RÖSTER FRÅN STADENS GATOR
att stödja medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling
Voices from city streets - supporting citizen initiatives for sustainable urban development Mia Börjesson & Ellen Edward
MALMÖ HÖGSKOLA Institutionen för Urbana Studier Arkitektur, Visualisering & Kommunikation KANDIDATUPPSATS VT 2009 Examinator: Mattias Kärrholm Handledare: Per Olof Hallin
“Never doubt that a small group of thoughful, committed citizens can change the world. Indeed, it is the only thing that ever has.” Margaret Mead, kulturantropolog
INNEHÅLL Inledning 4 Abstract 5 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte 6 Frågeställningar 6 Avgränsningar 7 Metod 7 Förförståelse 7 Undersökningsobjekt 8 Primärdata 8
Intervjuguide och stödåtgärder 10
Teori 11
Historisk tillbakablick 12
Den hållbara stadens byggda och sociala strukturer 12
Begreppet hållbarhet 13 Social hållbarhet 14 Ekologisk hållbarhet 14 Agenda 21 14 Lokalområdet 15 Demokrati 16 Hållbara lösningar 17
Vägar till delaktighet 18
Planering & det administrativa systemet 20
Folkrörelsen 22
Samhällsentreprenörskap 23
Sammanfattning 26
Fallstudie 28
Möllevången och Möllevångsgruppen 29
Föreningens uppkomst 29
Föreningen idag 30
Föreningens kontext och kontakter 30
Empiri 31
Medborgarinitiativets roll 31
Problem medborgarinitiativ möter 34
Analys 38
Förändrade förutsättningar 39
Hur fackkompetens kan stödja medborgarinitiativ 44
Slutsatser 48 Frågeställningar 49 Lärdomar 50 Slutligen 51 Efterord 52 Källförteckning 53 Bilagor 56 Intervjuguide 57 Förslag 59
Abstract
The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of
Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically
and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and
participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.
Sammanfattning
Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja
medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med
nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary
argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning
av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av
attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus.
Bakgrund
Dagens hållbarhetsdiskurs har lyft fram deltagardemokrati som ett steg mot hållbar utveckling. Olika former av deltagande har eftersträvats i åtskilliga projekt, i olika delar av samhället och på flera håll i världen. Deltagande har också efterfrågats från medborgares sida. Många exempel finns på medborgerligt engagemang och initiativ för förändring. Som icke-etablerade initiativ utanför institutionella strukturer finner vi att sådant engagemang stöter på flera svårigheter. Den
föränderliga situationen förhindrar långvarighet i initiativens inre struktur, relationer och lösningar, men skapar också nya möjligheter för dynamisk utveckling.
Syfte
Studiens syfte är att utforska hur medborgarnas initiativ för hållbar stadsutveckling kan
understödjas. Med studien vill vi belysa medborgarinitiativets potential för hållbar stadsutveckling. Undersökningen strävar efter att definiera problem som uppstår samt ta fram möjliga lösningar, former för samverkan samt möjliga samverkanspartners för fallstudien Möllevångsgruppens konkreta förhållanden. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares
engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus.
Frågeställningar
Arbetet baseras på antagandet att medborgarinitiativ många gånger har problematiska
förutsättningar för sitt genomförande och att fackkompetens utifrån kan underlätta att lösa denna problematik. Studiens huvudsakliga frågeställning har därmed formulerats som följer:
• Hur kan förhållanden för medborgares initiativ för hållbar stadsutveckling förbättras? I arbetet behandlas denna huvudfråga med hjälp av tre underfrågor:
• Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? • Vilka problem möts dessa initiativ av?
• Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen?
Svaren på de två första underfrågorna behövs för att kunna besvara huvudfrågan. Den tredje underfrågan är däremot av fördjupande karaktär och behandlas därför sist.
Avgränsningar
Studien har pågått under vårterminen 2009 och kontakten med undersökningsobjektet har skett under mars-april. Arbetet har inte strävat efter att kartlägga en pågående process under denna korta period, utan att skapa en uppfattning om den rådande situationen och föreningens generella
förutsättningar. Inga betydande förändringar i fallstudiens förhållanden har heller skett under tiden för fallstudien. Arbetet koncentreras på initiativ som har till syfte att utveckla stadsrums sociala och ekologiska förhållanden som helhet och utesluter därmed projekt som enbart behandlar endera aspekten. Kring frågeställningen om vilka problem medborgarinitiativ möter behandlas problematik i den del av ideella organisationers verksamhet som berör stadsutveckling. Arbetet utreder hur medborgarinitiativ kan stödjas med fackkompetens inom området byggd miljö. Värdet av andra fackkompetenser överskrider området för denna studie. Vi kommer inte att undersöka hur olika medborgargrupper, så som män/kvinnor, deltar eller har möjlighet att delta i lokalområdets utveckling, utan kommer se på medborgare som en grupp.
Metod
Projektet har utformats som en kvalitativ studie med en utredande orientering mot komplexa sammanhang av icke-kvantifierbara fenomen. Undersökningen utgår från en fallstudies konkreta sammanhang, vilka relateras till en litteraturstudie. Teorierna vi relaterar till används för att öka den externa validiteten av våra slutsatser. Arbetet inriktas på att generera en hypotes, som behandlar hur bättre förutsättningar för medborgarinitiativ kan utformas. Metoden har utvecklats genom Yins teori om fallstudieforskning. Här behandlas bland annat problematiken kring enfallsdesign, dvs att man enbart studerar ett fall, samt vikten av att ha en flexibel form på sin fallstudiedesign. Vi har utgått från Yins tre principer för datainsamling: att använda flera informationskällor, att skapa en databas
för fallstudien och att skapa en beläggskedja. Den senare innebär att en beviskedja från
frågeställning till slutsats uppvisas i arbetet, genom fallstudiens utformning och med citat från empiriska undersökningar.1
Förförståelse
De personliga förutsättningar vi som författare för med oss i arbetet kretsar kring vår inställning till ämnet och undersökningsobjektet. Båda författarna har vuxit upp utanför Malmö och bor nu i närheten av Möllevången. Ingen av oss har dock haft någon tidigare kontakt med
Möllevångsgruppen och har heller inte arbetat med eller i någon liknande organisation. Utöver en personlig relation med området har författarna en positiv inställning till fenomenet deltagande och medborgarinitiativ. Denna inställning har både förstärkts och problematiserats under utbildningens gång.
Undersökningsobjekt
Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, som möjliggör en konkret förankring av det teoretiska resonemanget. Det geografiska området för undersökningen bestäms av fallstudiens
verksamhetsfält: stadsdelen Möllevången i Malmö. En beskrivning av området presenteras i kapitlet för fallstudien. Vårt val av fallstudie har skett strategiskt utifrån följande kriterier. Fallstudien ska: • innefatta medborgerliga initiativ till planering, genomförande och förvaltning av byggd miljö • behandla offentliga rum i urban miljö och därmed påverka offentligt ägande och planerarens roll • genomsyras av sociala och ekologiska hållbarhetsmål.
Valet utgår från att Möllevångsgruppen är en etablerad förening med stor potential, som uppfyller de ovan ställda kriterierna. Vi ser här både många reella problem och goda förutsättningar för en utveckling av samarbeten. Insatser för att stödja föreningen med att i ett aktuellt projekt förmedla dess idéer är betydande för föreningens möjlighet att uppnå sina mål.
Vi har valt att endast använda en fallstudie, vilket förhindrar jämförande analyser, men möjliggör en fördjupande undersökning. Frågeställningarnas komplicerade karaktär har krävt en undersökning av flera personers inställning kring samma fråga för en mer rättvis bild av verkligheten. Utifrån
tidsramarna för studien har därför jämförande analyser uteslutits. Dessa är dock mycket relevanta för ämnet och kan förhoppningsvis behandlas i andra studier.
Som fallstudie har Möllevångsgruppen varit ett givande exempel av medborgarengagemang, men det bör påpekas att området där föreningen verkar har en speciell karaktär och
invånarsammansättning och därmed speciella förutsättningar för engagemang. Andra exempel på liknande organisationer finns i andra delar av landet, där vissa delar av denna studies resultat
troligtvis kan vara applicerbara. Det unika draget i det självständiga medborgarengagemanget gör det ändå särskilt värdefullt för undersökning och vidare praktiskt omhändertagande.
