För att förbättra medborgarinitiativens förutsättningar kan åtgärder också inriktas på att genom olika former av stöd utifrån förstärka initiativens struktur och genomslagkraft. Dessa kan i sitt syfte
benämnas samhällsentreprenöriella. Stöd utifrån kan dels vara ekonomiska bidrag eller stöd i initiativens utvecklings- och framställandeprocess. Vilken typ av processtöd ett medborgarinitiativ behöver beror på en rad individuella faktorer som vilka kompetenser som finns inom initiativets struktur och yttre förutsättningar. Aktuella stödåtgärder utifrån kan vara visualisering av idéer, utveckling av idéer med förståelse för stadsbyggnad samt marknadsföring och strukturering av verksamheten.
Kompetenser kan, om de inte redan finns inom föreningen, knytas till projekt på följande vis: • Samarbete med högskolor och universitet
• Samhällsentreprenörskonsulter • Föreningen anställer kompetens
• Föreningen värvar kompetens till aktivt medlemskap • Det administrativa systemet avlönar konsultkompetens • Kompetens tas direkt från det administrativa systemet.
Samarbetet med högskolor och universitet kan utformas genom den interaktiva forskningsmetoden som nämnts i avsnittet Samhällsentreprenörskap, eller genom samverkan med studenter, där uppgifter inom utbildningar koordineras med verksamhetsbehov i föreningen. På så sätt får studenter uppgifter med verklighetsanknytning och erfarenhet av samverkan medan föreningar får viktiga uppgifter utförda. Samhällsentreprenörskonsulters medverkan kan innebära att
samhällsentreprenöriella verksamheter inkorporerar stöd för medborgarinitiativen som ett mål och medel för sin samhällsnyttiga verksamhet. Då föreningen anställer kompetens gäller i stället traditionellt entreprenörskap, och föreningen blir entreprenörens betalande klient. De två sista alternativen förutsätter att det administrativa systemets struktur för hantering av de fria initiativen förändras. Inställningen för denna hantering bör då präglas av samarbete. En viktig följd av detta blir en omfördelning av ekonomiska resurser och ökad värdesättning av fria medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling. Analys av vilka externa förändringar som krävs behandlas tidigare i analysen.
Föreningens behov av stöd utgår från ekonomiska behov och behov av stöd i det praktiska utförandet av föreningens verksamhet, vilket vi benämner processtöd. Processtödet kan komma ifrån det administrativa systemet, eller från sidan, det vill säga inom den professionella sfären men utanför den statliga organisationen. Dessutom kan den kompetens som stödet bygger på istället integreras inom föreningen. Behovet av stöd kan upplevas vara störst i föreningens enskilda projekt,
men skulle också kunna bidra till den fortlöpande verksamhetens struktur i sin helhet. Här följer en vidare diskussion om vilka följder olika former av stöd medför.
Ekonomiskt stöd
Ekonomiskt stöd kan komma från oberoende stiftelser och fonder, kommunen eller privatkapital och företag. Både kommun och stiftelser ställer upp kriterier för anslagsansökningar, som kräver unika projektformuleringar och stöd utdelas inte för löpande verksamhet. Bidrag från företag innebär en viss ideologisk konflikt, i motsättningar mellan kommersiella och demokratiska intressen. Företagens inblandning kan till viss del vara ansvarsmässigt berättigad, men riskerar också att vara falsk och osäker till sin karaktär. När de fria rörelserna ses som en demokratisk tillgång bör de få kommunalt stöd för sin verksamhet. Var än stödet kommer ifrån uppstår en problematisk jävsituation, som kräver att föreningen klarar av att behålla en kritisk hållning, även till den hand som föder den.
Processtöd
Processtöd från det administrativa systemet begränsar eventuellt initiativ redan från start. Genom att ha ansvar för slutresultatet kan tjänstemän hämma kreativiteten i arbetet med förslaget. Detta kan innebära att man hindrar goda förslag innan de hinner formuleras tillräckligt långt för att vara konkurrenskraftiga. Sådana förslag skulle, om de fick utvecklas, kunna bryta och förnya de
begränsningar som var tänkta från början. Samtidigt är ramarna för vad som är påverkningsbart för initiativen absolut relevanta. Genom att medvetandegöra medborgarna om vilka ramar som finns kan den kreativitet som finns bli mer effektiv, och de förslag som framställs genom anpassning till förutsättningarna blir mer genomförbara. Om problem med begränsningar kunde undvikas skulle ett så nära samarbete mellan kommun och medborgare vara eftersträvansvärt. Kommunen har med sitt planmonopol och makt en överblick och förståelse för stadens organisation och planer, som är värdefulla i utvecklingen av medborgares förändringsförslag. Stödet ovanifrån kan utformas på flera sätt, men innefattar en makt- och intressekonflikt som är svår att komma ifrån.
