Studiens syfte är att utforska hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan understödjas. Av de tidigare presenterade frågeställningarna kan vi i litteraturen få stöd för vilken roll
medborgarinitiativet kan ha för hållbar stadsutveckling. För att studera de specifika förhållanden som gäller för fallstudien jämförs här den teoretiska bilden med empiriska undersökningar. Vidare krävs empiriska studier för att ge svar på frågorna kring vilka problem som initiativen möter, hur förhållanden för medborgarinitiativen kan förbättras samt hur stöd kan utformas. De två senare frågeställningarna har en utredande karaktär och grundas på det empiriska resultatet av de två tidigare. De behandlas därför i kapitlet Analys. Det empiriska underlaget för detta arbete består i intervjumaterial från nyckelpersoner i fallstudien. Bland dessa finns både representanter för Möllevångsgruppen, Malmö Stad och kommunfullmäktige. Vidare har vi valt att inte omnämna
intervjupersonerna vid namn, utan som representant för Möllevångsgruppen, Malmö Stad respektive kommunfullmäktige. Detta för att värna den personliga integriteten.
Ur den teoretiska genomgången har vi funnit att svaret på den första frågeställningen, angående medborgarinitiativets roll, kretsar kring dess möjlighet till lokal förankring av hållbara lösningar, tillgodoseende av lokala behov, en demokratisk åtgärd som dessutom har potential att förstärka vidare engagemang. I den empiriska undersökningen studeras mer specifikt vilken roll
Möllevångsgruppen kan ha för en hållbar stadsutveckling. Vi har funnit att det empiriska materialet överensstämmer till stor del med det teoretiska. Vidare påvisas en stor samstämmighet i synen på medborgarinitiativets roll från de tre nivåerna som undersökts.
• Hållbarhet genom demokrati
Ett ökat deltagande från de som bor i staden innebär ökad demokrati, vilket är gott i sig. Ökad demokrati där fler får ha synpunkter leder också till bättre beslut, eftersom fler synpunkter och förhållningssätt kan beaktas. Att den som bor i staden får tycka till i ett tidigt stadium kan också leda till att besluten blir mer hållbara över tid, att förändringsprocessen förankras och att fler känner sig delaktiga och vill att förändringen består. Möjligheten till deltagande kan också, när det fungerar som bäst, stimulera till fortsatt samhällsengagemang och mer engagerade medborgare. /representant för kommunfullmäktige
Det är folkhälsofrämjande att man vet att man kan påverka sin egen omgivning och inte passivt tvingas ta emot de beslut andra fattat. Projekt för hållbar utveckling tar sikte på ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Då blir deltagande en naturlig konsekvens av hållbarhets- arbetet. /representant för kommunfullmäktige
Citaten ovan kan kopplas till teorin att det demokratiska samhället ska bygga på aktiva medborgare. Den lokala, lilla demokratin, ger möjlighet till ökad makt över lokalområdet, vilket även påvisas i citatet. Problematiken kring vem det är som vill förändra samhället behandlas i citatet nedan. Denna problematik tas upp av den deliberativa demokratitanken, som skiljer på sak och person. Även drivkraften i viljan till förändring som tas upp, här som en vilja att ändra ett system snarare än en sakfråga. Aspekterna social rättvisa och inkludering i Partridges definition av social hållbarhet problematiseras även genom den ekonomiska frågan i citatet.
Snedfördelningen av pengar... är totalt odemokratisk, för med pengar kan man köpa sig politiskt inflytande. Man har automatiskt ett privilegierat läge i samhället. Det är det som alltid har varit
grunden till mitt engagemang, att rätta till något som jag tycker är fel. Där tycker jag att Möllevångsgruppen har en väldigt stor uppgift att fylla. Vi består av alla möjliga människor. /representant för Möllevångsgruppen
• Kompletterande perspektiv
Fördelarna är att det ofta är väldigt friskt tänkt... Från ett stadsperspektiv eller kommunal- perspektiv jobbar vi alltid för att råda bot på något som stör någonstans. Man jobbar väldigt reaktivt... och det kanske är så det ska vara. När det kommer underifrån är det helt annorlunda, det kommer utifrån ett behov, men inte nödvändigtvis från ett problembehov utan från något friskt. Det är det som är den stora skillnaden. /representant för Malmö Stad
En del i det hela är ju för att vi har planeringsperspektivet, men vi är inte experter på hur människor upplever sin stadsmiljö. Så det blir ett kompletterande perspektiv. I hemmiljön, där man tillbringar så mycket tid, är det viktigt att man känner sig hemma, känner stolthet över sin plats och känner att man är delaktig i det som händer. /representant för Malmö Stad
Dessa citat från tjänstemannasidan visar på hur medborgarinitiativet tillför ett kompletterande perspektiv till den traditionella planeringen. Synsättet behandlas i flera av de avhandlade teorierna. I Partridges definition av social hållbarhet framhävs samma syn på hur deltagandeprocesser är
betydande för identifikation av viktiga frågor. Citaten tar också upp idéer kring lokalområdets roll som kunskaps- och förändringsarena. Vidare relaterar perspektiven till Healeys uppfattning om hur mer jämlika och hållbara processer kan skapas i samarbeten inom politiska gemenskaper.