Primärdata
I fallstudien fokuseras undersökningen kring intervjuer med nyckelpersoner i verksamheten. Dessa är aktörer inom Möllevångsgruppen och aktörer som med ett ovanifrånperspektiv interagerar med föreningen. Intervjuerna utformas enligt en semistrukturerad metod, för att vi ska ha möjlighet att styra intervjuerna och för att svaren från olika aktörer ska vara jämförbara, samtidigt som friheten att utreda varje enskild aktörs resonemang bibehålls. Fyra personer har intervjuats och därtill har två personer besvarat frågor per mail, på grund av svårigheter att boka in ett möte.Vi har inte upplevt att skillnaderna i intervjumetod har inneburit några negativa konsekvenser, eftersom möjligheten att vidare förtydliga svar funnits.
Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt urval med utgångspunkt att de är nyckelpersoner från olika arenor som gett personliga perspektiv och en bred bild kring problematiken med
medborgarinitiativ. Inom Möllevångsgruppen intervjuades kassör Per-Jan Pehrsson och
styrelseledamot Rosa Bezrukov. Projektet Mera Möllan är ett initiativ från Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden, som samarbetar med Möllevångsgruppen. Härifrån intervjuades projektledare Rose-Marie Mazzoni och gatukontorspartnern Camilla Anderson. Malmöinitiativet är en satsning från Malmö Stad att öppna upp för medborgares idéer om förändringar i staden. Anneli Philipson, kommunalråd med ansvar för jämställdhet och demokrati, intervjuades om sitt ansvar för att föra medborgarnas förslag vidare. En intervju med Anders Rubin, kommunalråd med beredningsansvar för boende- och stadsmiljö, gav en kompletterande bild från den politiska sfären. Dessa
nyckelpersoner innefattar ett spektrum av de tre nivåer som utgör maktstrukturen för
stadsutveckling: medborgarna, tjänstemännen och politikerna. De intervjuade är av blandad etnisitet och representerar ett åldersspann från yngre medelåldern till pensionärsåldern. Endast två av de intervjuade är män, vilket kan ses som representativt för könsfördelningen inom ämnesområdet. Intervjuerna har utförts på respektive persons arbetsplats eller på Möllevångsgruppens lokal och har varat i en timme vardera. Tre av de fyra muntliga intervjuerna fortlöpte enligt vår intervjuguide. Den fjärde intervjupersonen har vi haft en mer kontinuerlig kontakt med och intervjun expanderade utöver intervjuguiden. Detta bidrog till en djupare förståelse för Möllevångsgruppens historia och
förutsättningar men försvårade sammanställningen. Vid intervjuerna har bandspelare används och materialet har därefter sammanställts utifrån dessa ljudfiler tillsammans med anteckningar.
Vi har inte haft möjlighet att intervjua alla som vi från början planerade. Möllevångsgruppens före detta ordföranden Sabina Dethorey hade inte möjlighet att ställa upp. Projektledaren för projektet Hej Södra Innerstaden, Maria Isling, har trots upprepade försök ej gått att nå. De genomförda intervjuerna omfattar dock samma tre maktnivåer som de som bortfallit. Därmed har vi förlorat den personliga synen från de ovan nämnda personerna, men fångat upp problematiken i stort och fått andras syn. Föreningens ordförande har engagerats men inte kunnat genomföra sin intervju av personliga skäl. Dennes åsikter har dock tillvaratagits genom direkt observation på ett av
föreningens möten. Eventuellt kan ordförandes åsikter trots detta undgått oss och vi kan därför ha gått miste om viktiga aspekter.
Vår fallstudie bygger på intervjuer med ett fåtal nyckelpersoner som gett subjektiva svar på
kvantitativa frågeställningar. Nyckelpersonernas svar kan inte antas representera de strukturer som individerna ingår i som helhet. Genom fördelningen av informanter mellan olika sfärer skapas dock en bild av förutsättningarna för medborgarinitiativens hantering.
Utöver intervjuerna har även en direkt observation, under föreningens årsmöte, genomförts. Vid detta tillfälle diskuterades Möllevångsgruppens framtid och problematiken kring gruppen. Samtalen bekräftade den bild de intervjuade från Möllevångsgruppen gett vid intervjuerna. De för studien relevanta delarna av mötet spelades in och har lagts till materialet för fallstudien. Inga citat är dock hämtade från den direkta observationen som i stället fungerat som ett verifierande material i arbetet. Vidare har föreningens hemsida varit en källa där information kring föreningen och dess aktiviteter funnits, vilken kan anses vara representativ för föreningen som helhet.
Intervjuguide och stödåtgärder
Intervjuguiden som legat till grund för intervjuerna bifogas i Bilaga 1. Ett förslag på stödåtgärder för ett av vår fallstudies nuvarande projekt har producerats för att exemplifiera hur stöd kan utformas. Detta återfinns i Bilaga 2. Det konkreta åtgärdsförslaget har presenterats för föreningen, vilket gett möjlighet till återkoppling och vidare diskussion. På grund av tidsramarna har vi inte haft möjlighet att genomföra förslaget i praktiken.
Historisk tillbakablick
Deltagardemokrati är åter aktuellt efter en tid i skymundan. Den kommunikativa planeringen har sin grund i funktionalismens syn på arkitektens sociala ansvar. Denna syn innebar att den
funktionalistiska arkitekturen utvecklades med människan i centrum, med samhällsetiska mål på god levnadsstandard för alla. Funktionalismen gav dock all makt till de ideologiska planerarna, som med ett tydligt ovanifrånperspektiv bestämde stadens öde. De negativa aspekter som denna tids stadsrum fört med sig, har skapat en ny uppfattning om brukarnas del i planeringen.
Den första vågen av deltagardemokratisk planering uppkom i miljonprogrammets spår på 1960-talet. Den vidare arkitekturutvecklingen uteslöt dock brukarna på nytt. I media flyttade ämnet arkitektur till kultursidorna, från att tidigare ha behandlats som en bostadsfråga ur
konsumentperspektiv. Det mest centrala i dagens arkitektur är förhållandet mellan form och mening, medan form- och funktionssamband åsidosätts. Arkitekturen klassificeras som en
konstform, och har härigenom tappat sin samhällsförankring och fjärmat sig från brukaren. En ny motvåg reagerar mot denna utveckling.2
I övergången från industri- till kunskapssamhälle har idéer om den kreativa staden fått stort genomslag. Mångfald, kultur och identitet anses vara viktiga ingredienser i den goda och
konkurrenskraftiga staden. Här finns utrymme för en diskussion om innovation och tillvaratagande av stadens och medborgarnas potentiella förändringskraft.3
Den hållbara stadens byggda och sociala strukturer
De nödvändiga förändringarna mot en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Idag är världens ledare överens om att många åtgärder måste vidtas för att lösa de stora problem som vi står inför. Ännu finns inga enkla lösningar och de nödvändiga förändringar som vi måste göra berör alla samhällsområden. Nya vägar till en hållbar framtid måste hittas för att nå en balans mellan samhället, människan och naturen. Den byggda miljön är en fysisk manifestation av samhällets ideologi och blir en viktig arena för förändringar mot en hållbar utveckling. I den byggda miljön
2 Klarqvist, Björn & Thiberg, Sven, Acceptera inte: om arkitektyrkenas marginalisering och om behovet av en
motståndsrörelse : en lägesbeskrivning gjord 2003 (1. uppl., Bokskogen, Göteborg, 2003) passim
lagras beslut om resursanvändning över lång tid och ger under sin livstid upphov till en stor del av samhällets energiförbrukning. Den fysiska strukturen utgör också förutsättningarna för det liv som kan levas i staden och påverkar människor i deras närmiljö på ett avgörande sätt. I framtiden krävs nya tillvägagångssätt kring planering, gestaltning, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Städerna står i fokus då Sveriges, och världens, befolkningsutveckling leder mot vidare
urbanisering.
