Enkätresultat om elevers uppfattning om vad skollagen säger om elevinflytande och om hur eleverna tar del av betygskriterierna.
Frågeställning 8. Om elever är insatta i skollagen.
Instämmer inte Instämmer helt 36 elever 13 elever
73% 27%
Skala 1-2 Skala 3-4
Frågeställning 9. Läst betygskriterier. Frågeställning 9b. Insatt i betygskriterier.
Nej Ja Inte alls Ja
18 elever 31 elever 23 elever 26 elever
37% 63% 47% 53%
På frågeställning 8 svarar 73 % att de inte är insatta i vad skollagen säger om elev- inflytande medan 27 % svarar att de är insatta.
I frågeställning 9 svarar 37 % att de har läst betygskriterierna i de fyra kärn- ämnena och 63 svarar att de har läst dem.
På frågeställning 9b svarar 47 % att de inte är insatta i betygskriterierna för svenska, samhällskunskap, engelska och matematik. 53 % svarar att de är insatta.
4.8.1 Intervju med lärare om skollagen och betygskriterierna
På frågeställning 8 om eleverna är insatta i vad skollagen säger om elevinflytande tror Adam svaren kommer återfinnas på skalan: instämmer inte.
Frågeställning 9 om eleverna läst betygskriterierna tror Adam att eleverna kommer att fördela svar jämt: ”fifty fifty skulle jag vilja säg”.
På b-frågan tror han att flertalet av eleverna kommer att lägga sig på skala 2.
”Dom har sett dom och vi relaterar till dom, men dom e inte insatta i dom…de e dom inte”.
Eva tror inte eleverna är insatta i skollagen gällande elevinflytande. Gällande betygskriterierna i de fyra kärnämnena tror hon att eleverna har läst dessa.
På b-frågan tror hon inte att eleverna är insatta i betygskriterierna. Eva säger att hon går igenom betygskriterierna med eleverna: .”… och försöker översätta den här
ganska så flummiga texten till begriplig svenska”. Hon upplever det som att det är svårt för elever att förstå vad betygskriterierna säger. Eva säger det är svårt att förklara skillnaden mellan VG och MVG i svenska. Vidare berättar hon att elever känner en viss mättnad på genomgång av betygskriterierna. Detta eftersom lärare gör det i alla ämnen. Det här upplever eleverna som en upprepning med följd av att eleverna tappar intresse för en genomgång av kriterierna.
På fråga 8 tror Elin att svaren ligger på skala 2.
På frågeställning 9 säger Elin att det råder litet intresse från elever när hon går igenom betygskriterierna med dem. Hon menar att elever läser betygskriterierna, men de är inte insatta i dem. Hon menar att det är mycket jobb för eleverna att sätta sig in i betygskriterierna för varje ämne de läser. Elin antyder också att språkformen som används i kriterierna är svårt: ”Det är inget lätt språk att tyda.”
4.8.2 Analys av lärarintervjuer: skollagen och betygskriterier
Utifrån Adams diskussion verkar det som att elevernas engagemang om elevinflytande och betygskriterier inte är stort. Någon egentlig förklaring ger han inte. Han konstaterar det. Han är av uppfattningen att eleverna endast tar del av betygskriterierna. De vet inte vad som står i dem menar han.
Evas diskussion om styrdokumentens text kan också förtydliga Adams intryck gällande fråga 9. Enligt Eva är texten ”flummig”, vilket jag tolkar som otydlig. När Eva uttrycker sig på detta vis kan man utläsa att det krävs engagemang av en lärare för att uttyda uppnåendemål i betygskriterier. Pedagoger är utbildade i att tolka och förstå styrdokument vilket inte elever är. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att det är svårt för en elev att förstå vad betygskriterierna säger. Både Adam och Eva går igenom betygskriterierna med eleverna. Deras intryck är att eleverna endast tar del av dem, de insatta i dem. Enligt Eva verkar det som att eleverna tappar intresset för betygs- kriterierna eftersom alla pedagoger på skolan går igenom kriterierna inför en ny kurs. Mitt intryck är att elever upplever det som repetition och enda skillnaden är ämnets innehåll. Därför lyssnar eleverna på genomgång av kriterier utan att sätta sig in i vad de betyder.
Elins reflekterande tolkar jag som att elever inte är insatta i vad skollagen säger om elevinflytande. Vidare tyder jag det som att elever inte orkar läsa eller sätta sig in i vad betygskriterierna förmedlar. Detta beror på att de är formulerade på ett högt språkbruk som eleverna inte behärskar. Ytterliggare orsak är att de läser flera olika ämnen vilket medför en brist på engagemang eftersom de inte har energin till att läsa olika betygskriterier.
4.8.3 Jämförande analys av enkätresultat och lärarintervjuer
Svarsresultaten berättar att 73 % av eleverna inte är insatta i vad skollagen säger om elevinflytande. 27 % menar att de är insatta. På frågan om eleverna läst betygs- kriterierna i de fyra kärnämnena svarar 63 % att de har läst dem, 37 % instämmer inte. På följdfrågan om eleverna är insatta i betygskriterierna svarar 53 % att de är insatta medan 47 % inte är det. Adam, Eva och Elin tror inte eleverna är insatta i vad skol- lagen har att berätta om elevinflytande. Svarsutfallet tenderar åt lärarnas uppfattning om hur eleverna förväntas svara. Mer än hälften av eleverna menar att de har läst och är insatta i betygskriterierna. Lärarna hävdar att elever endast tar del av betygskriterierna. Eleverna är inte insatta i dem är deras uppfattning.
De elever som hävdar att de inte läser eller är insatta i kriterierna stämmer överens med lärarnas uppfattning. Enligt lärarna beror det på att de läser flera olika ämnen vilket medför att de inte orkar engagera sig i betygskriterierna. Vidare hävdar Elin och Eva att texten och vad texten säger i betygskriterierna är svårtolkad. Det är inte lätt för elever att förstå texten. Detta bidrar till att elever endast tar del av kriterierna. I Inflytandets
villkor (s.65) diskuteras inflytandets gränser. Avseende kursplanen säger eleverna på ett gymnasieprogram: ”Vi vill gärna se kursplanen men behöver hjälp att förstå den.” Amelie Tham (s.84) som författar Jag vill ha inflytande över allt menar att texterna i skollagen och läroplanen är skrivna av vuxna och tolkas av vuxna med myndighets- makt. Detta kan tolkas som att språkbruket inte är lättläst för eleverna vilket stöder Evas och Elins uppfattningar om att eleverna har svårt att uttyda text-informationen i betygskriterierna. I bilaga 1 återfinns betygskriterier för svenska -A. För betyget MVG krävs bl.a. att: ”Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och
slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.”
Det här är ett av tre kriterier som elever ska tolka för att uppnå MVG. Jag ser det som problematiskt för elever att förstå vad det innebär och vad elever ska prestera för att uppnå MVG. Vidare är det elevers skyldighet att ta del av betygskriterier i alla kurser de läser. Eftersom textformuleringarna inte tydligt berättar vad som krävs för ett betyg delar jag lärarnas uppfattning om att de endast tar del av dem.