Stöd från sidan kan underlätta föreningars arbete när det administrativa systemets hantering av fria medborgarinitiativ ser ut som det gör idag. Med stöd från sidan kan initiativ utvecklas i det språk som talas i de organisationer man vill påverka. Förslag kan i makthavares ögon ges större tyngd och
utvecklas ohämmat, på medborgarnas villkor. Stödet måste då tydligt utformas i medborgarnas tjänst och stödjaren vara medveten om sin egen roll. Förslaget kan lätt påverkas alltför mycket och göras till stödgivarens eget.
Det är svårt att bidra med utveckling till en grupp mot deras vilja. Dessa behöver därmed också vara mer eller mindre partner i verksamheten. Ofta är strävan att målgruppen också är en central partner så att verksamheten fungerar som en hjälp till självhjälp, eller att målgruppen själva samverkar som partner för att hjälpa sig själva. Detta anses ofta ge en mer hållbar utveckling eftersom utvecklingen inte bygger på externa bidrag och hjälpinsatser. 43
Ytterligare problem uppstår i organisationen av stödet. Om stödet byggs på arvode uppkommer komplikationer kring vem och vilka medel som ska betala för det. Stödet kan också engageras ideellt, men fortfarande utanför föreningen. Detta kan ske genom samarbeten med
utbildningsinstitutioner eller genom engagemang av samhällsentreprenörer.
Ett tredje alternativ är att rekrytera kompetens till föreningen, genom aktivt medlemskap. Ett komplett kompetensspektrum inom föreningen skulle förstås förstärka organisationen, men vara svår att uppnå. Dessutom är det osäkert om den uppfattade pondus, som samarbeten med yttre kompetens skulle medföra, bibehålls eftersom den interna kompetensen som redan finns inte värdesätts utifrån. Eventuellt är det också lättare i yttre samarbeten att uppnå viss objektivitet.
Sammanfattningsvis bör nämnas att begreppet samhällsentreprenörskap är mycket användbart i diskussionen kring medborgarinitiativ. Föreningar som Möllevångsgruppen kan genom sin gärning i sig ses som samhällsentreprenöriella verksamheter. All samverkan och stöd för medborgarinitiativ kan vidare ses som samhällsentreprenöriella insatser. Utöver den generella applikationen av begreppet kan stödåtgärder utföras av externa samhällsentreprenörer, som också verkar i andra sammanhang. Intresset för samhällsentreprenörskap är starkt förknippat med det ökade intresset kring deltagardemokrati och hållbar utveckling.
Frågeställningar
Vi anser att undersökningen gett svar på de frågeställningar som legat till grund för studien, och vidare problematiserat de förhållanden som behandlats. Här följer en genomgång av
frågeställningarnas svar och reflektioner kring dessa.
• Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling?
Medborgares egna perspektiv tillför en lokal förankring till hållbara lösningar. Maktöverföring till de fria medborgarinitiativen möjliggör också ett fördelat ansvar för hållbarhet där förvaltning av ekologiska insatser i stadsmiljön kan tilldelas medborgare och lokalområdet. Föreningar som Möllevångsgruppen kan ses som samhällsentreprenöriell verksamhet, som skapar forum för
engagemang. Verksamheten har även en potentiell roll i att inspirera till vidare engagemang hos fler medborgare.
• Vilka problem möts dessa initiativ av?
Medborgarinitiativens problem grundas till en hög grad på det administrativa systemets inställning, eller praktiska behandling av initiativen. Bland de största svårigheterna som framkommit i
fallstudien dominerar ekonomiska förhållanden och möjlighet att göra sig hörd.
• Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras?
Förbättrade förutsättningar för medborgarinitiativen kan skapas genom förändringar i det administrativa systemet, initiativets egen organisation eller genom stöd av yttre kompetenser respektive ekonomiska resurser.
• Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling? Stöd kan utformas på många olika sätt och etableras med kompetens från ett flertal arenor. Som Healey påpekar är det av vikt att stödet anpassas efter de specifika behov som finns i enskilda fall av medborgarinitiativ. Samhällsentreprenöriella verksamheter har en potentiell roll som katalysator och koordinator i stöd av medborgarinitiativ. Vidare forskning kring hur samhällsentreprenörskap och samverkan kan bidra till stadsutveckling är önskvärd.