Begreppet hållbarhet
I gängse uppfattning beskrivs hållbarhet i tre beståndsdelar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Kriterier för samtliga delar ska enligt denna uppfattning vara uppfyllda för en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling myntades i UNCEDs4 rapport Our common future från 1987, vilken kommit att kallas Brundtlandskommissionen. Häri finns den kända definitionen:
Hållbar utveckling är utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina.5
Hållbarhetsdiskussionen uppkom dock tidigare, då miljörörelsen sedan 1960-talet belyste den skadliga inverkan som mänsklig aktivitet har på planeten och den ohållbara situation som
fokusering på ekonomisk utveckling innebär. Brundtlandskommissionen och den efterföljande FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992, syftade till att sammanföra idén om hållbarhet med det rådande idealet om ekonomisk utveckling. Tonvikten i UNCEDs definition ligger i hållbar utveckling, och är därför ett paradoxal uttryck för ständig tillväxt. Den sociala delen av hållbarhet har tillkommit senare, i och med diskussionen om den orättvisa fördelningen av resurser i världen.6
En alternativ modell av hållbarhet, från ett miljöekonomiskt synsätt, förskjuter den traditionella definitionens delar, och ser ekonomi som ett medel att nå ekologisk och social hållbarhet.
Ekonomiska resurser har en viktig roll att spela i vårt samhälles utveckling, men är inte ett mål i sig. Oändlig ekonomisk tillväxt är per definition omöjlig, i en kontext av jordens begränsade resurser och kapacitet för förnyelse. Detta synsätt representeras bland andra av de ekologiska ekonomerna
4 Står för United Nations Commission on Environment and Development
5 Olsson, Jan (red.), Hållbar utveckling underifrån?: lokala politiska processer och etiska vägval (Nya Doxa, Nora,
2005) s. 13
6 Partridge, Emma, 2005:‘Social sustainability’: a useful theoretical framework? (10 mars 2009)
Constanza och Daly.7 Perspektivet ligger till grund för uppsatsens vidare diskussion. Studien fokuseras därför på medel att nå ekologiska och sociala hållbarhetsmål.
Social hållbarhet
I mängden av definitioner av begreppet social hållbarhet har Partridge identifierat sex teman som ofta förekommer, och som kan anses innefatta begreppets olika delar. Dessa utgörs av livskvalitet,
social rättvisa, inkludering, tillgänglighet, framtidsfokus och deltagande. Deltagandeprocesser,
framhäver Partridge, är nödvändiga för socialt hållbara processer, vad gäller identifikation av viktiga frågor, utveckling av mål, strukturer och beslutsfattande. Detta för att relevanta frågor ska behandlas och de övriga teman ska kunna infrias, i den dialog om önskade tillstånd som arbetet mot social hållbarhet innebär.8
Ekologisk hållbarhet
Även för begreppet ekologisk hållbarhet finns en uppsjö av olika definitioner och idéer kring vägarna dit. I den svenska regeringens lägesrapport från år 1997 Ekologisk Hållbarhet beskrivs grunden för utmaningen i tre aspekter.
• Miljöskydd, genom värnande av naturliga kretslopp, biologisk mångfald och värdefulla
kulturmiljöer, samt reducerande av föroreningar.
• Effektiv användning av energi och andra naturresurser.
• Hållbar försörjning med förnybara resurser.9
I städerna kan förändringar för att uppnå dessa mål bland annat innebära lokala kretslopp för mat- och energiförsörjning samt avfallshantering, en större biologisk mångfald och naturnärvaro, förtätning av bebyggelse, mer resurssnåla transportsystem och förändrade konsumtionsmönster.
7 Costanza, Robert, “Toward An Ecological Economy”, The Futurist (July/August 2006), s. 26 8 Partridge, 2005, s. 7 f.
Agenda 21
Agenda 21 är ett handlingsprogram för arbetet med hållbar utveckling med fokus på miljö,
demokrati och att utrota fattigdom i världen. Namnet antyder dess roll som vision om framtiden, en dagordning för tjugoförsta århundradet, och blev antaget av 180 stater vid FN:s Rio-konferens 1992. I Agenda 21-dokumentet framgår vikten av att alla samhällsgrupper involveras i arbetet, särskilt kvinnor och ungdomar. Detta ska göras genom lokal förankring. I Agenda 21
rekommenderas varje lokal myndighet att, i dialog med medborgare, lokala organisationer och näringsliv, tar fram en lokal Agenda 21 för sitt område. I Sverige påbörjades arbetet med att ta fram lokala Agenda 21-dokument snart efter Rio-konferensen och idag har samtliga kommuner en lokal Agenda 21.
Lokalområdet
Användningen av lokalområdet som verktyg i Agenda 21 bygger på hållbarhetsbegreppets karaktär som global angelägenhet med det lokala som praktisk förändringsarena. Detta har skapat den trend som kallas glokalisering, där världen samtidigt ses i mer globala och lokala perspektiv. Lena Falkheden presenterar i sin avhandling Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling sin syn på lokalområdet som nivån mellan staden som helhet och det enskilda hushållet, med en tydlig lokal identitet och lokalt baserade sociala nätverk. Hon menar att utgångspunkten från lokalområdet är viktig för att ge medborgare möjlighet att påverka sin närmiljö och sina egna vardagsvanor. Genom att förankra hållbara förändring, som allt tydligare är ett måste, till det lokala området når man lättare medborgarna och deras idéer och drivkraft för att utveckla samhället i en hållbar riktning. I de statliga initiativen Storstadsutredningen och Bostadspolitiska utredningen, utgivna 1990 respektive 1996, tas vikten av att stärka människors kontroll över den egna vardagen och vardagsmiljön upp. Även vikten av att öka möjligheterna till inflytande och utveckling av den lokala demokratin, stärka egenmakten samt stimulera lokal utveckling utifrån berörda människors önskemål och behovbehandlas. Dessutom betonas medborgarperspektivets betydelse.10
En utgångspunkt från lokalsamhället har flera fördelar. Olika delar av städer har olika
förutsättningar och behov av förändring. Genom att se dessa som positiva möjligheter att utveckla en hållbar stad med stor variation kan varje del behandlas separat och därigenom få sin egen identitet. Identiteten skapar trygghet och samhörighet som vidare kan öka engagemanget för aktivt
10 Falkheden, Lena, Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling: fallstudier av tre danska exempel
deltagande.Samtidigt har hållbarhetsdiskursen fört upp relationen mellan lokala och globala kontexter på dagordningen. David Harvey beskriver, i The condition of postmodernity från 1989, hur övergången från modernism till postmodernism innebär en tid-rumkomprimering.11 Platsen blir viktigare än rummet och nuet mer relevant än framtiden. Detta eftersom den komplexa
omgivningen i den globala tillvaron vi idag lever i, förstärker värdet i det man kan kontrollera eller påverka. Resonemanget är en viktig aspekt i motiveringen för deltagardemokrati. Trots den ökade rörligheten är bostadsområdet ofta den plats som folk känner störst samhörighet med och därmed är beredda att engagera sig i. Man bör dock förstå att det inte är så för alla medborgare.