• Forum för engagemang
Genom Möllevångsgruppen kommer människor med nya idéer hela tiden... Kanske har man drömmar men tror inte att det går att genomföra, men man träffar människor som också vill och så kommer man igång. Det är träffpunkten som är viktig. /representant för Möllevångsgruppen
I teoriavsnittet nämns hur erfarenheter från Storstadssatsningen visar att medborgarinitiativ är viktiga kanaler mellan det administrativa systemet och medborgare. Lokalområdet presenteras vidare som en nivå mellan staden som helhet och det enskilda hushållet, med lokalt baserade sociala nätverk. David Harveys tid-rumskomprimering påvisar att den lokala platsen upplevs som en viktig arena i människans komplexa omgivning, eftersom denna kan kontrolleras och påverkas. Den lilla, lokala, demokratin framhävs som det forum där flest kan få sina röster hörda. Dessa teoretiska resonemang återkommer i citatet ovan.
Problem medborgarinitiativ möter
I intervjuerna framkommer delvis en samstämmighet kring medborgarinitiativens problematik, men också vissa meningsskiljaktigheter. Sammantaget visade intervjuerna på följande teman kring de problem medborgarinitiativ möter. Vi väljer att benämna dem problem, trots ordets negativa klang, eftersom vi anser att utmaningarna för medborgarinitiativen bör tas på allvar och problemen blir en reell utgångspunkt för arbetet att förbättra situationen.
• Uthållighet
Problem med fria initiativ är uthållighetsfrågan. Ofta kan de fria initiativen vara väldigt tydligt kopplade till en eldsjäl eller en liten grupp av eldsjälar, som håller ut i några år. Men hur man som fri kraft ser till att få en kontinuitet i arbetet, det tror jag är en utmaning för de fria grupperna. /representant för Malmö Stad
Alla idealisterna som inte vet att dra gränsen för sitt engagemang kan råka riktigt illa ut... Det är inte rimligt att man måste vara rik eller leva på sina föräldrar eller lyckas vinna på Lotto för att kunna vara aktiv i en förening... Vem är det som får ha privilegiet att ha denna fina hobby, att vara en god människa, med höga ideal och får praktisera dem i verkligheten. Är det bara dem som kommer från överklassen eller har rika släktingar, som får lov att vara goda människor? /representant för Möllevångsgruppen
Medborgarinitiativ bygger på personligt engagemang och möter, som maktstrukturer nu ser ut, ett stort motstånd. Initiativ förlitar sig till stor del på en liten grupp människor som får ett stort ansvar för idéernas genomförande. Den fria men personbundna strukturen förhindrar kontinuitet och medför att medborgarinitiativens uthållighet är bristfällig. Begreppet uthållighet korrelerar med Collins uttryck varaktighet, som benämns som en av de främsta faktorerna för framgångsrika organisationer.38
• Tillgänglighet
Ett problem, men också en stor styrka i föreningen är önskan att fungera som mötesplats i området. För detta krävs en lämplig lokal samt ideellt organiserad tid för öppethållande. Lokalens placering och utformning är en viktig faktor i vad verksamheten kan ägna sig åt, vilken roll föreningen kan ha i området samt hur många av de boende som känner till och rör sig i lokalen, och hur ofta de gör
det. Att få tillgång till lämpliga lokaler försvåras av hyressättning och tillgång till ekonomiska resurser. Öppethållningen är sedan avhängig den tid som föreningens mest aktiva kan avsätta. Då man lyckas med målet att vara en tillgänglig mötesplats ökar föreningens vitalitet och förankring i området.
• Ekonomi
Det största problemet är ofta i form av projekt, när projektpengarna tar slut är man tillbaka på ruta ett. /representant för Malmö Stad
För genomförande av medborgarinitiativ, precis som av andra projekt, krävs ekonomiska resurser. Dessa resurser måste för medborgarinitiativ komma utifrån. Sökandet efter resurser blir en stor del av arbetet för engagerade. Ett av problemen för etablerade föreningar för medborgarinitiativ är att hitta finansiering för långsiktig verksamhet, då finansieringsstrukturen ofta riktar sig mot unika projekt. Då projekt blir lyckade saknas ekonomiska medel för att förvalta dem som kontinuerlig verksamhet. Detta innebär förändrade förutsättningar för svenskt föreningsliv, en folkrörelse som ofta ses som en viktig del av den svenska kulturen och demokratin. Har man lyckats bli finansierad uppkommer problem med självständighet. Beroende av var resurserna kommer ifrån, kan
sponsringen potentiellt innebära att tacksamhetsskulder utnyttjas av finansiären, eller att verksamheten på annat sätt påverkas.