Lärdomar
Antagandet som fungerade som utgångspunk för arbetet baserades på en tro att viss kompetens saknas i föreningar för medborgarinitiativ och att detta skulle kunna avhjälpas genom att tillföra sådan fackkompetens utifrån. Under arbetets gång insåg vi att de mest väsentliga kompetenserna som kan tänkas behövas för en upplyst diskussion kring ekologiskt och socialt hållbart stadsliv fanns inom Möllevångsgruppen. Bland andra engagerar sig arkitekturhistoriker, ekologer och miljövetare i föreningen. Vissa är aktiva i dessa yrkesroller och andra har av olika anledningar hamnat utanför traditionella karriärsvägar. Inte desto mindre finns kompetensen där. Egentligen är det en tämligen naturlig ordning, att människor engagerar sig i frågor de kan mycket om och brinner för. Insikten förstärker argumenten kring de fria medborgarinitiativens värde, men ifrågasätter också behovet av processtöd av yttre fackkompetens. Visst stöd är fortfarande relevant, men måste
utformas i stor respekt för den integritet som den inre kompetensen berättigar. I
Möllevångsgruppens fall är främst stöd i visualisering av idéer relevant. För något annat
medborgarinitiativ kan andra förhållanden råda, som ger upphov till andra stödbehov. Det är dock troligt att den inre kompetensen är betydande också i andra medborgarinitiativ.
I utformande av stöd uppstår en konflikt i hur de yttre och inre kompetenserna bör behandlas. Det ideella arbete som ligger bakom medborgarinitiativen är ett gratisarbete för stadens väl, också när föreningar anlitas som konsulter i kommunens projekt. Detta medan människor som engagerar sig i medborgarinitiativen i många fall har en snäv privatekonomisk situation. Då kompetens tillförs medborgarinitiativen utifrån kommer denna från en professionell sfär och frågor om ersättning blir komplicerade. Här uppstår frågor kring vad som värderas som kompetens och vad som anses värt att betala för.
Det stöd och de inre förändringar som är relevanta har potential att utveckla föreningarna. Det största problemet är dock systemet för hantering av medborgarinitiativ, som bestämmer
föreningarnas förutsättningar. Särskilt ekonomiska förutsättningar är viktiga för att föreningarna alls ska ha möjlighet att ägna sig åt samhällsorienterade projekt och engagemang tillvaratas. Detta är intressant i förhållande till den miljöekonomiska definitionen av hållbarhet som presenterades i uppsatsens teoriavsnitt. Här påvisas ett konkret exempel där ekonomin är ett avgörande medel för att uppnå mål för ekologisk och social hållbar utveckling.
Då utformning av stödåtgärder ändå är aktuell bör den analytiska modell som legat till grund för denna studie användas. Denna har inneburit en inledande utredning av initiativets mål, möjligheter och problem, följt av en analys av vilka av dessa aspekter som är genomförbara, möjliga att påverka med hjälp av stöd respektive kräver förändringar av icke påverkbara förhållanden. Först efter skapande av en grundlig förståelse för dessa förhållanden kan utformningen av praktiskt stöd påbörjas.
Förutsättningarna för en mer deltagardemokratisk struktur för stadsutveckling förhindras av den tröga byråkrati som präglar systemet idag. Orsakerna till denna tröghet bygger dock på en, om än av annan sort, demokratisk tanke och har som syfte att sammanväva parallella processer och beslut. Här står alltså ett demokratiskt system i vägen för ett annat. Byråkratins demokratiska funktion är ett av de budskap som bättre bör kommuniceras i kommunens återkoppling till medborgare.
Slutligen
Det demokratiska samhället förutsätter aktivt handlande från medborgarna. Detta kräver kunskap. Men trots kunskap och vilja kan vägen vara lång till att ha faktisk möjlighet att påverka. Vi anser att fler medborgare bör ha möjlighet att delta i beslut kring sin närmiljö och utöva sina demokratiska rättigheter till en högre grad än vad som sker idag. Former för samarbeten bör eftersträvas från alla parter, med ett gemensamt mål att förbättra staden som levnadsmiljö. Här krävs att man försonas kring rätten till staden och börjar uppskatta varandras förmåga att uträtta stordåd.
EFTERORD I uppförandet av denna studie har en stor
mängd människor varit oss behjälpliga. Vår handledare Per Olof Hallin har med trygg hand fört oss genom förirringar och osäkerheter i arbetet. Möllevångsgruppen har tagit emot oss med öppna armar och förtroliga samtal. Alla de intervjuade har generöst delat med sig av sin tid och sina tankar och givit oss mer än vad som fått plats i denna uppsats. Dessutom har vänner och familj bidragit med glada tillrop och kommentarer till texten.