Demokrati
Den medborgerliga rollen i ett demokratiskt samhälle är komplex. Medborgarskapets grundidé är att individen skall ha möjlighet att kontrollera sitt samhälle. Alla Sveriges medborgare har inte samma politiska makt men alla har rätten att delta samhällspolitiskt.12 Medborgarna är de som utgör samhället och makten bör därför utgå från dem. För att undersöka hur demokratiskt samhället är kan man studera vad medborgarna får, vad medborgarna kan samt vad medborgarna gör. Vad medborgarna får, medborgarnas rättigheter, utgör grunden för om ett samhälle är demokratiskt eller ej. Vidare måste de formella lagarna kompletteras med kunskap och möjlighet att praktisera sina rättigheter, vad medborgaren kan. För att samhället ska kunna klassas som demokratiskt krävs dock också att medborgarna handlar aktivt, att de gör.13
I Medborgarnas makt presenteras begreppen den lilla och den stora demokratin som olika
möjligheter för medborgaren att delta i samhällets utveckling. Den lilla, det lokala, ger möjlighet att engagera sig i sin närmiljö och de frågor som är viktiga för det område man lever i. I den lilla demokratin finns utrymme för fler än i den stora, nationella politiken, att få sin röst hörd och idéer genomförda. Medborgarnas handlingskraft kan påverka - och deras uppfattning om möjligheter är oerhört viktiga att ta med i planering av vårt samhälle.14
Det kan vara svårt att uppskatta hur stort deltagande egentligen är bland medborgare. Passivitet kan
11 Harvey, David, The condition of postmodernity: an enquiry into the origins of cultural change (Blackwell, Oxford,
1989) s. 201-210
12 Petersson, Olof, Westholm, Anders & Blomberg, Göran, Medborgarnas makt (Carlsson, Stockholm, 1989) s.145 13 Petersson, 1989, s. 87
tolkas som brist på engagemang eller som känsla av maktlöshet och frustration, men det kan även vara ett uttryck för tillfredsställelse med sin situation. Finns ingen önskan om förändring saknas drivkraften som behövs för engagemang. En demokrati förutsätter inte att alla medborgare är nöjda men att de har möjlighet att förändra.15
Under de senaste åren har debatten kring demokratiteori dominerats av de deliberativa idéerna.16 Den deliberativa demokratin, även kallad diskursiv demokrati eller samtalsdemokrati, utgår från att samtalet och den kvalificerade politiska diskussionen kan ligga till grund för omvärdering av åsikter till följd av en fördjupning av kunskap.17 I den deliberativa demokratin skiljs mellan sak och person, alltså mellan vem som säger något och vad som sägs. Därmed är det väsentliga att allt blir sagt, inte att alla får tala. Arenor för samtal är ett viktigt verktyg, både de som skapas underifrån, från
medborgarna, och ovanifrån, från exempelvis kommunen. Samtalen kan vara på både horisontellt och vertikalt plan, mellan olika samhällsgrupper. Grundtanken med den deliberativa demokratin är att alla deltagare ges möjlighet att höra alla argument för att ha möjlighet att avgöra vad de anser vara den mest hållbara vägen, i varje specifika situation.18
Hållbara lösningar
Hoten, som miljöförändringar och den ojämlika världsordningen innebär för mänskligheten och planeten, kräver stora förändringar av vårt sätt att leva, eller förbruka och fördela resurser. I omställningen mot ett mer hållbart samhälle har det framkommit att dåtidens storskaliga lösningar måste överges, till förmån för ett mer komplext men mindre sårbart nät av flera, småskaliga lösningar. I jakten efter sådana lösningar krävs en öppenhet för kreativitet och okonventionella möjligheter. Alla medel måste användas för att vända den negativa utvecklingen. En hållbar utveckling kan inte gälla för en del av samhället, utan måste genomsyra hela dess struktur och alla dess medborgare. Som ett led i arbetet mot hållbarhet blir därför medborgarna själva del av både medel och mål. Delaktighet är en del av definitionen av hållbarhet, men kan också innebära att medborgares engagemang för en hållbar utveckling ökar. En av de resurser vi måste lära oss att omfördela är makt. Delaktighet är en självklarhet i en maktfördelande värld. Många vanliga
15 Petersson, 1989, s. 261
16 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen, Demokratins mekanismer (Liber AB, Lund, 2003) s. 214
17 Bengtsson, Beatrice, Deliberativa utmaningar i ett stadsförnyelseprojekt (Malmö Högskola, Malmö, 2005) s. 19 18 Bengtsson, 2005, s. 23
medborgare är idag mycket insatta och engagerade i hållbar utveckling. Dessa kan, om de tilldelas makt att genomföra egna förändringar av sin närmiljö, utgöra en betydande resurs i omställningen av samhället.
Vägar till delaktighet
Delaktighet kan uppnås genom ansträngningar från tre olika arenor: det administrativa systemet, det civila samhället och näringslivet. Dessutom kan en utpräglad samverkan mellan dessa tre
åstadkommas genom gemensamma ansträngningar. I följande avsnitt tar vi upp olika teorier kring hur delaktighet kan förstärkas genom dessa tre arenor. Inledningsvis behandlas dock begreppet delaktighet.
Delaktighet i förändringsprocesser har manifesterats på många olika sätt och i olika grad. Stor skillnad finns i hur man behandlar delaktigheten och vilka mål som sätts upp. Ofta behandlas delaktigheten på ett ytligt sätt som snarare eftersträvar en upplevd än faktisk medverkan. Detta beror delvis på en försiktighet från den professionella sfären, men också på okunnighet i hur fungerande processer bör utformas. Samtidigt ökar medvetenheten om att fler kompetenser krävs för att uppnå en mer hållbar utveckling, och bland dessa kompetenser finns de som har god lokalkännedom och brukar platser man vill utveckla. Spridningen av uppfattningar och praktiker medför att begrepp som delaktighet och underifrånperspektiv får en mycket vag och bred betydelse och tolkas olika från person till person.
Planarkitekten Sherry Arnstein presenterade sin Ladder of citizen participation 1969, vilken finns illustrerad nedan. I den tydliggör hon relationen mellan olika former av medborgardeltagande och egentligt inflytande och makt.19 Stegens tre delar börjar med två varianter av medverkan där
medborgarna trots deltagande inte får inflytande eller makt över situationen. Manipulation, betyder att delaktigheten är en illusion som enbart har som syfte att legitimera verksamheten. Terapi, innebär att man har deltagandet enbart för att aktivera medborgarna och inte för att låta
medborgarna påverka. Syftet är därmed aktiviteten och inte resultatet. Fokus ligger på vad projektet
19 Arnstein, Sherry. R, “A ladder of citizen participation” (Journal of the Royal Town Planning Institute. April 1971)
kan göra för medborgaren och man vill inte utreda vad medborgaren kan göra för projektet. Nästa tre trappsteg är varianter av medborgarinflytande, vilket innebär att medborgarna har en rådgivande roll, men stor risk finns att det handlar om skeninflytande. Information, utgår från att medborgarna får information om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter och är, enligt Arnstein, det första steget mot ett legitimt medborgardeltagande. Men detta sätt ger sällan en möjlighet till dialog eller förhandling. Det ger en liten möjlighet till delaktighet, särskilt då informationen kommer sent i projektet. Konsultation, innebär att de styrande tar reda på vilka åsikter som finns, genom undersökningar eller utfrågningar. Legitimering, betyder att man genom att ge ett fåtal platser i styrande organ till medborgare legitimerar sin verksamhet. Stegens tre högsta trappsteg innebär
medborgarmakt, då makt och inflytande är fördelat till de delaktiga medborgarna. Partnerskap
innebär att medborgarna tillsammans med makthavarna tar beslut kring givna frågor. Delegerad
makt, betyder att medborgarna helt har makten kring vissa givna frågor. Medborgarkontroll innebär
att medborgarna själva har makten kring alla de frågor som berör dem.20 Stegen är en bra utgångspunkt i diskussioner kring deltagande, för att förtydliga vilket typ av engagemang man eftersträvar. Vi använder vidare modellen för att jämföra teoretiska och empiriska resonemang.
20 Bengtsson, 2005, s. 18
Fig 1. Sherry Arnsteins Laddder of citizen participation i fri översättning från det engelska originalet. Källa: Bengtsson 2005
Medborgarmakt Medborgarinflytande Medborgarmedverkan 8. Medborgarkontroll 7. Delegerad makt 6. Partnerskap 5. Legitimering 4. Konsultation 3. Information 2. Terapi 1. Manipulation
Planering & det administrativa systemet
Det ligger i den representativa demokratins natur att makten samlas i det administrativa systemet. Det administrativa systemet utgörs av de byråkratiska enheter av myndigheter, där politiker och tjänstemän verkar enligt reglerande lagar och förordningar, vilka i sin helhet styr samhället. Genom delaktighet är det denna struktur man vill påverka. Maktfördelning har historiskt varit en viktig komponent i planeringsteori; det administrativa systemets styrmedel. Traditionellt utförs
planeringen av en professionell elit, som genom det representativa demokratisystemet får sin makt legitimerad. Patsy Healey presenterar i Collaborative planning - shaping places in fragmented
societies detta planeringshistoriska perspektiv på delaktighet. Healey föreslår hur lokal planering
och politiska gemenskaper kan användas för att skapa mer jämlika och hållbara processer vid planering. Förslaget utgår från Inclusionary argumentation, ett sätt att praktiskt implementera diskursiv demokrati. Detta betonar vikten av att skapa relationer mellan intressenter. Dessa relationer utgör socialt, intellektuellt och politiskt kapital att använda i utvecklingen av kollektiva angelägenheter och delade platser. Dessutom betonas vikten av hur de administrativa systemen som ska bemöta samarbeten utformas.
