Syftet med examensarbetet är att se om det finns ambition hos gymnasieelever på en gymnasieskola om att ha inflytande över lektionsplanering. Frågeställningar till syftet som ska besvaras är om elever vill ha inflytande och om de upplever att de har inflytande. Resultatet av undersökningen som upptar svenska, matematik, engelska och samhällskunskap som ämnen berättar att eleverna önskar inflytande över lektions- planering och de upplever att de har och har haft inflytande. Vidare önskar jag få veta vad lärares uppfattning är om elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering. Svaret är att lärarna tror att elever vill ha inflytande men att de inte kan hantera det.
Av undersökning framgår det att majoriteten av eleverna upplever sig stressade i skolan vilket jag relaterar till stor arbetsbelastning i form av läxor och uppgifter som ska avklaras. Problematiken i detta kan härledas till dålig studieteknik och planering bland elever. Elever behöver struktur och vägledning för att kunna bedriva studier effektivt. Enligt lärarna får elever hjälp och inbjuds till inflytande men en viktig faktor som framkommer i undersökningen är att elever har andra intressen vid sidan av skolan som upptar deras intresse. Slutsatsen är att skolan och elevers fritid kolliderar med varandra. En följd av detta är att läxor försummas och att prov prioriteras. En annan tänkbar konsekvens är att elever förväntar sig att lärarna ska berätta för elever vad som ska göras och hur det ska göras.
Enligt lärarna inbjuds elever till inflytande över sin undervisning, såväl kurser som moment i kurser. Resultaten i undersökningen bekräftar att elever upplever de har inflytande. Problematiken med elevinflytande över lektionsplanering som lärare uppfattar det är styrdokumenten som ständigt återkommer i lärarintervjuerna. De begränsar elevers möjligheter till inflytande. Det förefaller ändå att elever finner sig i detta. En anledning kan vara att elever inte har kompetens/kunskap att bedriva inflytande vilket faller tillbaka på skolan eftersom det är skolans uppgift att träna elever i bl.a. inflytande. Det är också en förvirrad och osäker tid för elever när de börjar gymnasiet. De är inte fullt insatta i hur gymnasiet är strukturerat. Det är därför logiskt
att anta att elever inledningsvis inte efterfrågar inflytande. Jag som blivande lärare måste beakta att det är skolans plikt att stimulera elever till ett aktivt deltagande med eget ansvar och reellt inflytande.
Undersökningen visar på att en majoritet av eleverna inte är insatta i vad skollagen säger om elevers rätt till inflytande. En majoritet är heller inte är insatta i betygs- kriterierna. Elever i gymnasiet strävar efter att få veta vad som krävs för att uppnå betyg och inte vad skollagen säger enligt mina undersökningar. De förefaller svårt för elever att uttyda vad som krävs i betygskriterierna. Det visar sig också vara svårt för en lärare att förklara vad som krävs för exempelvis VG eller MVG. Detta kan också bidra till ökad stress för eleverna. En annan variabel som måste vägas in i den upplevda stressen är att elever läser flera ämnen samtidigt varför det kan vara svårt att fokusera på samtliga betygskriterier. Därför är det viktigt att det råder konsensus inom skolan och bland lärarlag för hur betygskriterier ska tolkas och förtydligas för elever. Problematiken om hur betygskriterier ska förklaras för elever är något jag kommer att konfronteras med i mitt framtida yrke, liksom mina kollegor. Vikten av förståelse och dialog mellan pedagoger är därför viktig för att elever ska få den hjälp de har rätt till och som de efterfrågar.
Skolan i undersökningen bestämt lektionsplaneringen inför ett läsår. Lärarna måste göra det eftersom de rimligtvis inte kan göra en lektionsplanering dagarna innan en kursstart. Lektionsplaneringen ska vara tillänglig för dem som behöver ta del av den. Därför har skolan anpassat sig efter utvecklingen eftersom det går att ta del av planeringen på skolans webforum. Nackdelen är att flexibiliteten med att göra schema- ändringar vid behov minskar. Det går inte att förutse om/när lärare blir sjuka men när det händer blir det svårt att ändra på en planering. Elever upplever det som orättvist när en lektion inte går att ta igen. Elever kan uppfatta det som att de blir lidande av detta när de ska göra prov. Troligtvis är skolan medveten om problemet men det ska poängteras eftersom det framkommer i undersökningen.
Det ämne som utmärker sig över de andra i undersökningen är matematik. Det är det enda ämnet som eleverna är av delad uppfattning gällande inflytande över lektions- planering, 49 % -51 % är svarsresultatet. Adam gör gällande att styrdokumenten medför minimalt inflytande. Eleverna verkar acceptera faktum eftersom majoriteten är nöjda med provformer och arbetssätt. Elever vet att de inte kan påverka vare sig innehållet i undervisningen och nationella prov i matematik medan engelska och svenska är ämnen
som trots nationella prov är mer demokratiska i samspelet mellan elever och pedagog än matematik eftersom styrdokumenten inbjuder till dialog och inflytande.