Arnstein, Sherry. R, “A ladder of citizen participation”, Journal of the Royal Town Planning
Institute, April 1971
Bengtsson, Beatrice, Deliberativa utmaningar i ett stadsförnyelseprojekt, Malmö Högskola, Malmö, 2005
Collins, Jim, Good to Great: när vinst inte är målet : varför företagstänkande inte är lösningen : en
monografi som kompletterar Good to great, Bookhouse Publishing, Stockholm, 2006
Costanza, Robert, “Toward An Ecological Economy”, The Futurist, July/August 2006, s. 26 Edström, Nina & Plisch, Emil, En känsla av delaktighet: en studie av underifrånperspektivet i
Storstadssatsningen, Mångkulturellt centrum, Tumba, 2005
Falkheden, Lena, Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling: fallstudier av tre
danska exempel, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 1999
Gawell, Malin, Johannisson, Bengt & Lundqvist, Mats (red), Samhällets entreprenörer - En
forskarantologi om samhällsentreprenörskap, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling,
Stockholm, 2009
Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen, Demokratins mekanismer, Liber AB, Lund, 2003 Harvey, David, The condition of postmodernity: an enquiry into the origins of cultural change, Blackwell, Oxford, 1990
Healey, Patsy, Collaborative planning: shaping places in fragmented societies, 2 ed, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2006
Klarqvist, Björn & Thiberg, Sven, Acceptera inte: om arkitektyrkenas marginalisering och om
behovet av en motståndsrörelse : en lägesbeskrivning gjord 2003, 1. uppl., Bokskogen, Göteborg,
2003
Landry, Charles, The creative city: a toolkit for urban innovators, 2. ed., Earthscan, London, 2008 Möllevångsgruppen, 2009: Möllevångens historia - Möllevångens framtid (30 mars 2009)
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, 10 år med Agenda 21 i Sverige - vad har vi lärt oss
och vart är vi på väg?: en antologi med bidrag från medlemmar i den rådgivande expertgruppen, knuten till Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, Nationalkommittén för Agenda 21 och
Habitat, Stockholm, 2002
Olsson, Jan (red.), Hållbar utveckling underifrån?: lokala politiska processer och etiska vägval, Nya Doxa, Nora, 2005
Partridge, Emma, 2005: Social sustainability’: a useful theoretical framework? (10 mars 2009) http://auspsa.anu.edu.au/proceedings/publications/Partridgepaper.pdf
Petersson, Olof, Westholm, Anders & Blomberg, Göran, Medborgarnas makt, Carlsson, Stockholm, 1989
Ranger, Anna (red), Habitat Malmö - dokumentation av goda exempel för hållbar livsmiljö i staden, Malmö Stad, Malmö, 2000
Skr 1997/98:13: Ekologisk hållbarhet, Stockholm, 1997
Yin, Robert K. Fallstudier: design och genomförande, Liber, Malmö 2007
Intervjuer:
Anderson, Camilla, Landskapsarkitekt Gatukontoret Malmö Stad: muntl. Intervju, Malmö, 15 april 2009
Bezrukov, Rosa, Styrelseledamot Möllevångsgruppen: muntl. Intervju, Malmö, 14 april 2009 Mazzoni, Rose-Marie, Projektledare Mera Möllan: muntl. Intervju, Malmö, 7 april 2009 Pehrsson, Per-Jan, kassör Möllevångsgruppen: muntl. Intervju, Malmö, 17 april 2009 Philipson, Anneli, kommunalråd (v) Malmö Stad: skriftl. Intervju, Malmö, 20 april 2009 Rubin, Anders, kommunalråd (s) Malmö Stad: skriftl. Intervju, Malmö, 26 maj 2009
BILAGA 1
Intervjuguide
För informanter inom kommunens förvaltningar gäller följande intervjuguide. Generell diskussion:
1. Varför vill man ha deltagande, i projekt för hållbar stadsutveckling?
2. Vad blir skillnaden mellan överifrånstimulerat deltagande och ett fritt initiativ underifrån? 3. Vilka fördelar medför de fria initiativen?