The giving of rights to be heard goes with the responsibility to listen, to give respect, and to learn, through procedures which foster respectful mutual learning about the concerns of others, and which draw on the knowledgeability of all members of a political community. The approach thus combines attention to both the soft infrastructure of the style of relation-building and the hard infrastructure of rights and duties.21
Inclusionary argumentation
Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur
Relationer mellan aktörer med intressen i en plats Socialt
kapital Intellektuelltkapital Politisktkapital
Struktur för rättigheter & skyldigheter mellan aktörer
21 Healey, Patsy, Collaborative planning: shaping places in fragmented societies (2 ed, Palgrave Macmillan,
Basingstoke, 2006) s. 238
Den “mjuka infrastrukturen” bygger på socialt lärande, där kunskap inte anses vara något att upptäcka, utan något som aktivt skapas i social interaktion.22 Den mjuka infrastrukturen innehåller också ett erkännande av annan kunskap än den professionella. Samlingen av olika typer av kunskap, såsom teknisk, estetisk och lokal, utgör ett intellektuellt kapital. De människor som inblandas i relationer bildar ett socialt kapital, som inspirerar andra till engagemang. Dessa utgör tillsammans grunden för gemensam förståelse och tillit mellan aktörer. Tillsammans kan dessa genom sitt politiska kapital få större makt att påverka. Planeraren bör i detta sammanhang se sig själv som en debattledare snarare än en expert.
Den “hårda infrastrukturen” av administrativa system avgör hur medborgarens rättigheter och den politiska institutionens skyldigheter behandlas. Dessa ska enligt Healey byggas på en
deltagandeetik. Medborgarnas rättigheter utgörs av tre huvudpunkter: rätt att utrycka sig och höras, rätt att influera samt rätt till information. Dessa grundas i sin tur på den formella rätten att utmana politiska beslut. Den administrativa institutionens skyldigheter består, enligt Healey, i motsvarande tre punkter: skyldigheten att vara demokratisk, att vara effektiv samt att hålla sig till öppet
överenskomna principer och rapportera beslut. Healey påpekar också att rätten att styra utdelas av folkets röst, med syfte att tjäna, agera för och representera den politiska gemenskapen, alltså folket.
The purpose of attention to rights and duties is, then, to encourage people to interact, and to give people the power to demand to be involved.23
De båda infrastrukturerna är därför beroende av varandra, men också av dem som ingår i strukturen och den omgivande kontexten. Healey betonar hur processer för deltagande planering är plats- och situationsbundna. Strukturer för både de mjuka och hårda infrastrukturerna bör utformas av de inblandade aktörerna, utifrån deras specifika behov.
The focus of such processes through which participants come together, build understanding and trust among themselves, and develop ownership of the strategy, rather than the specific production of decision-criteria or an attractive image.24
22 Healey, 2006, s. 256 23 Healey, 2006, s. 295 24 Healey, 2006, s. 249
Folkrörelsen
I Sverige finns en rik tradition av föreningsliv. En stor del av denna folkrörelse har en demokratisk funktion och har i sin omfattning möjlighet att påverka och fungera som en fri kritiker av
makthavare. Det civila samhället ger genom den representativa demokratin legitimerad makt till det administrativa systemet. Folkrörelsen är en möjlighet för medborgare att engagera sig i viktiga frågor, också för att driva dem utanför det administrativa systemets gränser. Många exempel finns på projekt som uppkommit, drivits, förverkligats och förvaltats av medborgare själva.
De självständiga initiativen från det civila samhället möter dock, som tidigare nämnts, en
problematisk situation. I Good to great - när vinst inte är målet presenterar Jim Collins en modell för att förstärka organisationer utanför affärssektorn inifrån. Syftet är att skapa framgångsrika organisationer, som enligt Collins karaktäriseras av högklassiga resultat, ett påtagligt inflytande och varaktighet.25 Modellen består av fyra steg: Disciplinerade människor, Disciplinerat tänkade,
Disciplinerad handling samt Att skapa varaktig mästarklass. I det första steget fokuserar Collins på
ledarskapet och medarbetarna i organisationen. Ledarskapet bör utgöras av en ledare som kan sätta organisationens väl före personliga intressen och våga genomföra beslut trots att det är svårt. I ideella organisationer är ledarskapet mer komplicerat är i näringslivet, och har ofta en mindre definierad och legitimerad karaktär. Också medlemskapet är svårare att styra. Ändå menar Collins är det avgörande att rätt personer, alltså de som kan skriva under på organisationens disciplinerade strukturval, bygger upp organisationen. Det andra steget behandlar organisationens relation till omvärlden. Här påvisar Collins att bara de organisationer som är medvetna om, men inte låter sig begränsas av systemet kan nå mästarklass. Också ett särskilt förhållningssätt till den egna
organisationen krävs. Detta utgörs av vad Collins kallar Igelkottmodellen, som illusteras nedan. I det tredje steget framhävs hur en lyckad organisation hamnar i en positiv spiral, genom att attrahera anhängare som kan förstärka kvaliteten, vilket ger resultat som stärker organisationens
25 Collins, Jim, Good to Great: när vinst inte är målet : varför företagstänkande inte är lösningen : en monografi som
kompletterar Good to great (Bookhouse Publishing, Stockholm, 2006) s. 10
Fig. 3. Jim Collins modell Good to great. Källa: Collins 2006 1. Disciplinerade människor 2. Disciplinerat tänkande 3. Disciplinerad handling 4. Att skapa varaktig
“varumärke”, vilket i sin tur attraherar fler anhängare och resurser. Engagemang föder engagemang. Det sista steget bygger på att skapa en struktur som bevarar organisationens kärna, dess
grundvärden och syfte, men samtidigt stimulerar utveckling. Organisationen ska byggas kring så starka värden att den inte blir beroende av en specifik ledare och kan bevaras över lång tid.
Samhällsentreprenörskap
A key issue for contemporary societies is therefor how to transform the machinery of formal government and politics to enable a sustainable and supportive interaction between governance activity, everyday life, the business world and the biosphere.26
Denna fråga om samverkan kan behandlas med hjälp av ett ansvarsfullt företagande. I Samhällets
entreprenörer - En forskarantologi om samhällsentreprenörskap utgiven av KK-stiftelsen27,
beskrivs fenomenet. Samhällsentreprenörskap är ett nytt ord för ett gammalt fenomen, med syfte att skapa innovativa initiativ som utvecklar samhällsnyttiga funktioner.28 Många andra begrepp påvisar närliggande fenomen. Ett sådant begrepp är socialt entreprenörskap, vilket har ett smalare angrepp, på socialt nyttiga funktioner. Samhällsentreprenörskap verkar ofta i samverkan mellan olika
sektorer, däribland traditionellt kommersiellt entreprenörskap och socialt entreprenörskap. Syftet är
PASSION
förståelse för vad organisationen står för
- dess syfte & mission
NISCH
förståelse för vad organisationen
konkurrens-mässigt kan erbjuda omvärlden
RESURSMOTOR
förståelse för vad som får resursmotorn av tid, pengar och varumärke
att fungera
26 Healey, 2006, s. 213
27 Står för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.
28 Gawell, Malin, Johannisson, Bengt, Lundqvist, Mats (red), Samhällets entreprenörer - En forskarantologi om
samhällsentreprenörskap (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stockholm, 2009) s. 8
att generera lösningar för utveckling, som tillgodoser olika behov, av ett större eller mindre allmänintresse. Samhällsentreprenörskapet kan därför både byggas kring näringsmässiga och medborgerliga relationer, samt affärsmässigt och moraliskt utbyte. Det senare omfattar den
meningsbyggande dialog av gemensamma värden som förs mellan samverkande parter i det socialt inriktade entreprenörskapet. Det fokus som i det sociala entreprenörskapet är inriktat på individers vilja att bidra till samhället representeras i samhällsentreprenörskapet av ett fokus på social
integration, systemintegration och inkludering samt demokratiska processer. Partnerskap är vidare viktigt i alla former av entreprenörskap, men av störst innebörd inom den sociala och
samhällsentreprenöriella formen. Dessa inbördes skillnader illustreras i figur 5 nedan.
