Frågeställning 6. Enkätresultat om elevernas uppfattning om att det möjligt att bedriva inflytande över lektionsplanering i de fyra kärnämnena.
Frågeställning 6. Ett ogiltigt svar är borträknat
Nej Ja Bara inom: engelska, svenska och sh
13 elever 32 elever 3 elever
27% 67% 6%
4 kommentarer 13 kommentarer 2 kommentarer
27 % av eleverna som svarar anser inte det är i princip möjligt att ha inflytande över lektionsplanering i de fyra kärnämnena. 3 elever svarar att det endast i engelska, svenska och samhällskunskap som det är möjligt. 67 % anser det möjligt att det är i princip möjligt att bedriva inflytande över lektionsplaneringen i de fyra kärnämnena.
4.6.1 Lärarintervju om inflytande över lektionsplanering
Adam säger att det är i princip fullt möjligt att alla elever kan ha inflytande över lektionsplanering. Han hoppas eleverna svarar ja på frågeställningen men tror inte att det är möjligt att gå samtliga elever i en klass till mötes. Han uttrycker skepticism. En orsak är att matematikens styrdokument som enligt honom medför ett begränsat inflytande. Vidare om inflytandet säger han: ”Det e i princip omöjligt att bedriva…
individuell undervisning på en klass med 25 elever eller 28 elever att var och en ska ha olika examinationsformer.” ”Jag klarar inte driva 26 elever på 26 fronter.”
Adam berättar att det är svårt att anpassa undervisningen om elever har skilda åsikter om hur de ska nå fram till kursmålen samtidigt som han upplever sitt ämne som låst av styrdokumenten. Han ser elevinflytandet över lektionsplanering som inflytande över prov. Detta diskuteras också i Inflytandets villkor (1999). Rapporten hävdar att elevers inflytande handlar om prov eftersom dem fokuserar på betyg (s.31). Adam måste hålla sig till styrdokumenten och därför går det inte att tillåta individuella önskemål som strider mot styrdokumenten.
Eva säger att det är hennes jobb att planera och kan inte lägga över ansvaret på elever. Däremot är hon öppen för synpunkter och önskemål. Hon berättar också att skolans internationella profil medför att en läsårplanering ska vara tillänglig på skolans webforum: ”devtalk”, innan eleverna börjar skolan. Därmed minskar elevernas inflytande och lärarnas flexibilitet över ändring av exempelvis provdatum. Eva berättar inte konkret vad eleverna förväntas svara, men jag tyder det svaren bör hamna på alternativ nej.
Elin tror att svaren på denna frågeställning blir jämnt fördelade. Hon önskar att flertalet svarar ja men hon tror inte det. Några fler kommentarer ges inte.
4.6.2 Analys av lärarintervju inflytande på lektionsplanering
Min tolkning av Adams betänkande är att de nationella proven styr undervisningen och därför är det inte möjligt att välja bort moment som upptas av ett nationellt prov. Av denna anledning kan elever uppfatta matematik som ett ämne med litet inflytande över lektionsplanering. Adams påstående om att han inte kan anpassa undervisning till varje elevs önskemål får stöd i skola 2000.Nu! (2000). Det är Wallins åsikt att en traditionell skola inte har kapacitet att bedriva effektiv undervisning i ett klassrum med 25-30 elever. De är inte anpassade till det. Wallin ser hellre en ny skolmiljö med anpassade lokaler. Vidare är hans vision att elever delas in i grupper om fem elever som han kallar familjer. Detta möjliggör bättre arbetsmiljö kombinerat med elevansvar där läraren enklare kan bedriva undervisning.
Ur Evas reflektioner tolkar jag det som att exempelvis en elev ska kunna utläsa på ”devtalk” förslagsvis hur många lektioner ett ämne upptar och när prov ska ske under läsåret. Detta kan vara ett sätt för skolan att synlig- och tydliggöra sig i konkurrens med andra skolor. Läraren måste planera för ämnet vilket ska vara fastställt innan läsårets start. Som en följd av detta bör elevinflytandet över lektionsplanering bli minimaliserat eftersom eleverna inte kan påverka det som är fastställt.
I jag vill ha inflytande över allt (1998. s.114) rekommenderar författaren att lärarna ska vara kritiska till den egna skolan, vilka frirum som ges till elever och lärare. Det går att utläsa kritik i Evas diskussion om ”devtalk”. Intrycket är att lärarnas möjlighet att flytta på prov är låsta eftersom datumen är fastställda sedan tidigare. Vilket leder till att lärarna och eleverna inte kan få vidgat frirum för exempelvis elevinflytande. I Inflytandets villkor (1999, s.31) lyft vikten av samförstånd mellan skola och elever fram. Elever upplever minskat inflytande när de inte kan påverka datum för prov vilket också lärare känner av: ”Det framstår som en självklarhet, men är faktiskt en fråga
äldre elever måste kämpa för.” Författarens åsikt är att skolan måste gå elever till mötes när de har åsikter om datum för prov eller när det blir en anhopning av prov på kort tid.
