Här nedanför kommer resultatdiskussionen att presenteras utifrån de frågeställningar som undersökningen utgått ifrån.
7.1.1 Hur arbetar lärarna med digitala verktyg i ämnet svenska
Samtliga lärare i undersökningen angav att de använder sig av digitala verktyg i sin svenskundervisning. Detta resultat är ingenting som är förvånande eftersom alla respon-denter arbetar på skolor som ska ha gjort satsningar på digitala verktyg. Något som skil-jer sig mellan lärarna som deltagit i undersökningen är hur mycket utrymme digitala verktyg har i svenskämnet. I undersökningens resultat framkom det att merparten av lärarna använder sig av digitala verktyg varje lektion eller 4–5 gånger i veckan. Alla lärare som deltagit i undersökningen har tillgång till datorer och klassrummen är utrus-tade med antingen en projektor eller en smartboard och vissa lärare har även tillgång till en surfplatta. Merparten av lärarna angav att eleverna har tillgång till enskilda digitala verktyg i form av Ipads eller datorer och får använda dessa i svenskämnet 4–5 eller 2–3 gånger i veckan. Skolan spelar en viktig roll i utvecklandet av elevers digitala kompe-tens, vilket utbildningsdepartementet (2017, s.3–4) hänvisar till som en del av den nat-ionella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Undersökningens resultat indikerar att de lärare som deltagit i undersökningen låter digitala verktyg ha en framträdande roll i svenskundervisningen vilket kan bidra främjande till utvecklingen av en digital kompe-tens hos eleverna. Att lärarna använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen uppfyller även flera mål i det centrala innehållet för årskurs 1–3 i ämnet svenska (Skol-verket 2019 s. 258–259). Ett flertal av lärarna i undersökningen angav att de använder digitala verktyg i undervisningen för att skapa tydlighet och struktur för både lärare och elever. Detta resultat överensstämmer med det som Diaz (2019, s. 34–35) skriver om arbetet med digitala verktyg. Diaz (2019) beskriver att digitala verktyg kan användas för att strukturera upp undervisning vilket bidrar till att stödja elevers lärande. Flera lärare angav att de arbetar med digitala verktyg i svenskämnet eftersom de anser att digitala verktyg främjar elevernas läs- och skrivutveckling. Lärarna anger att de arbetar mycket med ASL-metoden och talsyntes samt olika applikationer och program. Flera av lärarna angav att de låter eleverna arbeta med talsyntes i undervisningen eftersom det underlät-tar elevernas läs- och skrivutveckling vilket stämmer överens med det som Eriksson och Rännar (2020, s. 41) skriver angående talsyntes och dess fördelar. Säljö (2014, s. 80– 82) skriver om hur medierade redskap som i detta fall är digitala verktyg ger människan nya inlärningssätt som inte var möjliga innan. I resultatet från denna uppsats kan vi se
50 att medierade redskap i form av digitala verktyg har haft en positivt effekt på elevers läs- och skrivutveckling.
I undersökningens förarbete kontaktades alla rektorer eller biträdande rektorer på de skolor som var av intresse. Syftet med detta var att säkerställa att alla lärare som fick tillgång till enkäten arbetade på skolor som gjort satsningar på digitala verktyg och ar-betade en-till-en. Trots detta förarbete svarade en rektor och två lärare som deltog i undersökningen att eleverna inte har tillgång till enskilda digitala verktyg. Detta är för-vånande och orsaken till att enkäten nått fram till respondenter som inte arbetar på det sätt som efterfrågades är svår att säkerställa. Trots att dessa två lärare egentligen inte uppfyllde våra egentliga krav för undersökningen valde vi att ta med dessa svar i under-sökningens resultat, detta eftersom de trots detta bidrog med svar som kunde inge en förståelse för lärares arbete med digitala verktyg i svenskämnet.
Sammanfattningsvis går det att utläsa att de lärare som deltagit i undersökningen i stor omfattning nyttjar digitala verktyg i sin svenskundervisning. De digitala verktygen nytt-jas både av lärare och elever. Digitala verktyg används för att skapa tydlighet och struk-tur och lärarna arbetar med ASL-metoden, talsyntes och olika applikationer och pro-gram med syftet att främja elevernas läs-och skrivutveckling.
7.1.2 Vilka fördelar med användningen av digitala verktyg i svenskunder-visningen ser lärarna som deltagit i undersökningen
I undersökningens resultat framkom det att flertalet av de lärare som deltagit i under-sökningen anser att digitala verktyg kan främja elevernas läs- och skrivutveckling. Flera lärare angav att de arbetar med eller har arbetat med ASL-metoden och att meto-den hjälpt eleverna att utveckla sitt skrivande i form av att de kan producera längre tex-ter samt att de blivit mer uppmärksammade på intex-terpunktion, gemener och versaler. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning inom detta område (Trageton 2014, s.80–81; Agélii Genlott och Grönlund 2013, s. 101–103). Agélii Genlott och Grönlund (2013, s. 101–103) skriver i sin studie att eleverna som arbetat med ASL-metoden producerade längre texter samt att deras skrivande fått en tydligare röd tråd. Detta resultat indikerar även att lärarna i undersökningen besitter kunskaper angående hur teknik, pedagogik och ämnesinnehåll kan samverka för att uppnå önskvärda resultat. Lärarna i undersökningen har kunnat se goda resultat i arbetet med digitala verktyg, vilket kan kopplas till ramverket TPACK (Mishra & Koehler, 2009, s. 66).