Samhällsentreprenörskap framställs av författarna som en viktig metod i arbetet för en mer hållbar utveckling. Samhällsentreprenören beskrivs som visionär och ansvarstagande, men har ett primärt värde i förmågan att engagera och mobilisera andra. Samhällsentreprenörskap presenteras som en mobiliserande, innovativ, värdeskapande kraft. Fenomenet kan därför få en betydelse för lokal utveckling och mobilisering för deltagande.
Utvecklingen sker av människor och det utrymme vi ger dem att förändra.29
Samhällsentreprenörskap har politisk-demokratisk deltagande som värdegrund, men behöver inte komma som initiativ underifrån. Det kan också vara uttryck ovanifrån, eller från sidan, utanför
29 Gawell, 2009, s. 8
Fig. 5. Förhållandet mellan kommersiellt, socialt och samhälleligt entreprenörskap. Källa: Gawell 2009
etablerade maktstrukturer.30 Framför allt kan det alltså verka emellan ideella, privata och offentliga sfärer. Detta för att det samhälleliga koncepttänkandet medför strukturella och institutionella perspektiv. I forskningsantologin presenteras flera samhällsentreprenöriella initiativ, bland annat skapandet av Trångsviksbolaget, en sammanbindande ideell, entreprenöriell och institutionell
samverkan för lokal utveckling av den Jämtländska orten Trångsviken. Här användes lokala resurser och samarbeten med Mitthögskolan och lokala företag för att vitalisera orten.
I processer att föra samman organisationer och sektorer kan samhällsentreprenörer fungera som en koordinerande aktör. Också vad som beskrivs som en samhällsentreprenöriell forskningsmetod, där forskaren i sina studier också praktiskt bidrar till undersökningsobjektet kan vara viktiga för
stödåtgärder för medborgarinitiativ.
Interaktiv metod kan också förstärka lovande samhällsentreprenöriella initiativ genom att vara synliggörande och legitimerande förutom förstås att påverka processerna med specifik kompetens. Interaktiva forskare kan också ta på sig ansvar att sätta scenen för samtal samt underlätta samtalsprocesser för att säkra exempelvis delaktighet, frigöra kreativitet och säkerställa att olika perspektiv - exempelvis genusperspektiv - bejakas.31
Också utanför diskussionen kring samhällsentreprenörskap framhävs vikten av samverkan. I boken
The creative city - A toolkit for urban innovators ifrågasätter Charles Landry den traditionella synen
på stadsutveckling och presenterar ett konceptuellt skifte från stadsplanering till urban
strategiläggning. Detta, menar Landry, samspelar med paradigmskiftet i synen av staden, från maskin till organism. Urbanstrategin bygger på en mer öppen inställning och förståelse för stadens komplexa samband samt en önskan att inkorporera fler och tillvarata kreativ potential i staden. En sådan planering ska verka för en mer vital och hållbar utveckling av städer genom ett förbättrat klimat för urbana innovationer. En av de värdefulla effekterna av en mer öppen struktur för
stadsplanering är dess lärande potential, både inom stadens organisation och i det civila samhället. Landry påpekar att en lösning genererad inifrån ett lokalt sammanhang, av de som direkt påverkas, ger en högre grad hållbarhet. Detta inte bara eftersom lösningen är lokalt förankrad, utan också för att delaktigheten medfört en lärandeprocess hos individerna. Framtiden och målet för den kreativa staden är, enligt Landry, att bli en lärande organisation. Kultur och förståelse för kultur kan bli en viktig del av detta lärande.32
30 Gawell, 2009, s. 278 31 Gawell, 2009, s.194 f.
Sammanfattning
Delaktighet i teorinOlika syn på hur delaktighet skall utformas kan uttydas i de olika teorierna. Healey menar att man bör praktisera en deliberativ demokrati, detta kan likställas med partnerskap i Arnsteins stege där samarbetet och samtalet är grunden för demokrati. Folkrörelsen utgår från ett engagemang utanför det administrativa systemets gränser, med total medborgerlig makt, vilket påminner om stegens högsta nivå, medborgarkontroll. Vidare förespråkar Landry ett samarbete som genereras inifrån, vilket inte riktigt passar in i Arnsteins steges struktur men som kan jämföras med en
medborgarmakt som väljer att samarbeta i partnerskap då samarbetets fördelar är tydliga och
önskvärda, rent av nödvändiga i det befintliga administrativa systemet. Samhällsentreprenörskap kan uttryckas i många olika former och är därför inte låst till ett specifikt trappsteg i stegen.
Det självständiga medborgarinitiativet kan utmana den traditionella formen som avgör vem som har makt att formulera problemen, lösningarna och möjligheterna. Härigenom finns möjlighet att fler relevanta formuleringar uppkommer för en hållbar utveckling. Därför kan också stöd av det självständiga medborgarinitiativet vara en del av svaret på frågan:
Hur möjliggör man en jämlik samverkansprocess, där boende/brukare inte bara är med som folkligt pynt, utan är medskapare till den lokala utvecklingen?33
Erfarenheter från Storstadssatsningen, ett åtgärdspaket för utsatta stadsdelar utfärdat av riksdagen 1998, säger att det är viktigt att stödja föreningar för medborgarinitiativ för att dessa är viktiga kanaler till den breda massan av medborgare.34 Föreningarna utgör alltså en länk mellan det administrativa systemet och medborgarna, och är därför en möjlighet att för myndigheterna främja en deliberativ demokrati, att komplettera det representativa demokratisystemet. Det självständiga medborgarinitiativet är en av de befintliga formerna för deltagande och del av en förändrad, mer öppen, stadsutvecklingsmetod. Det fria initiativet är kanske den form som prövats minst, men samtidigt har störst potentiell kraft. Därför fokuseras fortsättningen av denna studie kring förutsättningarna för detta fenomen.
33 Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, 10 år med Agenda 21 i Sverige - vad har vi lärt oss och vart är vi på
väg?: en antologi med bidrag från medlemmar i den rådgivande expertgruppen, knuten till Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, Stockholm, 2002) s. 53
34 Edström, Nina & Plisch, Emil, En känsla av delaktighet: en studie av underifrånperspektivet i Storstadssatsningen
Teorin i analysen
Teorierna som presenterats i detta kapitel utgör en grund för den fortsatta studien. Kapitlets första del Den hållbara stadens byggda och sociala strukturer innehåller viktiga definitioner och
presenterar teoretiska belägg som motiverar ämnet för studien. För att avhandla frågeställningen kring medborgarinitiativets roll används dessa teoretiska belägg i jämförelse med empiriskt material. I Vägar till delaktighet tas olika teorier upp, som behandlar olika arenor för skapande av delaktighet. Dessa teorier används i analysen av fallstudien. För att behandla den tidigare
formulerade frågeställningen kring hur förhållanden för medborgarinitiativen kan förbättras, behövs en kartläggande analys av vilka interna respektive externa förutsättningar som råder, samt vilka former för stöd som kan vara relevanta. Vidare behövs en teoretisk analys av hur dessa
förutsättningar och former kan förbättras. Vi har inte funnit någon teoretisk modell som kan behandla detta komplexa ämne och nyttjar därför flera separata teorier i analysen. Collins Good to
great-modell används för analys av interna förhållanden. Healeys Inclusionary argumentation
används för analys av de externa förutsättningarna och kompletteras av Landrys teori Creative city. I analysen av hur stöd kan utformas används teorin kring samhällsentreprenörskap, som nyligen tagits upp i den vetenskapliga debatten. Därutöver behövs empiriska undersökningar för vidare förståelse av hur andra former för stöd kan appliceras.
