Av det insamlade materialet analyserades sedan de argumenterande elevtexterna som skrivits efter undervisningen utifrån genredragen (se 4.2).
Analysen av elevtexterna visar att efter undervisning med genrepedagogiska drag lyckas eleverna att skriva argumenterande texter i högre utsträckning än före undervisningen. Resultatet har sammanställts i ett diagram, se figur 4.
Figur 4: Förekomst av genretypiska drag i elevtexter efter undervisningen.
Resultatet, som framgår av figur 4 visar att genredraget rubrik med tes fanns med i alla texter även efter undervisning. Två av eleverna har skrivit och argumenterat utifrån rubriken ”Det är bra att ljuga” och sju utifrån ”Det är dåligt att ljuga”.
Analysen visar att efter undervisningen använde två av nio elever genredraget inledning med bakgrund i sina texter. Eleven i exemplet nedan skriver en inledning där hen har med en mottagare och en kort bakgrund till varför man inte ska ljuga.
Hej rektorn. Vi i klass 6 ska skriva om det är bra att ljuga eller om man inte tycker att det är bra att ljuga. Jag ska berätta för dig varför det inte är bra att ljuga.
Överensstämmande med exemplet ovan har följande elevtext en inledning med en kort bakgrund till vad som kommer i texten. I denna text får man även läsa om varför eleven inte tycker att man ska ljuga.
Jag tycker inte att man ska ljuga. Att ljuga kan leda till konsekvenser och folk kan sluta tro på dig. Du vill inte vara den som ingen tror på. Därför ska jag nu berätta för dig varför man inte ska ljuga.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Elevtextanalys 2:
Efter undervisningen
Efter undervisningen
Efter undervisningen hade samtliga elever med genredraget tre underbyggda argument, som framgår av figur 4. Det var underbyggda argument där egna resonemang användes som styrkandet av argumentet. De resonerade genom att ge exempel på vilka konsekvenser läsaren kan få om man inte följer skribentens uppmaningar. En elev resonerade kring varför det är dåligt att ljuga på följande vis:
För det första tycker jag att det inte är bra att ljuga för att det kan leda till att någon kommer på en. Och folka kan bli arga om man ljuger. Då kanske om fryser en ute och kallar en för ljugare.
För det andra om man ljuger kan man få dåligt samvete och må dåligt av det och få en klump i magen som man får gå med i hela sitt liv eller tills man glömmer bort det. Eller så tar man och berättar sanningen och man inte behöver gå runt med dåligt samvete för att man har ljugit kanske för sin bästa vän.
För det tredje ska tycker jag inte att man ska ljuga om till exempel att man är i en nödsitvation så ringer någon 112 så kommer polisen i onödan. Det kan göra att andra som verkligen behöver polisens hjälp inte får det. Så jag tycker att det är väldigt onödigt att ljuga i nödsitvationer.
Av elevexemplet ovan framgår det att eleven bygger upp sina argument med resonemang om varför det inte är bra att ljuga. Detta gör eleven genom att använda flera exempel och se problemet från olika synvinklar. Eleven exemplifierar vilka påföljder det kan få om läsaren inte talar sanning. På så vis underbygger eleven sina argument för att man inte ska ljuga.
En annan elev bygger upp sina argument om varför det är bra att ljuga med en undersökning som hen gjorde i klass 3 på skolan. Endast denna elev hade med en källa till sina slutsatser. Eleven utvecklar sina argument på följande sätt:
För det andra så tycker jag att ljuga gör så att man kan lösa en situation enklare.
Det tycker också eleverna i en skolklass som var 17 elever. Jag frågade om dom tycker att det är bra att ljuga. Det var 13 elever sa att det var bra att ljuga. Det
var 2 som sa kanske. Det var också 2 elever som sa nej det är verkligen inte bra att ljuga. I denna klass var det olika svar men många tycker att man ska ljuga.
Genom att använda undersökningar och säkra källor i argumenterande texter ökar detta trovärdigheten för argumenten man för och det blir således lättare att övertala läsaren om sin tes.
