Ägare Ledning
4 Intervjuer innan match – relevanta personer kommenterar
4.3 Elitprojektet – Svensk fotbolls största satsning någonsin
Claes Eriksson, före detta tränare för Brommapojkarna har sedan årsskiftet 07/08 varit projektledare för SvFF:s största satsning någonsin, Elitprojektet.
Elitprojektet är ett kunskaps- och kompetenslyft för svensk fotboll. Projektet har som mål att minst ett svenskt klubblag ska kvalificera sig till kvartsfinal i Champions League eller UEFA-cupen - senast år 2010. För att då det uppsatta målet fokuserar projektet på fem nyckelområden; utveckling av elitföreningarna, kompetensutveckling av elittränarna, en tydlig utbildning av de unga spelarna i elitföreningarna, en förbättrad tränarutbildning för morgondagens elittränare och att fler talanger utbildas med högre kvalitet (Fotbollförbundet, 2008).
Från centralt håll görs inte särskilt mycket för föreningars utveckling. Även om visst stöd förekommer måste varje förening i grund och botten utveckla sig själva förklarar Claes Eriksson.
Claes Eriksson menar vidare att försök till att stärka elitföreningarnas egna organisationer förekommer. Det är dock svårt eftersom man på Elitprojektet inte som huvudman för svensk fotboll kan bestämma exempelvis hur Kalmar FF ska organisera sig på ett visst sätt. Genom en intresseförening som elitklubbarna har som heter SEF försöker man dock ge klubbarna medel för att utveckla sina egen organisationer (Claes Eriksson).
Inom ramen för elitprojektet förekommer både kort- och långsiktiga satsningar som ska utmynna i att Sverige ska få fram ett klubblag som är bland de sexton bästa i antingen Champions League eller Uefacupen. Det var därför det elitprojektet kom till en gång i tiden eftersom man tyckte att den sidan behövde stärkas (Claes Eriksson).
Claes Eriksson menar att man försöker stärka de elittränare som arbetar i allsvenskan i dag då det troligen är någon av dem som kommer att föra något lag vidare till slutspel i en kommande Champions Leagueturnering. Dock påpekar han att det inte är Svenska fotbollsförbundet som ska bestämma hur tränarna ska träna sitt lag för att nå framgång, varken i planerings- eller matchningsfaser. I stället måste samarbetet sättas i fokus inom den svenska elitfotbollen, med bildandet av ett forum, en plattform, för svenska elitklubbars
39 huvudansvariga tränare. Genom skapandet av detta forum tror Eriksson att svenska klubbar gemensamt kan försöka hjälpa till den förening som får chansen att delta i Champions League, inte minst i form av att ledarna i den förening som får chansen känner sig stöttade. Snarare än att tränarna ska lära sig nya saker ska de istället kunna utbyta erfarenheter med varandra och stimuleras bland annat med hjälp av våra svenska förbundskaptener. Detta faller inom ramen för den elittränarfortbildning som Svenska Fotbollsförbundet satsar på (Claes Eriksson).
De två stora delarna i kortsiktiga målen består enligt Eriksson av stärkandet av elitföreningarnas organisationer och elittränarfortbildningen. I de långsiktiga målen återfinns reformeringen av tränarutbildningen, som i skrivande stund i stort sett är klar. Den har anpassats efter det europeiska fotbollsorganet Uefas normer, vilket bland annat betyder att den är betydligt större och mer omfattande än vad den tidigare har varit. När den väl är i gång ska den förmodligen komma att tillhöra en av specialidrottsförbundets ordinarie verksamheter och därmed inte ligga under elitprojektet. Elitprojektet är ett samarbete mellan intresseorganisationen SEF och Svenska Fotbollsförbundet. Claes Eriksson resonerar som så att de pengar som fotbollen inbringar exempelvis genom att klubbarna (via SEF) säljer matcher till tv och genom reklamintäkter bör gå till utbildningsinsatser i större utsträckning snarare än till ledare, spelare och agenter. Utbildningsinsatserna kan delas in i olika delar; elitföreningarnas organisation, elittränarfortbildning, ordinarie tränarutbildning, riksinstruktör – och spelarutbildarorganisationen och pilotprojektet utvecklingscentra (Claes Eriksson).
