Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka elevers skrivande av argumenterande texter i årskurs 6. För att uppnå syftet utgår jag i detta arbete ifrån följande frågeställningar:
Vilka genredrag framträder i elevers argumenterande texter före undervisning om den aktuella genren?
Vilka genredrag kommer till uttryck i lärarens undervisning?
Vilka genredrag framträder i elevers argumenterande texter efter undervisning om den aktuella genren?
2 Bakgrund
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning om undervisning om argumenterande texter på mellanstadiet och om mellanstadieelevers argumenterande skrivande.
Tidigare forskning om hur mellanstadieelever skriver argumenterande texter har gjorts av Bergh Nestlog (2009, s. 103–104). I hennes forskning jämfördes elevtexter innan och efter undervisning om argumenterande texter.
Det framkom att eleverna utvecklade sina texter sedan de hade fått undervisning inom den argumenterande genren. Eleverna uttryckte att det var med hjälp av att läraren utbildade dem i hur man skriver argumenterade som de utvecklades och lyckades. Bergh Nestlog (2009, s. 111) visar att det inte spelar någon roll vilken klass som eleverna gick i utan det handlade om skrivundervisningen de fick gällande argumenterande texter som gjorde att alla elever och lärare var nöjda med slutresultatet. Således ligger stor vikt på vilka kompetenser läraren har och hur man lär ut skrivgenrer för att elevernas texter ska utvecklas och bli bättre innehålls- och strukturmässigt, visar avhandlingen.
En liknande studie har gjorts av Cocker & Erwin (2011) i USA i årskurs 6. De jämförde elevers argumenterande texter innan och efter undervisning.
Eleverna fick lära sig att undersöka, planera och skriva argumenterande texter tillsammans med någon som undervisade dem. Via explicit undervisning utvecklade eleverna sina argument och hade med fler element som krävs i en text för att den ska bli argumenterande. Det studien dock visar är att eleverna trots undervisning i stor grad missade att ha med motargument i sina texter.
Emellertid visar studien att undervisning inom den argumenterande genren hjälper eleverna att strukturera sina texter och de förstår hur de ska utforma innehållet i texterna. Undervisningen ger dem verktyg för att kunna skriva akademiskt argumenterande texter (Cocker & Erwin 2011, s. 113–116, 121–
122).
I kontrast till de båda ovannämnda studierna visar en annan studie som har gjorts av Golder & Coirer (1996, s. 187) att det inte går att påvisa att barn klarar av att utvecklas i argumentationsteknik. Yngre elever behärskar att tala om sådant de är bekanta med, om sig själva och det som händer runt dem, men de saknar förmåga att botanisera i texter som inte är nära deras eget liv och vardag, vilket argumenterande texter inte är, eftersom argumenterande texter möter man senare i livet. Dessutom visade Golder & Coirers studie (1996), i enlighet med Cocker & Erwin (2011) att yngre elever inte har förmågan att skriva motargument. Det är inte förrän eleverna är runt 15–16 år deras förmåga att föra motargument utvecklas. I samma studie drar forskarna slutsatsen att eleverna utvecklas att skriva argumenterande texter med tiden, om än långsamt.
Nyström Höög (2010) har gjort en undersökning i Sverige gällande argumenterande genreskrivande i årskurs 5 respektive årskurs 9.
Undersökningen gick ut på att se hur skrivandet av argumenterande texter förändras i takt med elevernas ålder. Dock beskrivs inte den undervisning som föregick elevernas skrivande. Studien utgick från hypotesen att eleverna skriver mer komplexa texter ju äldre de är. Resultatet i denna undersökning
visar att niorna skrev längre texter och att det skedde en skrivutveckling ju äldre eleverna blev. Det intressanta resultatet är emellertid att innehållsmässigt var femmornas texter mer komplexa eftersom de hade högre täthet, dvs. de var mer informationsgivande. Femmornas texter följde även strukturen bättre för hur man skriver argumenterande texter. Eleverna hade tänkt mottagare och tydligare uppmaningar än niorna. Det studien visar gällande argumenterande texter är att eleverna i större utsträckning behöver undervisning för att lära sig hur man skriver argumenterande texter. Till stor del var inte texterna eleverna skrev argumenterande utan mer informationsgivande, enligt Nyström Höög (2010).
En studie som har gjorts i Turkiet av Özdemir (2018, s. 112 & 119–121) visar att vuxna lärarstudenter som fick skriva argumenterande texter utan tidigare undervisning varken hade strukturen eller innehållet som krävs för att en text ska vara argumenterande. Efter genomgången undervisning om argumenterande strukturer utvecklade alla studenter sina texter och skrev både innehålls- och strukturmässigt fungerande argumenterande texter.
Resultatet av en studie gjord i Colombia av Chala & Chapetón (2012, s.
35) visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt kan vara användbart när man planerar undervisning om argumenterande texter, sett som en social handling.
Läraren och eleverna kan undersöka genretypiska drag och diskutera varför de ska kunna argumentera. Detta möjliggör för eleverna att upptäcka meningsfulla syften med att skriva argumenterande texter. Forskarna har uppfattningen att aktiviteter gällande argumenterande texter ska involvera eleverna och låta dem vara kreativa och uttrycka sina känslor och reflektera kring omvärlden. Eleverna ska kunna göra egna val som leder dem till sitt mål för skrivandet. Metoden för att lyckas med detta sker genom tre steg. Först ska eleverna ha en tänkt läsare. Sedan ska de ha i åtanke att de ska interagera med andra i sin text. Till sist när eleverna är mer förtrogna med genren kan de bli kreativa och göra egna val gällande vad de har med i sina argumenterande texter.
Till skillnad från nämnd forskning ovan menar O’Hallaron (2014) att eleverna visar att de inte kan skriva argumenterande texter om de inte följer den givna mallen. Egna kreativa val ska inte göras gällande strukturen i en argumenterande text, enligt henne. Forskaren har undersökt hur genrebaserad undervisning, genom stöd av lärare för att göra innehållet begripligt, påverkar amerikanska elevers resultat att skriva argumenterande texter.
Undersökningen visar att eleverna utvecklade sina argumenterande texter efter att de hade fått stöd i undervisningen av läraren. Att diskutera de olika stegen i en argumenterande text hjälpte eleverna. Dock påvisar undersökningen att många av eleverna modifierar lärarens modell för argumenterande texter, vilket visar att de inte helt klarar av att skriva en text som blir argumenterande utifrån en given modell, trots stöttning.
Tidigare forskare är inte helt enliga om i vilken utsträckning elevernas texter utvecklas genom undervisning. Å ena sidan menar vissa forskare att yngre elever ännu inte kan lära sig att skriva argumenterande texter. Å andra sidan påvisar andra forskare att unga elever kan lära sig att skriva argumenterande texter med hjälp av explicit undervisning. Resultaten i tidigare forskning är intressant då denna uppsats syftar till att undersöka om genrebaserad undervisning medför att elevernas innehåll och struktur följer den argumenterande genren. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning och kan bidra med att studien utförs i Sverige och undersöker hur genrepedagogiskt baserad undervisning påverkar hur elever i årskurs 6 skriver argumenterande texter före och efter undervisning.
3 Teori
I det här kapitlet redovisas de teoretiska utgångspunkter som studien bygger på. I avsnitt 3.1 beskrivs den sociokulturella teorin som en teori för lärande, och i avsnitt 3.2 beskrivs genrepedagogik som är en teori om undervisning.