Resultatet i denna undersökning visar även att elevernas motivation ökat genom arbetet med digitala verktyg. Lärarnas svar indikerar att motivationen ökat i både läs- och skrivutvecklingen. Studien som Lin, Chen och Liu (2017, s. 3554–3561) genomfört visade att digitalt lärande ökar elevers inre och yttre motivation samt att det ger vinster i inlärningsresultat. De vinster i elevers inlärningsresultat som kan skönjas i vår under-sökning är att elever genom arbetet med digitala verktyg lyckats producera längre och mer innehållsrika texter samt att de vågar lyssna på eller läsa böcker som de inte skulle
51 mött utan de digitala verktygen. Flera lärare uppgav även att de genom arbetet med digi-tala verktyg lyckats variera och individanpassa undervisningen vilket i sin tur kan bidra till positiva inlärningsresultat. Eleverna har med hjälp av digitala verktyg blivit mer motiverade vilket stämmer överens med Hugos (2018, s. 2) beskrivning av motivation ur ett sociokulturellt perspektiv, att människors motivation ökar genom meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra människor.
Talsyntes är något som många lärare i undersökningen uppgav som främjande för ele-vers läs- och skrivutveckling vilket stämmer överens med tidigare forskning inom detta område (Andresens 2016, s. 538–539; Agélii Genlott och Grönlund 2013, s. 101–102). Talsyntesen är en av de positiva effekter med användningen av digitala verktyg som Andresen (2016, s. 538–539) hänvisade till. Andresen redovisade även i sitt resultat att arbetet med digitala verktyg förbättrade elevernas skrivande samt att det finns koppling-ar mellan elevers läsning och skrivning, att skriva sig till läsning är ett exempel som tas upp. Den stöttning och struktur som elever kan erbjudas genom arbetet med digitala verktyg togs upp av flera lärare i undersökningen. Lärarna uppgav att de använde smartboards och projektorer i genomgångar där de kunde visa upp vad eleverna ska arbeta med, där syftet med genomgången var att eleverna skulle få en struktur som se-dan skulle hjälpa dem i självständigt arbete. Detta undervisningssätt stämmer väl över-ens med det som Säljö (2014, s.80–82) skriver om hur kommunikation med andra män-niskor skapar möjligheter för ett utbyte av erfarenheter och upplevelser där människan kan få nya kunskaper som hen inte besatt innan. Flera lärare uppgav även att de använde smartboards och projektorer för att visa upp exempeltexter vilket främjade elevers egen textproduktion. Flera lärare i undersökningen uppgav smartboards och projektorer som något som förbättrat svenskundervisningen och att de genom arbetet med dessa kunnat förtydliga och stödja elevernas självständiga arbete. Detta överensstämmer med tidigare forskning av Agélii Genlott och Grönlund (2013, s. 99) som skriver att den sociala in-teraktionen i användningen av digitala verktyg är av vikt för att det ska bli en positiv effekt på elevers lärande. Lärarnas beskrivningar om hur arbetet med smartboards och projektorer förbättrat undervisningen stämmer även väl in med SAMR-modellens för-bättrings- och förändringsnivå eftersom flera lärare uppgett att denna arbetsprocess gett eleverna stöttning och struktur vilket medfört en förbättring i deras lärprocess (Eriksson & Rännar 2020, s. 27–28). Denna process kan även kopplas till TPACK-ramverket ef-tersom lärarna i undersökningen lyckats förbättra och förstärka elevernas resultat genom införandet av digital teknik i undervisningen (Mishra & Kohler 2009, s. 61–62).
Sammanfattningsvis går det att utläsa att merparten av lärarna i undersökningen anser att användningen av digitala verktyg kan främja elevernas läs-och skrivutveckling. Detta genom att lärarna anser att eleverna med hjälp av de digitala verktygen kan få stöttning i sin läs-och skrivutveckling. Det går även att utläsa att elevernas motivation samt textproduktion ökat sedan införandet av olika digitala verktyg såsom talsyntes, ASL, projektorer och smartboards.
