Metoddiskussion - Elevinflytande i svenskundervisningen?

Vid användning av flera metoder kan resultatet från datainsamlingen visa på motstridigheter men även nyansera bilden (Alvehus 2013). Vi ansåg att den komplexitet som våra olika metoder kunde generera öppnade upp för intressanta infallsvinklar snarare än begränsade oss. Vi valde att göra både intervjuer och observationer för att kunna samla in material från olika källor och stärka vårt resultat. Eftersom vi under observationerna var placerade i bakre delen av klassrummet och inte rörde oss runt i rummet var det ibland svårt att uppfatta vad som sas mellan lärare och elever. Vi hade medvetet valt den placeringen och det förhållningssättet för att försöka minska vår närvaros påverkan.

På grund av begränsningarna av åtkomst till lektioner att observera blev vårt underlag endast en lektion i varje klass. Vi hade gärna observerat fler lektioner i varje klass då endast en lektion inte nödvändigtvis är representativ och för att kunna utforska återkommande mönster och beteenden. Eftersom lärarna var medvetna om att vi skulle observera elevinflytande kan en risk vara att lektionerna medvetet eller undermedvetet modifierades på grund av vår närvaro.

Vi valde att genomföra vår studie på skolor vi inte hade någon relation till sedan tidigare för att öka tillförlitligheten. En nackdel var att en del elever, upplevde vi, var blyga och därför blev elevernas intervjusvar kortfattade. Ibland upplevde vi även att elever inte ville framföra negativa åsikter om sina lärare inför oss, som är utomstående. En fördel är att vi inte har några förutfattade meningar om varken skolan, lärare eller elever. Alla elevers svar vägde lika tungt opåverkat av elevernas bakgrund. Vi märkte även att det var svårt att få fram konkreta svar från en del elever, svar som “mm”, “ibland”, “ofta”, “lagom” är svåra att analysera men i och med att vi inte kände eleverna valde vi att inte pressa dem. I efterhand kan vi konstatera att vi kunde ha ställt fler följdfrågor för att få tydligare svar men vi ville undvika att framstå som kritiska. Under elevintervjuerna använde vi inte begreppet elevinflytande eftersom vi i vår efterforskning inför utformandet av intervjufrågorna blev uppmärksammade på att elevinflytande var för abstrakt för eleverna. Vi valde därför att istället använda begreppen påverka och bestämma. I intervjuerna använde vi också begreppen diskutera och prata om.

Det var variation på hur många elevintervjuer vi genomförde i de olika klasserna. Störst skillnad i antal var det mellan Solstråleskolan och årskurs 3 på Västanvindskolan. På Västanvindskolan årskurs 3 där vi endast genomförde 2 elevintervjuer begränsades vi av att det endast var 5 elever som hade lämnat in godkännande för medverkan. På Solstråleskolan där vi utförde 6 intervjuer med totalt 18 elever anpassade vi oss också efter antalet påskrivna medgivandeblanketter. Då vi inte ville exkludera någon elev valde vi att alla som ville och fick godkännande av vårdnadshavare fick delta.

Under flertalet av intervjuerna på Västanvindskolan var det störningsmoment i form av lärare, elever och annan personal som rörde sig i rummet. Speciellt vid ett tillfälle märkte vi att eleverna blev påverkade av att deras lärare kom in rummet. Eleverna tystnade då och även efter att läraren lämnat rummet så kändes eleverna mer osäkra under resterande delen av intervjun. Även på Solstråleskolan var det under några intervjuer liknande störningsmoment som på Västanvindskolan. Vi hade gentemot lärarna kunnat ställa högre krav på att rummen vi utförde intervjuerna i skulle vara tysta och lugna. Under elevintervjuerna tog enskilda elever mer eller mindre plats. Då vi inte kände eleverna sedan tidigare var det svårt att till exempel utläsa om deras instämmande till klasskompisarna svar var deras egna åsikter. På Västanvindskolan valde lärarna gruppsammansättningarna och vi vet därför inte vad det kan ha fått för konsekvenser för intervjuerna.

En forskare är aldrig objektiv och vår forskarroll har påverkats av våra erfarenheter och värderingar och det är under dessa förutsättningar som processen och arbetet har genomförts. Den här studien har utförts på tre skolor i fyra olika klasser och vi hävdar inte att resultatet är generaliserbart för alla skolor i Sverige men att det ändå finns många lärdomar att dra från vårt arbete. Vår metod och vårt urval har gett oss ett omfattande underlag som vi menar att vi har kunnat dra tillförlitliga slutsatser ifrån.

9.1 Framtida forskning

I fortsatta studier inom området skulle det varit intressant att utföra fler lektionsobservationer och under en längre period. Därmed skulle det kunna vara möjligt att följa upp lärares och elevers svar i intervjuerna med vad som faktiskt sker på lektionerna och det hade i sin tur gjort det möjligt att ställa fler frågor om vad som

observerats. En sådan studie skulle sannolikt bidra till en djupare förståelse. En annan intressant synvinkel skulle vara att utföra studier på skolor som uttalat fokuserar på elevinflytande och anses framgångsrika inom området.