Collins Healey
Landry entreprenörskap
Samhälls-Interna förutsättningar
Externa
förutsättningar Former förstöd Empiri
Kartläggning Empiri Teori
Analytiska medel
Möllevången och Möllevångsgruppen
Föreningens uppkomstMöllevången är en stadsdel, som när den bebyggdes under 1900-talets början, låg i utkanten av Malmö. Området gav moderna bostäder till stadens växande arbetarbefolkning, och ritades som en tät innerstadsstruktur av stenhus i tre till fem våningar. I området fanns också ett antal industrier. Under 60- och 70-talen revs ett antal kvarter och ersattes av moderna bostadshus. Den största delen finns dock bevarad idag, och i de små lägenheterna bor främst unga. Möllevången har en särskild karaktär och en central plats i Malmös identitet. Området präglas av dess torghandel,
mångkulturella restaurang- och butiksutbud och rika folkliv.35
1994 startades Möllevångsgruppen av ett antal unga barnfamiljer i området, med mål att förbättra den bristande boendemiljön. Främst saknade man ett helhetsansvar för områdets problem med kriminalitet, droger och omflyttning och initiativet sökte öka tryggheten genom både sociala och fysiska medel. Grunden för Möllevångsgruppens verksamhet bygger på idéer som ska komma från boende själva. Föreningen arbetar med opinionsbildning och en mängd projekt som stärker
områdets sociala strukturer och fysiska miljö, med ett uttalat syfte att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Bland andra initiativ finns Möllevångsfestivalen, teartergrupper och projektet Gröna Gårdar, där områdets innergårdar inventerades och omgestaltades i samarbeten mellan boende och arkitektstudenter. Vissa av projektets förslag fick genomslag hos fastighetsägare och realiserades.36
Föreningen växte från starten till flera hundra medlemmar, och kunde med hjälp av finansiering från riksdagens Storstadssatsningen och EU:s URBAN-program bedriva en kontinuerlig verksamhet i en föreningslokal, med en projektsamordnare anställd. Lyckade projekt gav Möllevångsgruppen erkännande och uppmärksamhet. När de finansierade projekten upphörde uppkom dock problem med fortsatt verksamhet. Den ekonomiska situationen påverkade föreningens sociala strukturer och medlemsantalet minskade drastiskt. Idag har man kortsiktigt löst finansieringen av den
kontinuerliga verksamheten, men framtiden är oviss. Flera projekt pågår dock och idéerna flödar.
35 Ranger, Anna (red), Habitat Malmö - dokumentation av goda exempel för hållbar livsmiljö i staden (Malmö Stad,
Malmö, 2000) s. 28
Föreningen idag
Ett av föreningens pågående projekt är Möllevångens historia - Möllevångens framtid, som utformas som en utställning i föreningens lokal. Intentionen är att utställningen ska utvecklas kontinuerligt och fungera som bakgrund för diskussioner och förslag kring temat hållbar stad. Vidare vill man framföra och utveckla förslagen i dialog med makthavare. Projektet bygger på att Möllevångens historia kan vara en utgångspunkt för hållbarhetsdiskussionen idag och föda tankar om hur Möllevången kan bli en ekologiskt och socialt hållbar stadsdel i framtiden. Förslagen ska utgå från hur man vill att området ska fungera, men också vad man som boende kan bidra med, för att Möllevången ska kunna bli en hållbar förebild.37
Idén kring historiens kopplingar till framtiden har länge varit en pedagogisk grundtanke i
föreningen. Många idéer kring framtiden och genomförande av dessa har samlats och manifesterats i verksamheten. Som avskilt projekt är Möllevångens historia - Möllevångens framtid i ett tidigt stadium, men som en del av föreningens hela verksamhet, där många projekt interagerar med
varandra, har det haft en lång och kontinuerlig framväxt. De parallella projekten består bland annat i ett boendeforum som samlar till diskussioner om boendefrågor, den årliga karnevalens miljötema samt kontinuerliga kontakter med Naturskyddsföreningen, Gatukontoret och andra aktörer. Den sociala situationen i föreningen har medfört att utvecklingen av Möllevångens historia -
Möllevångens framtid gått långsamt under våren. En utställning om Möllevångens historia finns i
föreningslokalen, men den har varit statisk sedan den uppfördes i årsskiftet. Planer på utveckling av utställningen har utvecklats vidare under tiden för denna studie. Särskilt nya samarbeten med grupper inom rörelsen Guerrilla Gardening, som tar ödetomter i anspråk för odling, har injicerat ny energi i projektet.
Föreningens kontext och kontakter
I Möllevången agerar flera ideella sammanslutningar vars verksamhetsfält delvis överlappas, delvis inriktas på skilda frågor. Bland andra aktiva föreningar i området finns Glassfabriken, Trygga Möllan, Möllevångsfestivalen och Irakiska kulturföreningen. De problem i stadsdelen som
Möllevångsgruppens arbete utgår ifrån aktiverar också åtgärder från Malmö Stad. De senaste åren har ett flertal projekt inriktats på förbättrad renhållning, den offentliga miljöns utformning och sociala åtgärder för att få den arbetslösa delen av befolkningen i sysselsättning. Trots att föreningen
och stadens administrativa system arbetar med parallella frågor har inget utförligt samarbete hittills åstadkommits. Enligt intervjuerna känner föreningen trots stadens insatser inte att frågorna
behandlas på ett adekvat sätt, eller att deras röst blir hörd och respekterad. Ett aktuellt projekt har startats med ambition att aktivera de ideella krafterna på ett nydanande sätt och kallas Mera Möllan. Projektets syfte är att skapa en deltagandeprocess kring områdesutveckling i en följd kvarter kring Möllevångstorget, samt att utreda möjliga sociala systemåtgärder för människor i utanförskap. Hur arbetet ska utformas är ännu under utredning. Projektets samarbetespartners Södra Innerstadens Stadsdelsförvaltning och Malmö Stads Gatukontor har tillsatt en styrgrupp som bland andra innefattar två poster för boenderepresentanter samt en post där Möllevångsgruppen representeras. Malmö som stad satsar stort på stadsbyggnadspolitik och anser sig ha en relativt progressiv
inställning avseende miljö och deltagandefrågor. Som ett led i detta arbete har Malmöinitiativet och Malmöpanelen startats som två parallella deltagandeåtgärder. Den förra är ett digitalt forum där medborgare kan framföra förändringsförslag som kan läsas, diskuteras och stödjas av andra medborgare och politiker. Initiativet är främst medborgarnas forum att samlas i diskussion kring stadens framtid. Malmöpanelen är i stället politikernas forum för att diskutera förändringsförslag och åtgärder med 1600 malmöbor. De båda åtgärderna startades under 2008 och det är ännu osäkert vilken effekt de får i det politiska systemet och huruvida inkomna förslag tillvaratas.
Empiri
Medborgarinitiativets rollStudiens syfte är att utforska hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan understödjas. Av de tidigare presenterade frågeställningarna kan vi i litteraturen få stöd för vilken roll
medborgarinitiativet kan ha för hållbar stadsutveckling. För att studera de specifika förhållanden som gäller för fallstudien jämförs här den teoretiska bilden med empiriska undersökningar. Vidare krävs empiriska studier för att ge svar på frågorna kring vilka problem som initiativen möter, hur förhållanden för medborgarinitiativen kan förbättras samt hur stöd kan utformas. De två senare frågeställningarna har en utredande karaktär och grundas på det empiriska resultatet av de två tidigare. De behandlas därför i kapitlet Analys. Det empiriska underlaget för detta arbete består i intervjumaterial från nyckelpersoner i fallstudien. Bland dessa finns både representanter för Möllevångsgruppen, Malmö Stad och kommunfullmäktige. Vidare har vi valt att inte omnämna
intervjupersonerna vid namn, utan som representant för Möllevångsgruppen, Malmö Stad respektive kommunfullmäktige. Detta för att värna den personliga integriteten.
Ur den teoretiska genomgången har vi funnit att svaret på den första frågeställningen, angående medborgarinitiativets roll, kretsar kring dess möjlighet till lokal förankring av hållbara lösningar, tillgodoseende av lokala behov, en demokratisk åtgärd som dessutom har potential att förstärka vidare engagemang. I den empiriska undersökningen studeras mer specifikt vilken roll
Möllevångsgruppen kan ha för en hållbar stadsutveckling. Vi har funnit att det empiriska materialet överensstämmer till stor del med det teoretiska. Vidare påvisas en stor samstämmighet i synen på medborgarinitiativets roll från de tre nivåerna som undersökts.