52
7.1.3 Vilken kompetens besitter lärarna på de undersökta skolorna angå-ende arbetet med digital teknik och digitala verktyg
I resultatet framkom det att 22 av 30 lärare har erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg. Samtliga åtta rektorer som svarat i undersökningen angav att de erbjudit lärarna på skolorna digital kompetensutveckling. Det framkom i resultatet att de flesta lärare erbjudits didaktisk kompentensutveckling med fokus på hur de använder läromedel, applikation och lärportaler. Lärarna fick både besvara om de erbjudits kompetensutveckling och om de kände att de besatt tillräcklig kompetens när det kom till att integrera digitala verktyg i svenskämnet. Ungefär en fjärdedel av lärarna uppgav att de inte erbjudits kompetensutveckling vilket överensstämmer med hur många av lärarna som inte ansåg sig besitta tillräcklig kompetens för att integrera digi-tala verktyg på ett främjande sätt. En möjlig slutsats utifrån dessa resultat är att avsak-naden av kompetensutveckling bidragit till att lärare inte besitter tillräcklig kompetens i arbetet med digital teknik och digitala verktyg. Att digitala verktyg inte per automatik medför mervärde i undervisningen överensstämmer med vad tidigare forskning beskri-ver angående vikten av att lärare utvecklar sin egen digitala kompetens för att kunna bedriva undervisning där digitala verktyg främjar elevers kunskapsutveckling (Andresen 2016, s. 542; Sofkova Hashemi 2019, s.141; Diaz 2019, s. 34–35).
Under frågan om lärarna anser sig besitta tillräcklig kompentens för att integrera digitala verktyg på ett sätt som främjar elevers läs-och skrivutveckling svarade en lärare att det ”Är väl allt annat beroende på mitt eget intresse att utveckla kompetensen. Gör det jag måste men är inte allt för entusiastiskt”. Denna lärares svar skiljer sig från resterande lärares svar eftersom denne beskriver att det är det egna intresset som styr hur den digi-tala kompetensen utvecklas medan andra lärare som lämnat en egen kommentar på frå-gan beskrivit att de saknat kompetensutveckling från arbetsplatsen eller lärarutbildning-en. Under frågan om lärarna erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och di-gitala verktyg svarade en lärare att hen erbjudits utbildning men aktivt valt att inte delta, även detta svar skiljer sig från resterande lärares svar.
Sammanfattningsvis går det att utläsa att merparten av lärarna i undersökningen erbju-dits kompentensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg samt att de anser sig besitta tillräcklig kompetens för att integrera digitala verktyg på ett sätt som främjar elevers läs- och skrivutveckling. Ungefär en fjärdedel av lärarna anser sig inte besitta tillräcklig kompetens för att integrera digitala verktyg på ett främjande sätt.
7.1.4 Vilka attityder finns det hos lärarna angående arbetet med digitala verktyg
Merparten av lärarna som deltagit i undersökningen uppgav att de tycker att arbetet med digitala verktyg fungerar bra. På tre frågor i enkätundersökningen kunde lärarna ange hur de ställer sig till arbetet med digitala verktyg. På en fråga handlade det om den ge-nerella synen på arbetet med digitala verktyg och på två frågor fick de ange om de såg
53 att digitala verktyg gett positiv effekt på elevers läs- och skrivutveckling. På alla tre frågor kunde vi skönja en positiv inställning från lärarna, de angav flera positiva effek-ter som digitala verktyg bidragit med när det kom till elevers läs- och skrivutveckling och vi kunde se att digitala verktyg får ett stort utrymme i svenskundervisningen. Denna inställning till arbetet med digitala verktyg stämmer överens med Skolverkets (2016, s. 88) rapport angående IT- användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenut-bildning som visade att den lärargrupp som ställer sig mest positivt till arbetet med IT i skolan är lärare som är verksamma i årskurs 1–3. I vår undersökning fick lärarna som deltog även besvara om det fanns aspekter med användningen av digitala verktyg som fungerade mindre bra. I detta resultat gick det att utläsa att det mestadels handlade om försvårande omständigheter omkring arbetet med digitala verktyg och inte verktygen i sig. Det handlade dels om bristfälliga läromedel eller avsaknad av digitala läromedel vilket medförde att lärare kände svårigheter att veta vad de bör fokusera på när det kommer till arbetet med digitala verktyg. Denna aspekt stämmer väl överens med Grönlunds (2017, s. 5) beskrivning angående omständigheter som kan påverka negativt när det kommer till skolans digitalisering. Både Grönlund och den undersökning som genomförts av lärarnas riksförbund (2016, s.4) beskriver att lärare får lägga mycket av sin egen tid till att ta fram digitala läromedel. Andra försvårande omständigheter som angavs var att tekniken kan strula vilket medför att lärare ofta behöver ha en alternativ planering samt att elevernas hemhantering av verktygen störde undervisningen. Även Mishra och Kohler (2009, s. 61–62) tar upp att undervisning med digital teknik kan vara komplicerat och att krävs att lärare utvecklar nya arbetssätt när de ska ta sig ann denna komplexitet. Mishra och Kohler (2009) beskriver även att det inte finns något bästa sätt när det kommer till införandet av teknik i undervisningen. Detta går att utläsa i svaren från lärarna i undersökningen, att den digitala tekniken inte per automatik ger ett mer-värde utan att det är en komplex arbetsprocess som kräver nya arbetsmetoder.
Sammanfattningsvis går det att utläsa att merparten av de lärare som deltagit i under-sökningen har en positiv inställning till arbetet med digitala verktyg. De lärare som uppgett aspekter med arbetet som fungerar mindre bra har fokuserat på försvårande om-ständigheter snarare än verktygen i sig.