I empiriavsnittet så presenteras data som framkommit i de utförda intervjuerna. Empiridelen omfattar alla de områden vi har presenterat i teorin. Avsnittet börjar med att presentera grundläggande data för att skapa en förståelse om förutsättningar och situationen för företagen. Därefter redovisas empirin gällande de finansiella begreppen, ekonomiska teorier och prestationsmått. I det här avsnitt benämns företag bolag i stället, det görs för att få en tydligare skillnad mellan vad enskilda personer sagt och vad som är generellt.
4.1. Tabell över intervjuade företag
Intervju-företag Intervju- person Omsättning Vinst-marginal CCC ROA Ägartyp
Företag 1 CFO 250’ + +7% 21 0% Börsnoterat
Företag 2 CFO 250’ +* +5%* -20 5%** Koncernbolag
Företag 3 CFO 250’ + +1% 0 1% Ägarlett
Företag 4 VD 100’ - 250’ +11% 0 13% Koncernbolag
Företag 5 VD 100’ - 250’ +6% 203 8% Koncernbolag
Företag 6 VD 100’ - 250’ +6% 181 7% Ägarlett
Företag 7 CFO 50’ - 100’ +18% *** 5% Börsnoterat
Företag 8 CFO 50’ - 100’ +4% 120 6% Ägarlett
Företag 9 VD 50’ - 100’ -2% -15 0% Ägarlett
Företag 10 VD 40’ - 50’ +8% 34 18% Ägarlett
* Siffran visar bolaget vinst. Vi intervjuade en enskild butik i bolaget vars siffror låg under sekretess. ** Siffran visar bolaget ROA. Vi intervjuade en enskild butik i bolaget vars siffror låg under sekretess.
*** CCC blir alldeles för missvisande för att skriva ut p.g.a. företagets affärsidé.
Tabell 1 ovan är gjord med följande utgångspunkter:
• Bolagen är placerade i storleksordning baserat på omsättning, företag 1 är störst och företag 10 är minst.
• Omsättning fyra klasser. 40-50 miljoner 50-100 miljoner, 100-250 miljoner, 250 miljoner +.
• Vinstmarginalen är avrundad till närmaste procentenhet. • ROA är avrundad till närmaste procentenhet.
• Alla siffror utom de till CCC är tagna från alla bolag (2017) och visar senaste årsbokslut.
4.2. Grundläggande data för ökad förståelse av empirin
Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer per telefon med 10 bolag i bygg / partihandelsbranschen. Majoriteten av bolagen hade en omsättning på ca 100 miljoner och en medelålder på ca 30 år. Bolagens omsättning hade ett spann mellan 40 miljoner till miljardklassen. Åldern på bolagen varierade mellan 5 år till bolag som har bedrivit verksamhet i över 100 år. Trots stora skillnader i ålder och erfarenhet så var svaren slående lika. Bolagen pratar mycket om vikten av relationer i branschen, att utan bra relationer kan man inte göra affärer: “Relationen är väldigt viktig, den kommer högst sen kommer service och på tredjeplats pris. Relationen bygger på ett förtroende att de kan lita på mig som leverantör” - VD Företag 51. Uppfattningen bland bolagen är att relationen hålls väldigt högt i branschen oavsett storlek och ålder på bolaget: “Kundrelationer är vår starkaste tillgång. Vår affärsidé bygger på goda relationer, det är en relationsbransch byggbranschen” – CFO Företag 12.
Branschen har också visat sig vara kapitalstark. Bolagen uppvisar en stark likviditet, god omsättning och soliditet. Många av personerna som intervjuades pratar om vikten av att ha en egenfinansierad verksamhet och att ha låga eller inga långfristiga skulder. Trots de fördelar som kan finnas med lånat kapital så menar respondenterna att fördelarna inte överväger nackdelarna från ur deras synvinkel: “Har vi pengarna kommer vi finansiera ur egen ficka, generellt vill man inte sitta med skulder” - VD Företag 43. Respondenterna upplevde att
1 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017
2 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017
fördelarna med lånat kapital och avdragsmöjligheterna var till bolag med större ekonomisk kunskap: “Avdragsgill ränta på lånat kapital är finlir i vår värld” - VD Företag 64. Vissa bolag kan se fördelar med att ha långfristiga skulder men att andra faktorer spelar stor roll. VD:n på Företag 95 säger:
“Bankerna är med dig när det går bra men inte när det går dåligt. Det är hotfullt för aktieägare i ett mindre bolag. Strävan är att vara oberoende. Trade Off har sina fördelar och fördelaktig ränta. Hävstångsmässigt kan det finnas en vinning, men för oss som inte binder rörelsekapital så är vi nöjda med vår modell”.