Lärarna i undersökningen är av uppfattningen att det är problematiskt att få eleverna till att engagera sig i inflytande. Ett förslag för framtida forskning är om matematik, engelska och svenska i gymnasiet upplevs som svårare för elever att påverka lektionsplaneringen i jämfört med karaktärsämnen till olika program.
6.1 Metoddiskussion
Enkätundersökningen har brister. Examensarbetet i lärarutbildningen (2001 s.30) rekommenderas att man genomför förförsök med testpersoner. Ett sådant försök bidrar till att minimera misstag eftersom misstagen uppenbaras. Eftersom jag inte gjort förförsök kan jag finna följande fel i enkäten: På frågeställning 1a ska påståendesatserna inledas med: Jag instämmer helt och Jag instämmer inte. Det finns också ett frågetecken som inte ska vara med. Jag anser att detta inte vållar eleverna problem.
På frågeställning 1b har subjektsformen Jag utelämnats i påståendesatsen. Även här anser jag att det inte stör eleverna som svarar.
På frågeställning 2 är subjektsformen utebliven på de negerande alternativen. Jag är heller inte tydlig eftersom jag inte skriver ut A-kurserna. Detta förmedlar jag istället verbalt. Här kan det uppstå förvirring hos eleverna eftersom vissa elever beroende på vilket program de läser endast har läst A-kurser. Det kan uppfattas som att jag förutsätter att eleverna läser alla ämnen i årskurs 3.
På frågeställning 3 saknas subjektsformen Jag i alla påståendesatser. Min uppfattning är att detta inte är försvårande för eleverna.
På frågeställning 5 har A-kurserna utelämnats liksom på frågeställning 6. Detta kan tolkas som att det gäller A, B och C-kurser vilket kan bidra till att eleverna är osäkra på vad jag efterfrågar. Jag upplever att det inte orsakar svårigheter eftersom ingen elev frågar mig vad jag åsyftar med frågorna.
På frågeställning 9 är bokstaven a inte med som a-alternativ liksom A-kurserna på båda alternativen. Min uppfattning är att det inte påverkar enkätens resultat.
Sammantaget upplever jag att bristerna jag redogör för i enkätundersökningen inte har vållat eleverna problem.
Inför en intervju med elever är det lämpligt att man säkerställer intervjuobjekt. Jag saknar framförhållning när jag önskar intervjua elever. Intervjuobjekt bör tidigt fast- ställas så att metod och undersökning inte blir lidande av detta. Den uteblivna intervjun innebär att jag tappar ett analytiskt moment: elevers reflektioner.
I brevet till eleverna i enkätundersökningen är mitt syfte otydligt. Detta kan göras bättre men eftersom jag närvarar vid alla tre tillfällen som klasserna besvarar enkäten och presenterar mig och mitt syfte är det min uppfattning att syftet är tydliggjort.
I examensarbetet i lärarutbildningen (s. 32-33, 2006) poängteras det att man bör fråga efter en sak i varje frågeställning. I min enkätundersökning har jag ett antal fråge- ställningar där jag ber eleven att besvara flera saker samtidigt. Exempelvis i fråges- tällning 5: Inflytande över provform, arbetssätt och hur länge man ska arbeta med olika områden i kärnämnena. Det är fullt möjligt att elever inte orkar reflektera över de tre momenten mot de fyra kärnämnena och ger istället ett samlat intryck som svar. Sådana frågeställningar kan omformuleras.
En mer representativ bild av elevinflytande över lektionsplanerig kan ges av elever som går i årskurs 2 istället för årskurs 3 i gymnasiet eftersom jag ber eleverna att reflektera till A-kurserna. Detta innebär att elever i årskurs 2 har A-kurserna närmare i minnet jämfört med årskurs 3. Undersökningens resultat blir mer representativ om den görs med elever ur årskurs 2.
7. Referenser
Bryman, Alan., 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg. Berlings Skogs.
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, 2006. Examensarbetet i Lärarutbildningen. Uppsala. X-O Graf Tryckeri AB.
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov, 2001. Examensarbetet i Lärarutbildningen. Uppsala. X-O Graf Tryckeri AB.
Skolverket, 1998. ”jag vill ha inflytande över allt”. Stockholm. Enskede Offset AB.
Skolverket, 1999. Skola i utveckling. Inflytandets villkor. Stockholm. Enskede Offset AB.
Skolverket, 2003. Ung i demokratin. Kalmar. Lenanders Grafiska AB.
Trost, Jan, 2001. Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.
Wallin, Erik, 2000. Skola 2000. Nu! - En helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation
och fysisk miljö (2000). Halmstad. Bulls Tryckeriaktiebolag.
Internet:
Intervjuer:
Annika. Lärare i svenska. 071123, intervjulängd 37 minuter.
Mats. Lärare i matematik. 071123, intervjulängd 37 minuter.
Bilaga 1
SV1201 - Svenska A
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
HEM ÄMNE | SKRIV UT