4. Vilka problem medför de fria initiativen? 5. Hur skulle man kunna minska sådana problem?
6. Vilka fackkompetenser kan bidra till att stödja medborgarinitiativ och hur?
7. Vad spelar det för roll varifrån stödet kommer: ovanifrån i makthierarkin eller från sidan? Angående projektet Mera Möllan:
8. Hur används deltagande i det givna projektet?
9. Vad är det i situationen som gör att man väljer detta sätt?
10. Om du fått välja fritt, hade du utformat deltagandet annorlunda? Hur? 11. Vilken är Möllevångsgruppens roll i projektet?
12. Hur hade organisationen blivit annorlunda om det utformats att stödja fria initiativ? 13. Hur har ni tänkt att skapa och upprätthålla deltagande?
För informanterna inom kommunfullmäktige gäller samma generella diskussion som ovan, den därpå följande delen ersattes av följande intervjuguide.
Angående Malmöinitiativet och Malmöpanelen:
8. Vad vill man uppnå genom att implementera dessa två initiativ, just nu och på detta sätt? 9. Hur ska idéer från Malmöinitiativet tas vidare och hanteras i det politiska systemet? 10. Hur har ni tänkt att skapa och upprätthålla deltagande?
11. Hade samarbete med föreningar som byggs på fria medborgarinitiativ kunnat bidra till satsningarna?
För informanter inom Möllevångsgruppen gäller följande intervjuguide. Generell diskussion:
1. Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling?
2. Vad blir skillnaden mellan överifrånstimulerat deltagande och ett fritt initiativ underifrån? 3. Vilka problem möter de fria initiativen?
4. Hur skulle sådana problem kunna minskas?
5. Vilka fackkompetenser kan bidra till att stödja medborgarinitiativ och hur?
6. Vad spelar det för roll varifrån stödet kommer: ovanifrån i makthierarkin eller från sidan? Vilka faror finns med att få hjälp utifrån?
7. Hur hade organisationen blivit annorlunda om den fått stöd utifrån? Angående projektet Möllevångens historia - Möllevångens framtid: 8. Hur hade man planerat att nå fram med projektets idéer till politiker? 9. Vilket stöd utifrån hade kunnat bidra till att uppnå projektets mål?
12. Om du kunnat utforma den institution du vill påverka, hur hade dess struktur fungerat annorlunda?
BILAGA 2
Förslag
Följande förslag är en samling idéer om hur projektet Möllevångens historia - Möllevångens
framtid kan utvecklas och hur stöd kan integreras i processen. Därefter följer förslag på
systemförändringar och vad föreningen själv kan förbättra.
Process
• Utveckla utställningen med nutidshistoria. Genom att lyfta fram vad som hänt med området på senare år samt vad Möllevångsgruppen genomfört knyter man an historien med framtiden. Projektets syfte och mål måste vidare presenteras i utställningen. Tydliggörande av utvecklingen och möjligheten att förändra kan inspirera till nya förslag om förändring.
• Belysa hållbarhetsaspekter av historien i utställningen. Som utställningen idag är uppbyggd får man en fin genomgång av historiska nedslag som är kopplade till hållbarhetsfrågor på ett mer eller mindre tydligt sätt. En fokusering på just hållbarhetsaspekterna skulle förstärka
utställningens roll som utgångspunkt i diskussioner om framtiden.
• Starta insamling av idéer. Det finns flera möjliga tillvägagångssätt för att samla förslag och det är önskvärt att använda parallella metoder. I dagsläget finns en allmän idélåda i föreningslokalen och idéer ventileras i informella samtal som inte nedtecknas. Idélådan har en stor potential men borde få en större roll i utställningen, genom en mer strategisk placering och uttalad koppling till utställningen. Dessutom bör workshops anordnas som fokuserar på idégenerering och
diskussionen om framtiden. Vidare kan hemsidan utvecklas som ett instrument för att presentera inkomna idéer och ta in respons kring dessa. Detta möjliggör kommunikation med en bredare målgrupp och tillgängliggör projektet i tid och rum.
• Samla och visa upp inkomna idéer på plats i utställningen. Att förslag synliggörs för alla under processens gång är viktigt för att skapa överblick, bidra till inspiration och bekräftelse på processens framskridande.
• Skapa och visualisera gemensam vision. Samtliga inkomna idéer bör tas upp till diskussion, i syfte att försöka nå en bild av Möllevångsgruppens samlade framtidsdrömmar som helhet. I detta stadium är inte målet att skapa en färdig plan, utan att redovisa det hittills nådda gemensamma resultatet. Detta kan åstadkommas i ytterligare workshops, med komplement från den respons förslagen fått på hemsidan. Visualiseringen underlättar vidare diskussion och presentation av idéerna.
• Utställning utanför föreningslokalen. Genom att flytta ut utställningen eller enbart de framtagna