4.3.1 Inspiration och skillnader jämfört med andra länder
Vid jämförelser med andra klubbar utomlands så som fotbollsklubben Midtjylland i Danmark gällande talangutveckling finns projekt som drivs i internatform. Där har satsningar förekommit med väldigt många utländska spelare, vilket står i kontrast till den svenska modellen där satsningar sker på egna svenska fotbollsspelare. Det är det hela projektet går ut på. Att arbeta i internatform är inget vi i Sverige är vana vid, och heller inget som Claes Eriksson tror att Svenska Fotbollsförbundet kommer att propagera för. Dock påpekar han att man inte kommer att motarbeta föreningar som vill arbeta på det sättet. Det är vanligare med internatformer längre ner i Europa, men då är också de ekonomiska skillnaderna stora. En spelare i exempelvis i holländska proffsklubben Ajax ungdomsakademi är rent ekonomiskt en
40 värdefull spelare även om han inte tar plats i seniortruppen. Vid en försäljning till en mindre klubb inbringar sådana spelare förhållandevis mycket pengar. En spelare i en allsvensk fotbollsklubb med liknande bakgrund inbringar inget ekonomiskt värde. Som jämförelse kan nämnas att Ajax ungdomsakademi finansierar sig självt om fyra till sex spelare säljs till mindre klubbar per år (Claes Eriksson).
4.3.2 Utvecklingscentra
I Sverige har de tre elitklubbarna Brommapojkarna, Helsingborgs IF och IFK Göteborg ingått i ett pilotprojekt som går under namnet Utvecklingscentra där tanken är att klubbarna ska dokumentera sina verksamheter och sprida ut den kunskap man sitter på till andra klubbar. De tre klubbarna har fått bidrag från Svenska Fotbollsförbundet i stärkandet av sina respektive verksamheter. Dokumenteringen sker under strikta former, eftersom det måste finnas en tydlighet i vad de ska dokumentera. Det kan röra sig om föreningsidé, nivå på ledarutbildningen, träning och matchning av sina unga spelare. Innan klubbarna valde att ingå i projektet hade de säkerligen ganska bra koll på hur de skulle arbeta med utvecklingen av klubbarna, men för att stärka klubbarna på specifika områden kan de snegla på och låna idéer av varandra gällande exempelvis teknikträning eller föreningsidé. Det hela inbegriper hur man organiserar sin förening för spelare mellan 8-18 år (Claes Eriksson).
”Tanken är att där finns då duktiga fotbollsmänniskor som har mycket erfarenhet av fotbollsträning, och de ska då kunna presentera vad dom står för. Det här står vi för, så här jobbar vi” (Claes Eriksson).
4.3.3Brister och utvecklingsmöjligheter
Den svenska högsta ligan Allsvenskan är inte så bra som den borde vara. Den är inte i paritet med landslagets position i fotbollseuropa. Det var en av de stora anledningarna till att Elitprojektet sjösattes, att man ville höja nivån på elitklubbarna. Mycket handlar om träningsförutsättningar och ekonomi i dagens fotboll. Sedan 8-10 år är vi professionella i Sverige, där de allsvenska klubbarna i stort sett helt är uppbyggda av heltidsspelare. Det gäller dock att behålla de här spelarna för att höja nivån på elitfotbollen i Sverige. Vill man behålla de bästa spelarna längre kostar det pengar. Mer pengar borde läggas på egna talanger och
41 svenska fotbollsspelare i stället för utländska spelare som inte platsar i de inhemska ligorna i exempelvis Danmark och Brasilien. Eriksson menar att det kan vara så att regler, lagar och förordningar styr en del över valen av spelare. Det kan handla om regler vad gäller övergångar och skatter. Dessutom påverkas föreningarna inte sällan ekonomiskt av privatpersoner och investmentbolag som lägger pengar på att stärka föreningarna. I grund och botten vill de ha ut ekonomisk vinning.
42