Elevintervjuer

När vi skriver eleverna innebär det en majoritet, några/flera betyder en minoritet och om det är tre eller färre elever skriver vi ut antal. Vi har valt att endast presentera olika röster ur elevintervjuerna utifrån deras lärare men utöver det är uttalandena inte bundna till specifika individer.

7.3.1 Elevernas erfarenheter av inflytande över planering och

genomförande

På samtliga skolor blir eleverna informerade om lektionens upplägg och innehåll vid lektionsstart. Några av Lisas och Tinas elever menar att de får reda på lektionsinnehållet redan på morgonsamlingen. Svens elever säger att de får reda på temaområden långt innan de påbörjas men att innehållet presenteras på lektionerna. Lisas, Tinas och Svens elever menar att de inte har möjlighet att påverka vilka teman som väljs men att de däremot kan påverka hur de ska jobba inom det valda temaområdet. En av Tinas elever säger att “de brukar typ säga ‘idag ska vi jobba med det här men ni får göra hur ni vill med det.’ ” (Int. Tinas elev grupp 1 s. 1). Därefter förklarar en elev hur det kan gå till: “exakt ‘idag ska vi göra det här och här och vill ni jobba två och två eller vill ni jobba ensam?’ ” (Int. Tinas elev grupp 1 s. 1). Några elever säger att de ibland får välja mellan två olika aktiviteter,

33

och en av Svens elever säger: ”ja, alltså ta upp skrivstilboken eller låneboken. Då får vi välja vilken vi vill ha.” (Int. Svens elever grupp 2 s. 1). Lisas elever berättar att de för tillfället arbetar med världsdelarna. Temaområdet världsdelarna menar eleverna är valt av Lisa men att de sedan röstar om i vilken ordning de ska arbeta med de olika världsdelarna, dock ska de så småningom arbeta med alla. Även i Rönnlunds (2011) studie framkommer det att eleverna erbjuds olika valmöjligheter, exempelvis ordningen i vilken de ska arbeta.

Flera av Tinas elever påpekar att de ibland får bestämma om de vill arbeta i par eller själva. Några elever menar att de nästan alltid får bestämma om de ska jobba i par och även med vem. Markus elever säger att de mest jobbar i par eller grupper vilket de föredrar och de har på eget bevåg berättat det för Markus. Markus elever är även positiva till lektionsinnehållet och flera av dem menar att det inte finns något de hade velat ändra på. De yngre eleverna i Devines (2000) undersökning gav liknande uttalanden.

I alla klasserna berättar eleverna att de väljer sina bänkböcker själva men att lärarna väljer högläsningsböcker. En elev i Svens klass tror att de kan ge förslag på högläsningsböcker. “Jag tror att vi kanske kan ge förslag. Jag har inte gjort det men man kan ju ge förslag.” (Int. Svens elev grupp 1 s. 2). Eleven kan inte hellerminnas att någon annan elev har gjort det. Tinas elever får vid vissa tillfällen rösta mellan några förutbestämda böcker. En av Lisas elever berättar om klassens läsgrupper och säger att “när man ska byta bok då röstar vi.” (Int. Lisas elev grupp 2 s. 3). Ytterligare en av Lisas elever berättar om läsgrupperna och säger: “Vi får välja vilken bok asså de tar fram … vi har läsläxa och då är det några grupper och då tar de fram två.” (Int. Lisas elev grupp 3 s. 1).

7.3.2 Elevernas tankar om att bestämma

Precis som eleverna i Einarsdottirs (2010) studie menar eleverna i Tinas klass och två elever i Markus klass att det är bra att eleverna får vara med och bestämma. Två elever, både i Tinas och Markus klass, hävdar dessutom att det gör undervisningen roligare. “Det är roligare att kunna påverka vad man lär sig.” (Int. Markus elev grupp 2 s. 2). Även eleverna i Lisas klass tycker att det är bra att de får vara med och bestämma. En elev i Lisas klass säger att de då är mer införstådda i sina arbetsuppgifter medan en annan elev i hennes klass påpekar att det är bra för att innehållet då styrs av elevernas intressen. När

34

en individ tvingas göra saker menar Ford (1992) att motivationen försvinner. Eleverna i Svens klass är däremot mer tveksamma till om det är bra att eleverna får vara med och bestämma.

Tre elever i Lisas klass tycker att det är bra som de bestämmer nu, men säger samtidigt att de gärna hade bestämt lite mer då de tror att det hade blivit roligare. Tinas elever hade också velat bestämma lite mer men ger inga konkreta exempel på hur, vad eller när.

Annie: Är det någonting som ni inte tycker att ni ska få bestämma över svenskan… som ni tycker att lärarna ska få bestämma?

Elev 1: Det är nog, kanske, kanske det här med du vet typ när man jag tycker, nej jag tycker inte att det finns något.

Annie: Du tycker att eleverna ska få vara med och bestämma allt? Elev 1: Inte allt men lite av allt.

