Under denna rubrik presenteras lärarnas upplevelser om elevers läsutveckling förbättrats eller inte genom införandet av digitala verktyg i undervisningen. I det analytiska arbetet har teman funnits i lärarnas svar på de öppna frågorna i enkäten och dessa är en för-djupning till de stängda frågorna. De teman som funnits har sedan sammanställts i ru-briker som presenteras nedan. Figur 18 nedan presenterar lärarnas svar angående om de sett förbättringar på elevernas läsutveckling sedan de börjat arbeta med digitala verktyg.
Figur 18. Enkätfråga 13 (lärare): Har du sett någon förbättring av elevernas läsutveckling sedan du började arbeta
41 20 lärare (66,7 %) angav att de sett förbättringar i elevernas läsutveckling sedan de bör-jat arbeta med digitala verktyg. 10 lärare (33,3 %) ansåg att de inte kunde skönja några förbättringar.
6.5.1 Vilka förbättringar har lärare sett på elevers läsutveckling genom ar-betet med digitala verktyg
20 lärare (66,7 %) har svarat på den öppna frågan där de skulle motivera vilka förbätt-ringar de sett på elevernas läsutveckling. Svaren presenteras under nedanstående rubrik som framkommit under det tematiska analysarbetet.
Lärarna upplever ökad motivation hos eleverna samt att digitala verktyg och ap-plikationer främjar elevernas läsutveckling
Utifrån lärarnas svar går det att utläsa att många lärare upplever en ökad motivation hos elever genom arbetet med digitala verktyg i läsutvecklande syfte. En lärare beskrev att ”Möjligheterna blir större att knäcka läskoden. Variationen och anpassningen för eleven är viktig”. Att läraren med hjälp av de digitala verktygen kan variera och anpassa inne-hållet till eleverna är en bild som flera lärare beskrivit. De elever som ännu inte lärt sig läsa kan lyssna på böcker digitalt och följa med i texten samtidigt som den blir uppläst och genom detta öka sin läsförmåga tills de slutligen kan läsa på egen hand. I nedanstå-ende citat beskriver en lärare
Framförallt hos de elever som har svårt för läsningen har en utvecklings skett. Jag upplever att det främst beror på att de fått arbetat med att skapa texter och blivit medveten om olika texters uppbyggnad. När de sedan läser sina egna texter går det snabbt att avkoda de ord den själv skri-vit och det ger en rejäl boost för självförtroendet vad gäller läsning när de får ett så bra flyt.
[sic!]
Detta citat förstärker den bild som flera lärare uttryckt, vilket är att de digitala verktygen kan främja läsutvecklingen för de elever som tidigare haft svårigheter när det kommer till läsning. I undersökningen framkom det även att många elever ser läsningen som mer lustfylld genom att de får läsa och lyssna på böcker digitalt. Detta beskrivs i de nedan-stående citaten
Eleverna upplever själva att det är roligare att jobba på datorn och vill då lära sig läsa vad som står gentemot en bok. Detta i kombination med parläsning i klassrummet gör att eleverna lär sig läsa och kan tillgodose sig kunskaper/texter lättare.
Eleverna kan streama böcker, får se och höra texter de själva inte klarar av att läsa. De får ett "sug" att läsa "svårare" böcker. De får ett mer utvecklat och bredare ordförråd. De tar in "bilden" av orden.
De två ovanstående citaten visar att de digitala verktygen verkat främjande på elevernas lust att läsa och att de genom detta arbetssätt motiverat elever att läsa eller lyssna på böcker som de annars inte skulle vågat ta sig an. Något som även framkommit i
ana-42 lysen är att elevers läsutveckling ökat när de fått arbeta med digitala verktyg och appli-kationer i svenskundervisningen. En lärare skriver att
De elever som har motoriskt svårt för att skriva får genom att skriva med talsyntes, både höra och se orden, vilket ger dem ordbilder. Det tror jag gör att de lär sig läsa lättare.
Ovanstående citat nämner arbetet med talsyntes som främjande för elevers läsutveckling vilket är något flera lärare nämnt. När lärarna tidigare i enkäten fått besvara vilka digi-tala verktyg de främst använder i sin svenskundervisning var talsyntes det som var mest framträdande. Många lärare uttrycker att de anser att talsyntes främjar elevers läsut-veckling eftersom de både får höra och se orden.
6.5.2 Lärare som inte upplever förbättring i elevers läsutveckling genom ar-betet med digitala verktyg
I enkäten var det åtta lärare som svarade på den öppna frågan där de fick möjlighet att beskriva om de inte upplevde någon förbättring i elevers läsutveckling genom arbetet med digitala verktyg i svenskämnet.
Försvårande omständigheter var en faktor som kunde utläsas under analysen. En lärare beskriver: ”Vi har många barn med annat modersmål vilket gör att det tar längre tid att utveckla elevernas läsning och skrivning.” Det dök även upp andra försvårande omstän-digheter som tidsbrist och att de digitala verktygen blir ett ytterligare moment för ele-verna att bemästra. Två lärare angav även att de inte ser någon skillnad i eleele-vernas läs-utveckling genom arbetet med digitala verktyg. En av dessa svarade att ”Utvecklings-kurvan har varit densamma.” och en annan lärare menade att
Läsutvecklingen hos eleverna är densamma, det är inte det digitala som styr detta, utan mer de pedagogiska metoder man använder när man undervisar i hur man arbetar med texter, förståelse, ord, läsförståelsestrategier som ger en god läsutveckling.
Båda ovanstående citat uttrycker att det inte är de digitala verktygen som styr elevernas läsutveckling. Det fanns även lärare som inte använde digitala verktyg i detta syfte, en lärare uppgav att ”Jag anser att det behövs läsa böcker och skriva med penna är viktigt för att få läsning och stavningen bekräftade”. I detta citat visar läraren en annorlunda syn på elevers lärande i jämförelse med vad andra lärare svarat. Det som går att utläsa från detta är att det finns olika syn på vilket utrymme de digitala verktygen bör få i ele-vers läsutveckling.
6.5.3 Sammanfattning
Det som kan utläsas utifrån lärarnas svar är att merparten anser att de digitala verktygen kan verka främjande för elevers läsutveckling. Det framkom även att många lärare i undersökningen upplever att de digitala verktygen motiverar och förenklar elevers läsin-lärning. Arbetet med talsyntes har bidragit till att elever blivit mer bekanta med
bokstä-43 ver och ljud genom att lyssna på bokstäver och texter. De flesta lärare som uttryckte att de inte anser att de digitala verktygen främjat elevernas läsutveckling beskrev att de digitala verktygen inte är det som påverkar utan att det är lärarens pedagogiska erfaren-het som har störst inverkan.