Vidare utvecklar en annan VD från Företag 56: “Det kanske finns fördelar med att ha lån, men den som är satt i skuld är icke fri. Vi värdesätter tryggheten och känslan av att kunna sova gott om natten med bra finansiell styrka”.
Kunskapen i branschen bygger mycket på erfarenhet och förnuft. Respondenterna var ofta tvekande när det handlade om de teoretiska termerna som användes i intervjuerna. Men efter en kortare förklaring om termernas praktiska innebörd så insåg respondenterna att de ofta utnyttjade liknande metoder i sin verksamhet. Däremot fanns det en uppfattning om att teoretiska modeller var svårimplementerat i branschen: “Välutbildade människor har väldigt svårt för vår företagsmodell” - CFO Företag 17.
4.3. Företagens kontroll på rörelsekapitalet
Ett av de mindre bolagen har hela sin ekonomi outsourcad och låter VD endast ta de operativa besluten. Även ett annat bolagen använder sig av outsourcing men endast gällande vissa delar av ekonomin, bland annat factoring. Generellt sett gäller strategin att de operativa besluten, så som större investeringar eller viktiga beslut inför framtiden relaterade till rörelsekapitalet beslutas högst upp i hierarkin i styrelsen. Ansvarsfördelningen är uppdelad så att en CFO sköter den dagliga verksamheten medan VD fattar de större besluten.
Enkelt sagt innebär detta att de flesta bolagen låter en mindre enhet ha koll på rörelsekapitalet, medan någon högre upp i hierarkin fattar besluten och styr
4 VD Företag 6, intervju 25 april 2017
rörelsekapitalet. Två bolag följer inte detta mönster utan har gett hela ansvaret och det sista ordet till en CFO eller liknande. Företag 1 är ytterligare ett bolag som skiljer sig genom att endast ha som mål med rörelsekapitalet att det ska finnas tillräckligt med likvida medel för att verksamheten ska kunna fokuserat på annat. “Rörelsekapitalet styrs inte direkt utan bolaget vill vara så kapitalstark så att verksamheten kan fokusera på att fungera effektivt, utan att tänka på likviditeten” – CFO Företag 18.
De små bolagen, sett till omsättning och eget kapital, är mer noggranna med styrningen. Vissa tar till exempel upp och visar likviditetsanalyser. “Vi styr rörelsekapitalet utifrån vår likviditetsanalys. Vi säljer till många stora kunder och sitter därför i deras klor” – CFO Företag 89. Det gör att det är viktigt för de bolagen att få reda på hur mycket likvida medel som behövs för varje månad. Likviditeten är speciellt för de flesta bolagen eftersom de har långa ledtider till följd av import från utlandet. Att de sitter i klorna på de större bolagen och att de i många fall har långa ledtider gör däremot inte att de slutar jobba med att effektivisera rörelsekapitalet, vilket vi går in på senare. Likviditeten är något som alla bolag pratar om och lägger vikt på. VD på Företag 910 betonar vikten av likviditet genom att säga: “Det räcker inte med att vara lönsam, man måste ha likvida medel. Det finns gott om exempel på lönsamma bolag som gått i konkurs för att de inte fått fram pengar i tid”.