Av Elins intervju framgår det att hon önskar att elever upplever att de kan ha in- flytande över lektionsplanering. Hennes intryck är det är inte alla som upplever det är möjligt att ha inflytande över kärnämnena.
4.6.3 Jämförande analys av enkät och lärarintervjuer
31 % av eleverna upplever de inte är möjligt att ha inflytande över lektionsplanering i de fyra kärnämnena. En elev skriver: ”Läraren måste faktiskt visa lite övertag, annars
är det lätt att man inte brukar allvar.” Det tolkar jag som att eleven efterfrågar auktoritet av läraren. Elevens åsikt är att läraren vet bäst hur lektionsplaneringen ska vara. Om det blir för stor inblandning brukar inte elever allvar.
67 % menar att det är möjligt medan 6 % hävdar endast inom engelska, svenska och samhällskunskap. Mats påstående om att matematik är hårt styrt av styrdokumenten verkar inte delas av eleverna. 67 % hävdar att det är möjligt. En elevkommentar säger:
”Det går att säga till och påverka ifall där finns något som man vill ändra.” En annan
elev skriver: ”Det känns absolut som lärarna tycker vi är fullt mogna att hjälpa till att
strukturera vår egen arbetsplan och det känns bra.” Det förefaller som ja-tyckarna
upplever att de har någon grad av inflytande. Detta stämmer också in på Evas reflektioner. Hon hävdar att elever får delge synpunkter och komma med förslag, vilket ger inflytande. 8 % av eleverna svarar att bara inom engelska, svenska och samhälls- kunskap är det möjligt att ha inflytande. Vilket styrker Evas antaganden om synpunkter och förslag. I Skola 2000.Nu! hävdar Wallin att matematik är ett ämne som är kumulativt (s.84). Matematik måste undervisas i speciell följd och kan inte avvika i sin karaktär. Svenska, engelska och samhällskunskap är inte kumulativa ämnen och därmed heller inte bundna till speciell undervisningsföljd eftersom majoriteten av eleverna i undersökningen upplever de har inflytande. Ett kumulativt ämne medför att elevinflytande över lektioner minskar jämfört med icke-kumulativa ämnen.
Sammantaget förefaller det lämpligast att lärarna delger elever förslag och välkomnar synpunkter. Elever förväntar sig en auktoritär pedagog som är lyhörd. Detta medför att majoriteten av eleverna upplever det är i princip möjligt att ha inflytande över lektionsplanering i de fyra kärnämnena.
I skolverkets rapport Ung i demokratin (2003) görs en undersökning bland gymnasieelever i årskurs tre där man frågar sig vilka värderingar som skolan förmedlar. Eleverna som deltar i studien får bl.a. reflektera över hur de kan påverka sin arbetsmiljö, d.v.s. skolan (s.45-47). I tabell 2.1 på sidan 46 kan man uttyda att 77 % av eleverna upplever de har inflytande över undervisningens uppläggning och innehåll. En jämförelse mot min undersökning om elevers möjlighet att utöva inflytande på de fyra
kärnämnena visar att 67 % delar denna uppfattning som Ung i demokratin redovisar, med en differens på 10 procent. En jämförelse av de negerande svaren visar en mindre differens på fyra procentenheter, 23 % - 27 %. Min undersökning ger eleverna tre svars- alternativ (bilaga 6.4, frågeställning 6). På det tredje svarsalternativet får elever svara på om det är ett eller flera ämnen som de tycker sig ha inflytande på. Frågeställningen lyder; Bara inom: och det är tre elever som svarar, vilket utgör 6 %. Ur denna frågeställning framgår det att eleverna upplever att det är matematik de inte kan påverka. I Ung i demokratins undersökning har svarsresultaten omräknats till två kategorier från en ursprunglig graderad skala på 0-10. Skala 0-3 är inga/små möjligheter medan 4-10 tolkas som medelstora eller stora möjligheter.
Ung i demokratins undersökning ställs frågorna till elever i årskurs tre i gymnasiet
om möjlighet till inflytande över bl.a. undervisningens innehåll och uppläggning. Jag anser det svårt för eleverna att besvara frågorna rättvist eftersom ämnenas karaktär är olika. Därför måste man vara kritisk till studiens resultat. Eleverna måste generalisera och ge ett samlat intryck av alla kurser de läser och har läst. De ges ingen möjlighet att lyfta fram ämnen som upplevs som svårare än andra eller som är enklare att ha inflytande över. Min undersökning ger de svarande möjlighet att lyfta fram ämne/ämnen eftersom alla elever i årskurs tre inte läser samtliga kärnämnen beroende på vilket program de läser. Vidare visar min undersökning på likheter med Ung i demokratin, nämligen att en majoritet upplever de möjligheter att utöva inflytande.