• Hållbarhet genom demokrati
Ett ökat deltagande från de som bor i staden innebär ökad demokrati, vilket är gott i sig. Ökad demokrati där fler får ha synpunkter leder också till bättre beslut, eftersom fler synpunkter och förhållningssätt kan beaktas. Att den som bor i staden får tycka till i ett tidigt stadium kan också leda till att besluten blir mer hållbara över tid, att förändringsprocessen förankras och att fler känner sig delaktiga och vill att förändringen består. Möjligheten till deltagande kan också, när det fungerar som bäst, stimulera till fortsatt samhällsengagemang och mer engagerade medborgare. /representant för kommunfullmäktige
Det är folkhälsofrämjande att man vet att man kan påverka sin egen omgivning och inte passivt tvingas ta emot de beslut andra fattat. Projekt för hållbar utveckling tar sikte på ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Då blir deltagande en naturlig konsekvens av hållbarhets-arbetet. /representant för kommunfullmäktige
Citaten ovan kan kopplas till teorin att det demokratiska samhället ska bygga på aktiva medborgare. Den lokala, lilla demokratin, ger möjlighet till ökad makt över lokalområdet, vilket även påvisas i citatet. Problematiken kring vem det är som vill förändra samhället behandlas i citatet nedan. Denna problematik tas upp av den deliberativa demokratitanken, som skiljer på sak och person. Även drivkraften i viljan till förändring som tas upp, här som en vilja att ändra ett system snarare än en sakfråga. Aspekterna social rättvisa och inkludering i Partridges definition av social hållbarhet problematiseras även genom den ekonomiska frågan i citatet.
Snedfördelningen av pengar... är totalt odemokratisk, för med pengar kan man köpa sig politiskt inflytande. Man har automatiskt ett privilegierat läge i samhället. Det är det som alltid har varit
grunden till mitt engagemang, att rätta till något som jag tycker är fel. Där tycker jag att Möllevångsgruppen har en väldigt stor uppgift att fylla. Vi består av alla möjliga människor. /representant för Möllevångsgruppen
• Kompletterande perspektiv
Fördelarna är att det ofta är väldigt friskt tänkt... Från ett stadsperspektiv eller kommunal-perspektiv jobbar vi alltid för att råda bot på något som stör någonstans. Man jobbar väldigt reaktivt... och det kanske är så det ska vara. När det kommer underifrån är det helt annorlunda, det kommer utifrån ett behov, men inte nödvändigtvis från ett problembehov utan från något friskt. Det är det som är den stora skillnaden. /representant för Malmö Stad
En del i det hela är ju för att vi har planeringsperspektivet, men vi är inte experter på hur människor upplever sin stadsmiljö. Så det blir ett kompletterande perspektiv. I hemmiljön, där man tillbringar så mycket tid, är det viktigt att man känner sig hemma, känner stolthet över sin plats och känner att man är delaktig i det som händer. /representant för Malmö Stad
Dessa citat från tjänstemannasidan visar på hur medborgarinitiativet tillför ett kompletterande perspektiv till den traditionella planeringen. Synsättet behandlas i flera av de avhandlade teorierna. I Partridges definition av social hållbarhet framhävs samma syn på hur deltagandeprocesser är
betydande för identifikation av viktiga frågor. Citaten tar också upp idéer kring lokalområdets roll som kunskaps- och förändringsarena. Vidare relaterar perspektiven till Healeys uppfattning om hur mer jämlika och hållbara processer kan skapas i samarbeten inom politiska gemenskaper.
• Forum för engagemang
Genom Möllevångsgruppen kommer människor med nya idéer hela tiden... Kanske har man drömmar men tror inte att det går att genomföra, men man träffar människor som också vill och så kommer man igång. Det är träffpunkten som är viktig. /representant för Möllevångsgruppen
I teoriavsnittet nämns hur erfarenheter från Storstadssatsningen visar att medborgarinitiativ är viktiga kanaler mellan det administrativa systemet och medborgare. Lokalområdet presenteras vidare som en nivå mellan staden som helhet och det enskilda hushållet, med lokalt baserade sociala nätverk. David Harveys tid-rumskomprimering påvisar att den lokala platsen upplevs som en viktig arena i människans komplexa omgivning, eftersom denna kan kontrolleras och påverkas. Den lilla, lokala, demokratin framhävs som det forum där flest kan få sina röster hörda. Dessa teoretiska resonemang återkommer i citatet ovan.
Problem medborgarinitiativ möter
I intervjuerna framkommer delvis en samstämmighet kring medborgarinitiativens problematik, men också vissa meningsskiljaktigheter. Sammantaget visade intervjuerna på följande teman kring de problem medborgarinitiativ möter. Vi väljer att benämna dem problem, trots ordets negativa klang, eftersom vi anser att utmaningarna för medborgarinitiativen bör tas på allvar och problemen blir en reell utgångspunkt för arbetet att förbättra situationen.
• Uthållighet
Problem med fria initiativ är uthållighetsfrågan. Ofta kan de fria initiativen vara väldigt tydligt kopplade till en eldsjäl eller en liten grupp av eldsjälar, som håller ut i några år. Men hur man som fri kraft ser till att få en kontinuitet i arbetet, det tror jag är en utmaning för de fria grupperna. /representant för Malmö Stad
Alla idealisterna som inte vet att dra gränsen för sitt engagemang kan råka riktigt illa ut... Det är inte rimligt att man måste vara rik eller leva på sina föräldrar eller lyckas vinna på Lotto för att kunna vara aktiv i en förening... Vem är det som får ha privilegiet att ha denna fina hobby, att vara en god människa, med höga ideal och får praktisera dem i verkligheten. Är det bara dem som kommer från överklassen eller har rika släktingar, som får lov att vara goda människor? /representant för Möllevångsgruppen
Medborgarinitiativ bygger på personligt engagemang och möter, som maktstrukturer nu ser ut, ett stort motstånd. Initiativ förlitar sig till stor del på en liten grupp människor som får ett stort ansvar för idéernas genomförande. Den fria men personbundna strukturen förhindrar kontinuitet och medför att medborgarinitiativens uthållighet är bristfällig. Begreppet uthållighet korrelerar med Collins uttryck varaktighet, som benämns som en av de främsta faktorerna för framgångsrika organisationer.38
• Tillgänglighet
Ett problem, men också en stor styrka i föreningen är önskan att fungera som mötesplats i området. För detta krävs en lämplig lokal samt ideellt organiserad tid för öppethållande. Lokalens placering och utformning är en viktig faktor i vad verksamheten kan ägna sig åt, vilken roll föreningen kan ha i området samt hur många av de boende som känner till och rör sig i lokalen, och hur ofta de gör
det. Att få tillgång till lämpliga lokaler försvåras av hyressättning och tillgång till ekonomiska resurser. Öppethållningen är sedan avhängig den tid som föreningens mest aktiva kan avsätta. Då man lyckas med målet att vara en tillgänglig mötesplats ökar föreningens vitalitet och förankring i området.
• Ekonomi
Det största problemet är ofta i form av projekt, när projektpengarna tar slut är man tillbaka på ruta ett. /representant för Malmö Stad
För genomförande av medborgarinitiativ, precis som av andra projekt, krävs ekonomiska resurser. Dessa resurser måste för medborgarinitiativ komma utifrån. Sökandet efter resurser blir en stor del av arbetet för engagerade. Ett av problemen för etablerade föreningar för medborgarinitiativ är att hitta finansiering för långsiktig verksamhet, då finansieringsstrukturen ofta riktar sig mot unika projekt. Då projekt blir lyckade saknas ekonomiska medel för att förvalta dem som kontinuerlig verksamhet. Detta innebär förändrade förutsättningar för svenskt föreningsliv, en folkrörelse som ofta ses som en viktig del av den svenska kulturen och demokratin. Har man lyckats bli finansierad uppkommer problem med självständighet. Beroende av var resurserna kommer ifrån, kan
sponsringen potentiellt innebära att tacksamhetsskulder utnyttjas av finansiären, eller att verksamheten på annat sätt påverkas.
• Att bli utnyttjad
Det finns en grundtanke med det hela, att man ska utnyttja de ideella krafterna mer och mer för att spara pengar. ... Om du läser i tidningen Södra Innerstaden om Mera Möllan så står det att de säger att “vi ska försöka utnyttja sådana krafter som redan finns, typ Möllevångsgruppen.”... Så istället för att stödja oss så kommer de bedriva ett parallellt projekt. Och så anställer man människor som inte kan någonting om området och som inte bor här och försöker utnyttja det som vi hittills har åstadkommit. /representant för Möllevångsgruppen
I mötet med maktstarka institutioner som man genom medborgarinitiativet vill påverka, kan det ojämlika förhållandet orsaka en snedvriden syn på nyttan av medborgarnas engagemang. Engagerade personer kan ses som en gratis resurs, att överlåta arbete till som institutionen själv ansvarar för.