4.4. Användandet av controller i företag
Det kan utläsas av tabellen ovan (4.1.1.) att de flesta som blivit intervjuade har en position högt upp i hierarkin varav vissa är verkställande direktörer medan andra är någon form av CFO. Av bolagen som har blivit intervjuade är det endast tre bolag som haft en anställd med rollen controller. Det är Företag 2, 7, och 9. Företag 9:s VD11 förklarar: “Det finns en controller, controllern behövs för att säkerställa lönsamheten. Controllern har bland annat hand om uppföljning av projekt, affärsområden som växer samt på kostnader”. De områdena CFO:n beskriver ses som mycket väsentliga för företag 9, men också hos de andra företagen 3 och 7. Skulle det misslyckas, till exempel om ett projekt inte skulle gå runt så kan det sätta hela bolaget i fara. Det ska nämnas att Företag 9 skiljer sig lite från de andra tillsammans med Företag 3 och 7, de har en mer tjänsteinriktad affärsidé och tar sig an stora projekt samt
8 CFO Företag 1, intervju 31 mars 2017
9 CFO Företag 8, intervju 20 april 2017
10 VD Företag 9, intervju 31 mars 2017
startar nya när de har resurser nog. Företag 2 har ett antal butiker och använder sig av controllers placerade relativt högt upp i hierarkin som kontrollera ett visst antal butiker. ”Controllers används som bollplank för chefer och budgetansvarig” – CFO företag 2.12
Företag 813 förklarar i stället controller begreppet på ett annat sätt. Det gör CFO:n genom att hävda: “I små bolag har en CFO även en controllers jobb”. Till skillnad från teorin menar han att en controllers roll ingår i CFO:ens jobb. Hans uppfattning är att: “En controller håller koll på de interna resultaten medan CFO fokuserar på det finansiella och extern redovisning”. Men som sagt går de rollerna hand i hand i de mindre bolagen enligt honom. Flera andra bolag är inne på samma linje och menar att controllerns ansvar ligger hos ekonomiansvarig. CFO på Företag 314 beskriver det på samma sätt “Nej det är ingen som har rollen controller, jag skulle gärna vilja ha en sådan dock! Alla de bitarna faller ju på mig i stället”.
CFO på Företag 115 förklarar att controller inte används i partihandeldelen av bolaget, utan i så fall finns det ute i detaljhandeln. Han fortsätter dock med att säga att det inte är alla som använder det. I stället kallar han alla med ekonomiansvar för controller. ”Min och bolagets uppfattning är att alla har som jobb att se till att bidra till bolagets bästa genom att följa upp och kontrollera projekt, kostnader och investeringar” – CFO Företag 116.
4.5. Företagens syn på working capital management (WCM)
Bolagens syn på working capital management var mycket beroende av relationerna de hade till sina kunder. Relationen kom i högsta fokus för bolagen och det är viktigare att behålla en god relation än att tumma på kostnader. Det talas om att branschens karaktär skapar svårigheter för vissa teoretiska tänk. Här finns det en skillnad mellan två av de stora bolagen vi intervjuat. Ena bolaget pratar om en omöjlighet att styra samtliga inköp centralt om man ska jobba decentraliserat mot kund medan det andra bolaget talar om att det finns fördelar med centraliserade inköp då det binder mindre kapital. Samtliga bolag är däremot ense om att man alltid ska ta en kostnad för
12 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017
13 CFO Företag 8, intervju 20 april 2017
att främja relationer med sina kunder: “Där är vi inte kortsiktiga, utan tar en kostnad idag för att behålla relationen på lång sikt” - CFO Företag 217.
Man pratar också om relationen till sina leverantörer. Relationen går åt båda håll, har man inte goda relationer med sina leverantörer så man kan lita på att varor levereras blir det svårare att behålla relationen med sina kunder: “Stora problemet när man bara kollar på pris är att man inte kollar på vilken kvalité och service man får, du har inte alltid 100 % jämförbara varor och tjänster” - VD Företag 518. Bolagen pratar också om vikten av erfarenhet, och att se saker i flera steg. Det går inte bara att plocka bort en kostnad för det kan minska intäkterna på sikt. När vi frågade om de tar in extern hjälp för att se över kostnader svarade CFO för Företag 119 följande: “Konsulterna hittar inte så mycket. Det finns erfarenheter som spelar roll. Det finns behov som måste tillgodoses som gör att det blir svårt att spara in kostnader.” Samma person utvecklar också följande: “välutbildade människor har ofta svårt att förstå vår affärsmodell.” Bolagen upplever ofta att välutbildade människor tenderar att fokusera på fel saker, saker som inte är särskilt betydande för deras verksamhet: “Vi kallar de siffernissar, de går igenom sina kalkyler och räknar på siffror och pratar teorier men det finns andra faktorer utanför det som också spelar roll” - VD Företag 520.
4.6. Företagens val av kapitalstruktur
Bolagen hade ett generellt tänk som ligger i linje med POT. Majoriteten av bolagen strävade efter att ha en egenfinansierad verksamhet med en checkkredit hos banken som en slags stötdämpare ifall bolagen skulle dras med likviditetsproblem:
“Det finns ju andra typer av verksamheter där affärsidén gå ut på att man ska belåna för att få en hävstång och så vidare. Men i den här branschen som vi är i så ser vi det inte så utan det är en trygghetsgrej att bygga långsiktigt och ha ett rejält bra eget kapital att man kan finansiera det mesta på egen hand”
- VD Företag 1021.