• Att bli utnyttjad
Det finns en grundtanke med det hela, att man ska utnyttja de ideella krafterna mer och mer för att spara pengar. ... Om du läser i tidningen Södra Innerstaden om Mera Möllan så står det att de säger att “vi ska försöka utnyttja sådana krafter som redan finns, typ Möllevångsgruppen.”... Så istället för att stödja oss så kommer de bedriva ett parallellt projekt. Och så anställer man människor som inte kan någonting om området och som inte bor här och försöker utnyttja det som vi hittills har åstadkommit. /representant för Möllevångsgruppen
I mötet med maktstarka institutioner som man genom medborgarinitiativet vill påverka, kan det ojämlika förhållandet orsaka en snedvriden syn på nyttan av medborgarnas engagemang. Engagerade personer kan ses som en gratis resurs, att överlåta arbete till som institutionen själv ansvarar för.
• Olika syn på önskad typ av medborgardeltagande
En anledning bakom utnyttjande är att Malmö Stad och Möllevångsgruppen har olika syn på vilken typ av medborgardeltagande man bör ha, och strävar därför åt olika håll kring Möllevångsgruppens delaktighet i samhällsutvecklingen. Möllevångsgruppen mål är att i flera sammanhang få delegerad
makt, enligt Sherry Arnsteins Ladder of citizen participation. Detta genom att de vill få fria händer
att utveckla projekt för att förändra den byggda miljön helt enligt medborgarnas önskemål. I andra fall vill de tillsammans med kommunen och makthavare få diskutera gruppens idéer och gemensamt komma fram till hur de kan utveckla Möllevången tillsammans. Då rör det sig, enligt stegen, om en vilja att åstadkomma partnerskap. Representanterna från kommunen å sin sida lutar i våra
intervjuer mer mot ett medborgardeltagande som kan ses som konsultation eller legitimering enligt stegen. De vill gärna höra Möllevångsgruppens åsikter men talar inte om att ge gruppen mer makt eller möjligheter att utveckla sina konkreta förslag fritt. Detta innebär att Möllevångsgruppen strävar efter att ha medborgarmakt, medan kommunen strävar efter medborgarinflytande.
• Att institutionaliseras
Ödmjukhet ger ingenting. /representant för Möllevångsgruppen
Parallellt med riskerna kopplade till sponsring, finns problem som relaterar till andra sorters
samarbeten. Den positiva inställningen till deltagande och lösningar genererade underifrån kan leda till att initiativ inkorporeras i det administrativa systemet och fria gräsrotsrörelser institutionaliseras. En sådan utveckling kan vara positiv för institutionen, men förödande för de värden som
medborgarinitiativets fundament utgör. Denna komplikation kan medföra att den kreativitet som friheten innebär skulle riskera att dämpas. Därutöver tillkommer svårigheter kring rätten att som organisation forma sig själv och den egna verksamheten. Bristen på ödmjukheten syftar till denna kreativitetsfrihet som kan frigöra innovativa lösningar i inledande skeden. Självklart har ödmjukhet en annan innebörd och roll i samverkan mellan parter.
• Bristande kunskap
En grupp fria initiativtagare kanske inte klarar av att göra den färdiga programhandlingen, för att man inte har alla de perspektiv man måste ha med sig. /representant för Malmö Stad
Det administrativa systemet är komplicerat. Få medborgare vet på vilket sätt de kan påverka, vem de bör vända sig till i olika frågor och hur systemet fungerar. Dessutom finns det inom det
administrativa systemet ett fackspråk, vilket kan vara ett hinder för medborgarinitiativ som, så att säga, talar ett annat språk. Vill man förändra stadsrummen tillkommer behovet av kompetens att formulera rätt dokument för att presentera sina idéer. Detta kan istället för bristande kunskap från medborgare ses som bristande kommunikativ förmåga och öppenhet hos det administrativa systemet.
• Gentrifiering
Det är något som bekymrar många människor här: Vad ska hända med oss? Hyrorna kan bli jättedyra och människorna som bor här idag har då inte råd att bo kvar. Då förlorar vi det som är Möllevången, det som är speciellt. /representant för Möllevångsgruppen
Ett känt fenomen inom modern urbanteori är gentrifiering, som ses som en naturlig och oundviklig process. Gentrifieringen är motsatsen till förslumning och innebär att statusen hos ett område förhöjs i flera steg, där de första generellt består i att resurssvaga grupper av bohemer och unga skapar intresse i området. Att engagera sig för utveckling av sin närmiljö kan enligt denna princip innebära att samma utveckling leder till att de engagerade utestängs från området, medan andra, mer resursstarka grupper kan avnjuta frukterna av engagemanget.
Lösningarna på dessa problem kan finnas på flera olika plan. Uthållighetsproblematiken kräver insatser från både externt och internt håll och kan dessutom avhjälpas med oberoende stöd utifrån. Detsamma gäller för tillgänglighetsproblemet, men är inte i samma grad avhängigt insatser från samtliga, utan har snarare möjlighet att underlättas från endera håll. Problematiken kring ekonomi, att bli utnyttjad, respektive olika syn på önskad typ av deltagande beror på externa förutsättningar. Riskerna kring att institutionaliseras respektive bristande kunskap kan underlättas med stöd utifrån. Gentrifieringsproblemets effekter bör behandlas av det administrativa systemet, men ligger delvis utanför hantering av deltagardemokrati. Detta problem tas därför inte upp vidare i uppsatsen. Åtgärder för övrig problematik behandlas i följande kapitel.