Gällande genredraget motargument hade samtliga elever efter undervisningen lärt sig att skriva fungerande motargument och därmed resonera både för och emot sina teser. Följande elev skriver ett motargument om varför det ibland kan vara bra att ljuga och diskuterar varför det egentligen inte är ett välgrundat argument:
Å ena sidan kan man behöva ljuga någon gång ibland, ungefär som en vit lögn.
Men å andra sidan så är det inte bra eftersom hen inte kan lita på dig då.
Dessutom så är det bra att alltid tala sanning eftersom du inte har gjort något fel då. När någon frågar efter sanningen även om hen egentligen bara vill att du ska säga det hen vill höra, så måste du tala sanning. Jag anser att hen får skylla sig själv eftersom hen har frågat i sådana fall.
Somliga elever skrev enklare motargument i sina texter där resonemanget hålls kort. Följande motargument är taget ur en elevtext:
Visserligen så är det inte bra att ljuga men å andra sidan så behöver man ljuga ibland för att man kanske inte vill hamna i trubbel. Men man ska inte ljuga för då kanske personerna man är med tror på den, när den säger något sant.
Vidare visar resultatet att en enda elev använde genredraget referatmarkörer efter undervisningen. När eleven i ett exempel ovan refererade till klassen hen hade gjort en undersökning i refererade eleven på följande vis: ”I denna klass var det olika svar men många tycker att man ska ljuga.”. Det är referatmarkören ”många tycker” som använts för att referera till klassens resultat.
Dessutom visar resultatet, som framgår av figur 4 att efter undervisningen behärskade och använde alla elever genredraget bindeord som är genretypiska
för argumenterande texter. Samtliga elever började nya argument för någonting med ”för det första”, ”för det andra” och ”för det tredje”. I texterna inledde eleverna motargument på olika sätt, men alla använde bindeord i inledningen på angivet sätt: ”visserligen … men”, ”å ena sidan … å andra sidan”, ”men” och ”om”. I avslutningen använde eleverna följande bindeord:
”avslutningsvis” och ”till sist”. Nedan följer några elevers användning av bindeord i sina texter:
För det första är det dåligt att ljuga eftersom det kan sprida osanna rykten om sånt som inte ens är sant. Sen kan det ryktet också spridas ut till tidningar.
Den vanligaste förekomsten av bindeord kan ses i exemplet ovan ”för det första”. Nedan väljer en elev att skriva motargument som inleds med bindeordet ”visserligen” som följs upp av ”men”.
Visserligen kan det bara bra att ljuga ibland. Men till exempel om man har blivit bättre tycker jag att det är bättre att man pratar med en vuxen så att man kan lösa problemet. Det är bättre än att man ljuger och säger att det inte hänt nåt så fortsätter de att mobba en.
I det sista elevexemplet gällande bindeord skriver eleven ”till sist” som används för att markera avslutet i texten.
Till sist så vill jag åter igen lyfta fram att du inte kommer att må bra av att ljuga.
Du kan må dåligt inombords och få en klump i magen. Gör som jag, ljug aldrig!
I den avslutande delen av elevernas texter tillämpade åtta av nio elever genredraget avslutning med tes och argument. En elev skrev avslutningen på följande sätt:
Så avslutningsvis tycker jag personligen att det inte är bra att ljuga för det svider i hjärtat när man gör det. Det kan bli så att man inte har några vänner kvar eftersom man har ljugit för dom man har haft. Så sluta ljug för att det är dåligt att ljuga.
Den elev som inte klarade att skriva en avslutning enligt modellen hade visserligen med en avslutning med tes men saknade att upprepa ett av argumenten: ”Avslutningsvis så tycker jag att det inte är bra att ljuga. Så jag tycker att man inte ska ljuga mer.”.
Efter undervisningen skrev alla elever genredraget avsändare i sina texter.
De avslutade texten med sitt namn och vilken skola de går på. På grund av sekretessen har jag dock inte med några elevexempel på detta.
5.3.1 Sammanfattning
Sammanfattningsvis klarade eleverna i högre utsträckning att skriva väl fungerande argumenterande texter efter undervisningen. Eleverna har med tre underbyggda argument i sina texter och motargument. Brister kunde upptäckas i elevernas texter gällande inledning med bakgrund och referatmarkörer.
Likväl är elevernas texter skrivna i hög grad utifrån den argumenterande genren.