17 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017
18 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017
19 CFO Företag 1, intervju den 31 mars 2017
20 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017
Bolagens kunskaper bygger ofta på erfarenhet som ledningen har skapat sig längs vägen vilket gör att frågor som ofta kräver större teoretisk kunskap inte prioriteras lika högt.
När respondenterna fick frågan om varför bolagen valde att ha en egenfinansierad filosofi var svaren ofta att branschen funkar på det sättet eller att det finns en viss stolthet och trygghet att vara egenfinansierad: “ Vi har i princip inte haft några långfristiga lån utan bolaget har varit självfinansierade hela tiden. För att vi kan och att det finns lite prestige i det. Checkkredit finns, som vi inte brukar behöva utnyttja” - CFO Företag 322. Många av bolagen ansåg också att det var dyrare med extern finansiering. Factoringkostnader och räntor spelar stor för bolagen, samt att lånade pengar innebär en större risk enligt respondenterna. Som VD för Företag 923 förklarar: “Vill ha intern finansiering, bankerna vill ha betalt och vi har kollat på factoringlösningar, det är som ett SMS-lån för bolag”.
Bolagens soliditet har ett snitt på ca 40 % men skulderna som betungar bolagen är ofta kortfristiga. Däremot kan de kortfristiga skulderna uppgå till stora belopp då långa ledtider i branschen får bolagen att göra stora inköp för att minska ledtider och beställningskostnader. Däremot finns det ett bolag som går mot strömmen och hellre finansierar verksamheten med främmande kapital: “Det är mest fördelaktigt att ha många olika finansieringskällor, obligationslån är en bra finansieringskälla som gör att vi kan ha en långfristig skuldsättning” - CFO Företag 724. Bolagen verkar ha en uppfattning om att omsätta eget kapital är den bästa lösningen för dem: “Det är i så fall en fråga vad vi skulle använda det egna kapitalet till bortsett från att ta ut det till ägarna. Det egna kapitalet är ett billigare kapital än det lånade kapitalet för oss” - VD Företag 625.
4.7. Företagens utnyttjande av de likvida medlen
Samtliga bolag visade upp en god likviditet vilket gör att de har möjlighet att få fram likvida medel i samband med sina inköp. Uppfattningen kring om bolagen var drabbade av financial slack var ganska delad. Generellt så ansåg bolagen ha ganska bra koll på kostnader som berör likviditeten: “Nej jag tror inte vi är bekväma med likviditeten, vi har väldigt fokus på att inte göra någonting i onödan eller att man missar att göra saker för att man är bekväm
22 CFO Företag 3, intervju den 27 april 2017
eller så” - VD Företag 1026. Andra bolag höll med om att det fanns tendenser till financial slack: “Har man pengar på banken så vill de att pengarna ska sysselsättas och då kan det bli att man stressar in i en affär som inte håller de ekonomiska måtten som man borde ha” - CFO Företag 727.
Man talar mycket om att man ofta ser över de kostnader som berör den dagliga driften i form av transportavtal, telefoni och annat: “Avtal ses över kontinuerligt. Förhandlar med telefoni, frakt, olika banker, en krona sparat på kostnadssidan är alltid en krona” - CFO Företag 828. Dock fanns det bolag som erkände att man kunde bli bättre på att se över kostnader: “Och ja man kan nog säga att vi har blivit bekväma om man ser till att vi inte omförhandlar avtal och så vidare. Bankförhandling har vi som exempel inte gjort på fem år” - VD Företag 629. Trygghetstänket finns även här, bolagen hade ofta en uppfattning om att investera likviditet i räntebärande papper bara skapar osäkerhet: ”Det går att investera i räntebärande papper med mera men vi har så pass goda pengar så vi anser att det inte behövs. vi lever ett tryggt liv” - VD Företag 530.