Elev 2: Det är svårt att komma på grejer som lärarna ska bestämma för man vill ju bestämma själv (Int. Tinas elever grupp 4 s. 3)

Två av Tinas elever säger att de aldrig sagt ifrån om att något varit tråkigt och att de inte vill göra något annorlunda på grund av att de tycker att det mesta är bra. En elev menar att ” […] när hon har bestämt i förväg och så” (Int. Tinas elev grupp 6 s. 2) ska eleverna inte få vara med och bestämma. Två elever i Markus klass menar att de är nöjda med hur mycket läraren bestämmer. Enligt Dewey (1939) kan det innebära att eleverna tycker att Markus utövar sin makt på ett sätt som gynnar klassen. På frågan om vem som bestämmer högläsningsbok och andra böcker till svenskan svarar en av Markus elever: “Asså... ibland bestämmer Markus men den här är ganska rolig och då tänker vi ja okej […]” (Int. Markus elev grupp 1 s. 5). En elev i Markus klass säger även: “Jag känner i alla fall att jag påverkar men jag vet inte riktigt hur.” (Int. Markus elev grupp 2 s. 1).

Elever i samtliga klasser menar att det inte hade blivit bra om eleverna bestämt för mycket och ger diverse förslag på negativa konsekvenser av för mycket inflytande. Exempelvis hade det enligt elever blivit stökigt, “party”, “kaos” och hög ljudvolym. Några elever säger att det inte hade varit bra då de hade tittat på film, ritat och haft längre raster. En annan elev i Tinas klass hävdar att: “Vi skulle kanske inte lära oss exakt lika mycket om vi hade fått bestämma bara helt själv så hade det kanske blivit lite kaos men ifall de också, vad heter det om vi kanske fick välja kanske en lektion i veckan kanske något som fröken godkänner det skulle nog funka tror jag.” (Int. Tinas elev grupp 3 s. 2). Det strikta

35

skolschemat som Foucault (1991) jämför med tidsschemat i fängelser kan i citatet ovan tolkas begränsa elevens strävan efter inflytande.

Några av Tinas elever säger att de inte pratat om vad de kan bestämma och påverka, möjligtvis någon gång på klassrådet tror en elev. Tre andra elever lyfter också klassrådet som det främsta verktyget för påverkan. Brumark (2010) menar att en del elever inte upplever klassråden som autentiska men några av Tinas elever nämner klassrådet som en betydelsefull arena för inflytande. En elev svarar avvikande på frågan om de vet vad de får bestämma över på lektionerna: “Alltså lite, vi vet liksom, vi får mycket bestämma vad... hur vi jobbar alltså med vem och vad och också hur om vi jobbar enskilt eller tillsammans.” (Int. Tinas elev grupp 3 s. 2).

7.3.3 Elevernas agerande för inflytande

Eleverna i alla klasserna nämner få eller inga tillfällen när eleverna i deras klasser har tagit initiativ för att påverka undervisningen. Rosvalls (2012) studie visade att undervisningen sällan var utformad för att bjuda in eleverna till inflytande. Foucault (1991) menar att maktförhållandet kan styra med osynliga trådar hur eleverna agerar eller inte agerar.

Några av Markus elever säger att deras åsikter om undervisningen framförs till läraren genom direkt kommunikation och oftast en och en. I Rönnlunds studie (2011) framkom det däremot att eleverna oftast framför sina åsikter i grupp. En möjlig orsak till att Markus elever skiljer sig från de i Rönnlunds studie (2011) kan vara att Markus elever tror att de kan påverka själva och inte behöver söka stöd i en grupp. Tre av Markus elever hänvisar till klassrådet. En elev i klassen uttrycker vid flera tillfällen en vilja att ändra på saker i undervisningen men har bara en gång framfört en önskan till Markus. Eleven ville då byta ut de skönlitterära böckerna i klassrummet men önskan slog aldrig in.

En av Lisas elever berättar om ett tillfälle när hen påverkat. ”En gång när vi jobbade med Nordamerika så ville jag jobba med New York och det gjorde vi.” (Int. Lisas elev grupp 3 s. 5). Ingen annan av Lisas elever kan komma på något tillfälle när de har agerat för inflytande.

36

Eleverna i Svens klass ger olika svar på frågan om de någon gång försökt påverka undervisningen. Två elever säger att de aldrig har försökt påverka och tre elever menar att de vid något tillfälle har försökt och fått varierat resultat.

Elev 1: Alltså ibland så försöker vi, ibland försöker vi säga ‘ kommer vi göra det här idag? kan vi göra det här idag? Vad ska vi göra..?’ Vi brukar oftast fråga vad vi ska göra. Annie: Vad får ni för svar om ni säger: ‘Kan vi göra det här?’

Elev 1: Det är alltid olika, ibland blir det kanske och ibland blir det att vi inte hinner eller att vi inte ska... (Int. Svens elev grupp 1 s. 2)

Även i Tinas klass kan två elever ge exempel på när de har försökt påverka. En elev gav förslag på en högläsningsbok och följden blev att klassen fick rösta om den. Den andra eleven kan minnas två tillfällen och den ena gången blev det ett nej och andra gången ett ja. Några andra elever i Tinas klass nämner saker de hade velat förändra men säger även att de aldrig har försökt ändra på det.