Referenser

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Ames, Carole. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of educational psychology. 84(3), ss. 261-271.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-

production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf

Berggren, Inger. (2001). Identitet, kön och klass; hur arbetarflickor formar sin identitet. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bernstein, Basil. (1990). Class, codes and control. Volume IV, the structuring of pedagogic discourse. London: Routledge cop.

Brumark, Åsa. (2010). Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande. Utbildning och demokrati. 19(2), ss. 77-96.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Dalen, Monica. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning.

Devine, Dympna. (2000). Constructions of Childhood in School: power, policy and practice in Irish education. International Studies in Sociology of Education. 10(1), ss. 23-41.

Dewey, John. (1939). Experience and education. New York: Macmillan.

Dewey, John. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos

Einarsdottir, Johanna. (2010). Children’s Experiences of the First Year of Primary School. European Early Childhood Education Research Journal, 18(2), ss. 163-180.

Ford, Martin E. (1992). Motivating Humans: Goals, Emotions and Personal Agency Beliefs. Newbury Park: Sage.

Foucault, Michel. (1980). Power/knowledge: selected interviews and other writings 1972-1977. 1. American ed. New York: Pantheon.

Foucault, Michel. (1991). Discipline and punish: the birth of the prison. Harmondsworth: Penguin.

Giddens, Anthony. (1973). The class structure of the advanced society. London: Hutchinson.

Giota, Joanna. (2001). Adolescents’ perceptions of school & reasons for learning. Diss. Göteborg : Göteborg universitet.

Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Kvale, Steiner. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Rönnlund, Maria (2011). Demokrati och deltagande : elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet

Sanderoth, Ingrid. (2002).Om lust att lära i skolan: en analys av dokument och klass 8y. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2016). Skolenkät HT 2016. Tillgänglig:

https://skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-Skolenkaten/skolenkaten-ht-2016 [2017-01-07]

Skolverket. (2015). Elevinflytande. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/elever-och- foraldrar/elevinflytande-1.234275 [2017-02-02]

Thornberg, Robert & Elvstrand, Helene. (2012). Children's experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research. 53, ss. 44-54.

Watt Boolsen, Merete. (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Yin, Robert K. (2009). Case study research: design and methods. 4. ed. London: SAGE.

Material

Observationer

Västanvindsskolan årskurs 2 2017-02-01 Västanvindsskolan årskurs 3 2017-01-25 Regnbågsskolan 2017-01-30 Solstråleskolan 2017-02-09

Intervjuer

Lärarintervju Sven 2017-01-25 Lärarintervju Lisa 2017-02-01 Lärarintervju Markus 2017-01-30 Lärarintervju Tina 2017-02-09

Intervju Svens elever grupp 1-2 2017-01-25 Intervju Lisas elever grupp 1-3 2017-01-25 Intervju Markus elever grupp 1-3 2017-02-03 Intervju Tinas elever grupp 1-6 2017-02-09

Bilaga 1 - Lärarintervju

Semistrukturerad intervju

1. Hur länge har du arbetat inom skolan?

 Hur länge har du arbetat i den här klassen?

2. Hur definierar du elevinflytande?

3. Får eleverna vara med och bestämma arbetsformer/arbetssätt. Om JA, hur? Om NEJ, varför inte? Anser du att detta kan anpassas efter ålder respektive mognad?

 Har eleverna varit med om att bestämma vilket läromedel ni ska ha i svenska?

4. Känner du att du har möjlighet till att ta in eleverna in i din planering? Om JA, hur? Om NEJ, varför inte?

5. Har du någon/några metoder som fungerar när det gäller elevinflytandet? Berätta.

6. Vad får eleverna inte vara med och påverka? Varför?

7. Hur informerar du eleverna om sitt elevinflytande?

8. Vilka för och nackdelar anser du finns med elevinflytande?

9. Hur tror du det påverkar inlärningen om man får vara med och bestämma om undervisningen?

Bilaga 2 - Elevintervju

Semistrukturerad intervju

1. Hur får ni vara med och planera ert arbete i svenskan?

 Ge exempel.

 När får ni reda på vad ni ska göra på svensklektionen?

 Får ni vara med och välja böcker? T.ex. högläsningsbok, arbetsbok…

2. Vad hade ni velat göra på svensklektionen?

3. Hur kan ni elever påverka innehållet i undervisningen i svenska?

4. Är det något ni tycker är dåligt med svenskundervisningen?

 Har ni försökt ändra/påverka det?

5. När tycker ni att man ska få vara med och bestämma om svenskundervisningen?

6. När tycker ni inte att ni ska få vara med och bestämma om svenskundervisningen?

7. Tycker ni att det är bra eller dåligt att få vara med och bestämma?

 Varför?

Bilaga 3 - Observationsguide

Mindre strukturerad observation

 Antal elever.

 Presentation av lektionen. Eleverna införstådda? Kommentarer/frågor?

 Bjuder läraren in eleverna till att påverka?

 Agerar eleverna för inflytande?

 Utrymme lärare/elev (makt)

 Ifall några elever försöker påverka – Diskussion/ förhandling? Hur mottas det av lärare/elever?

In document Elevinflytande i svenskundervisningen? (Page 42-51)