Åsikterna var splittrade hos bolagen rörande överlikviditeten. Många bolag ansåg att det var bättre att låta pengarna ligga tills att de behövdes medan andra ansåg att det var bättre att omsätta pengarna i projekt: “Vi vill omsätta de pengarna som finns i möjligaste mån” - VD Företag 431. Andra bolag värdesatte mer möjligheten att ha en god likviditet för att kunna investera i projekt när tillfälle ges eventuellt betala fakturor på kortare tid för att på så sätt få en kassarabatt: “Vi gör investeringar, till exempel en nylansering där vi kunde göra en kontantinsats vilket sparade oss 2,5 % i kassarabatt” - VD Företag 532.
4.8. Financial bootstraping metoder i företagen
Återigen var inte begreppet Financial Bootstrapping i sig speciellt välkänt bland bolagen. Ett bolag kände igen begreppet men förklarade snabbt att “Den teorin använder vi oss inte av” - CFO Företag 733. När begreppet förklarades, så var det fler bolag som tog ställning till det. Företagen 1 och 9
26 VD Företag 10, intervju den 26 april 2017
27 CFO Företag 7, intervju den 25 april 2017
28 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017
29 VD Företag 6, intervju den 25 april 2017
30 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017
31 VD Företag 4, intervju den 21 april 2017
32 VD Företag 5, intervju den 21 april 2017
var inne på samma bana, det var ingenting de använde. CFO på företag 234 hänvisade dock till att de blev påverkade uppifrån: “Går det bra för koncernen vill de att man ska köpa inventarier och liknande, medan om det går dåligt så vill de att man ska hyra samma varor, det går i cykler”.
CFO på Företag 835 förklarar att det är väldigt noggranna med vad deras likvidamedel går till “Familjeägda bolag ser på pengar annorlunda. Vi gör det utan att tänka på det (bootstapping), köper begagnat i stället för nytt och så vidare. Säljer saker som inte används för att använda pengarna till bättre ändamål och så vidare”. Flera av bolagen känner igen sig i det och menar på att det är självklart att leta efter den bästa affären och att det absolut kollas på begagnade varor.
VD på Företag 1036 framhäver ett liknande tankesätt “Vissa saker köper vi nytt men begagnatköp förekommer också, vi har köpt ett par år gamla truckar till exempel. I dagsläget leasar vi också en del med tanke på de låga räntorna”. Att bolagenen överlag har goda likvida medel kommer upp återigen när vi diskuterar detta begrepp, likaså att det görs lönsamhetskalkyler på nytt ställt mot begagnat.
Gemensamt för de flesta är att de har företagsbilar på leasing, detta har de enligt dem själva eftersom det tillåter att dra av 50 % av momsen på hyran. De flesta bolagen nämner också att de annars föredrar att betala kontant om de kan. Ett bra exempel på det är VD på Företag 537 som säger “Den som är satt i skuld är inte fri”.
4.9. Företagens lagerstyrning
Bolagens lagerstyrning skiljer sig ganska mycket, det beror framförallt att bolagen har olika positioner i förädlingskedjan. Vissa bolag är storkunder medan andra är mer småskaliga leverantörer. Storleksförhållande ger också bolagen olika förutsättningar och ansträngningar i lagerstyrningen. De mindre leverantörerna är väldigt beroende av storkunderna då kundrelationerna är avgörande för bolagets fortlevnad: “En kund kan stå för 30 % av vår omsättning, men vår försäljning kanske bara utgör 1-2% av deras” - CFO Företag 838. Det märks också på bolagens CCC, de mindre bolagen har inte
34 CFO Företag 2, intervju den 27 april 2017
35 CFO Företag 8, intervju den 20 april 2017
samma möjlighet att styra sina kundfordringar utan får nöja sig med de betalningsvillkor som finns.
Bolagen pratar om vikten av tillgänglighet mot kund. Det är en viktig faktor när det kommer att behålla en servicegrad mot kund vilket stärker relationer: “Lagret är väl egentligen det enda som försvarar vår rätt att finnas på marknaden” - VD Företag 639. Lagervärdena kan därför vara höga och binda mycket kapital men som CFO:n på företag 140 säger: “Det binder mer kapital ja, men funkar inte att styra allt centralt för relation är viktigt. Vissa produkter måste alltid finnas, som “mjölk” tillexempel kan inte ta slut.”
Bolagen har också ofta väldigt långa ledtider och korta kredittider för sina omsättningstillgångar. Det leder till att bolagen gärna samlar sina inköp så att beställningar bara görs några gånger om året: “Tar nästan två månader på sjön. Packning i Sverige drar ut ännu mer på tiden. + x antal veckor i lager” - CFO