besvaras om det är ett redan utvecklat distanserad förhållande till de nya verktygen eller en relativt omständlig hanterbarhet jämförd med andra digitala redskap som mobil eller smartphone. Och här föreslår jag en vidareutredning om den här punkten, eftersom det är viktig för möjligtvis nödvändiga åtgärder att leta upp material om elevernas verkliga digitala kompetens. Vidareutrednings betydelse motiveras särskilt med hänsyn till enkätdata om elevernas mobilvanor som används betydligt oftare under rasterna. Och en orsak som kunde identifieras är att de är lätt tillgängligare och hanterbare än bärbara datorer. 100 Medierådet 2010 101 NE
- 47 -
Dessutom vore en studie i ett annat bostadsområde med en annan befolkningsstruktur önskvärd för att kunna se om användningsvanor både för datorerna och mobilerna skiljer sig från varandra. Detta material skulle kompletteras med två andra studier som undersökar ett möjligt sammanhang mellan föräldrarnas IKT-vanor och elevernas plus sammanhanget mellan elevernas skolresultat/- motivering och IKT-vanor.
- 48 -
Litteratur
Alexandersson, M; Hurtig, M; Söderlund, M (2006): Mot vidgade vyer – om elevers lärande i
Sandviken via den nya informationstekniken. Luleå Tekniska Universitet: Research report/2006:17
Antblad, M. & Karlsson, M. (2009): 24-timmars ungdomar. Ständig uppkoppling och stress? Examensarbete för Socionomprogrammet. Linnéuniversitetet Kalmar – Växjö. Institutionen för socialt arbete.
Arbetsmiljöverket (2011): Datorer i skolan. Se:
www.av.se/teman/datorarbete/olika_miljoer/skolan/fakta_datorer_skola.aspx
Bergmann, G. (2010): Utvecklingstendenser i den nuvarande skolan - Intervju med en erfaren
pedagog. Examinationsuppgift för kurs 4 ”Skolutveckling” under lärarutbildningen. Malmö
högskola/LUT.
Bohlin, M. & Robild, E. (2008): Stressa ner. Tonårsboken. Sverige: Stressa ner.
Conley, Dalton (2009): Elswhere, U.S.A.: How We Got from the Company Man, Family Dinners, and
the Affluent Society to the Home Office, BlackBerry Moms, and Economic Anxiety. New York:
Pantheon Books.
Ejvegård, R. (2009): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Elisasson, A. (2010): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Europaparlamentets och -rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.(2006/962/EG) In: Europeiska unionens officiella tidning 30.12.2006. Tillgängligt
som pdf-fil: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF Frank, H. R. (2009): Frånsprunget – Hur ökad ojämlikhet drabbar medelklassen. Lund: Arkiv förlag. Gislason, B. & Löwenborg, l. (1995): Psykologi för lärare 2. Stockholm: Liber utbildning
Grimsell, Hans (2011): Brev till Alléskolans föräldrar med anledning av Correns artikel den 24 Juni
2011. Åtvidabergs kommun. Tillgängligt som pdf-fil:
www.atvidaberg.se/download/18.30d5c2bb130dffb198280002643/Brev+till+All%C3%A9skolans+f%C 3%B6r%C3%A4ldrar+med+anledning+av+Correns+artikel+den+24+juni+20112.pdf
Haas-Rietschel, H. (2010): ”Die Kindheit ist beendet.” Interview mit Prof. Gunther Moll und Prof. Ralph
Dawris, Universität Erlangen. Erziehung und Wissenschaft, Zeitung der Bildungsgewerkschaft GEW,
- 49 -
Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008): En egen dator som redskap för lärande: utvärdering av projektet
En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 1. Lund: Sociology of Law, Lunds
universitet.
Hallowell, E. (2005): Overlloaded circuits: why smart people underperform. Havard Business Review, Januar.
Healy, J. M. (1999): Tillkopplad eller frånkopplad? Datorer, barn och lärande – digitala drömmar
möter verkligheten. Jönköping: Brain Books.
Illeris, K. (2007): Lärande. Lund: Studentlitteratur
Ingvar, M. (2010): Biologiska faktorer och könsskillnaden i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för
Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkernas sämre skolprestationer jämfört med flickornas. Rapport VI från Delegationen för jämställdhet i skolan.
Stockholm 2010. (pdf-fil)
Johansson-Hidén, B., Wallin, S. & Wästlund, E. (2002): IKT-stress, finns det? Tre förstudier. Karlstads universitet: Samhällsvetenskapliga institution, HumanIT-Centrum, avdelning för psykologi.
Klingberg, T. (2007): Den översvämmande hjärnan: En bok om arbetsminne, IQ och den stigande
informationsfloden. Stockholm: Kultur & Natur.
Klingberg, T. (2011): Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur& Kultur. Kohlenberg, K.; Schieritz, M.; Uchatius, W.: Die Straße der Tyrannen. In: Die Zeit, Wochenzeitung für Politik, Wirtschaft, Wissen und Kultur Nr. 45, 3. November 2011. Hamburg: Zeit-Verlag. S. 17-19. Lunds kommun (2010): IKT-strategi för Lunds skolor. Från förskola till vuxenutbildning. Tillgänglig som pdf-fil:
http://www.lund.se/Global/Inloggad/Utbildningsf%c3%b6rvaltning/Planer%20och%20policys/IKT- strategi%20Lunds%20skolor%202010.pdf?epslanguage=sv
Lunds kommun: Statisktik. Se: www.lund.se/Politik--forvaltning/Kommunfakta/Statistik/
Medierådet (2010): Ungar & Medier 2010. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av
medier. Stockholm: Medierådet
Naeslund, l. (2001): Att organisera pedagogisk frihet – Fallstudie av självständigt arbete med
datorstöd vid en grundskola. Linköping: Läspedagogiska Institutet. EMIR rapport nr 5.
Schirrmacher, F. (2009): Payback. Warum wir im Informationszeitalter gezwungen sind zu tun, was
wir nicht wollen, und wie wir die Kontrolle über unser Denken zurückgewinnen. München: Karl
Blessing Verlag.
- 50 -
SFS: Skollagen 2010:800, Lag om etikprövning av forskning som avser människor 2003:460
Starrin, B. & Renck, B.: Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P. G. & Starrin, B. (1996): Kvalitativa
studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Statistiska centralbyrån (2010): Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010. Stockholm. Tillgängligt som pdf-fil:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2010A01_BR_IT01BR1101.pdf Trost, J. (2007): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Türcke, C. (2008): Philosophie des Traums. München: C.H. Beck
Urban, D. (1995): Kauf Mich! Visuella Rhetorik in der Werbung. Stuttgart: Schäffer-Poeschel
Åberg, A. (2006): Hur upplever elever raster? En fenomenologisk studie. Examensarbete
Lärarprogrammet. Karlstad: Karlstads universitet.
- 51 -