Här redovisas först svaren från den kvalitativa intervjun. Den kvantitativa delen avslutas med några personliga kommentarer. Empirin följer samma struktur som teori avsnittet och det analyserade materialet återfinns i uppsatsens bilagor.
4.1 Kvalitativ intervju
Vi har intervjuat en ordförande i en medelstor bostadsrättsförening. Ordförande ville dock vara anonym, därför benämner vi denna som Kalle.
4.1.1 Allmänt
Kalle är 38 år och han har en bruttoinkomst varje månad mellan 20 000 - 29 000 kr. Efter en villaförsäljning valde han att investera vinsten i en bostadsrätt. Anledning till att han valde just detta område var att han bott här innan och trivdes.
4.1.2 Allmänt om föreningen
På årsmötena är de boende inte så aktiva och Kalle anser att de kunde vara mer aktiva. En anledning till att de inte är så aktiva tror han kan bero på att det är mycket äldre människor som bor där och att de inte är så intresserade.
Eftersom vår intervjuperson är ordförande i sin förening krävs det att han har tagit del av föreningens årsredovisning och den ekonomiska planen och då är insatt i dessa. Han nämner också att föreningen precis har justerat budgeten. Detta för att de har lagt in en hyreshöjning för att kunna täcka kostnaderna för det löpande underhållet, och för att föreningen skall ha en viss vinstmarginal. Med detta anser han sig vara insatt i planerna för nästa års budget gällande underhåll och andra kostnader som kan påverka den ekonomiska planen. Däremot så har han inte en aning om sin lägenhets andelstal eller kunskap om hur mycket som just hans lägenhet står för när det gäller föreningens tillgångar och skulder jämfört med förra årets drift och lånekostnader.
4.1.3 Ägarlägenhetsmarknad
Kalle skulle absolut kunna tänka sig att äga sin egen lägenhet som om det vore en egen fastighet. Att trygghetskänslan kan öka när personer själva äger sitt eget boende är något han tror kan stämma, då detta känns som en tryggare boendeform. Han tror även att det kan höja fastighetens status när denna inrymmer ägarlägenheter.
När det gäller försäljning av sin andel i föreningen så anser inte Kalle att det finns anledning till oro för att styrelsen inte skall godkänna den nya medlemmen, eftersom han anser att föreningen inte verkar ha så stor rätt att neka någon medlemskap. Kalle tror inte heller att det finns någon anledning att tro att föreningen skall komma i ekonomiskt obestånd och att medlemmarna då kommer mista sina investeringar. Bostadsrättsföreningen ifråga har generellt god ekonomi. Däremot anser han att det kan finnas skäl till oro över just detta i föreningar med sämre ekonomi.
På frågan om det kan öka den personliga statuskänslan med att äga sin egen lägenhet så tror han att det för vissa personer kan göra det medan det för andra inte har någon inverkan. Vid tiden för köpet hade Kalle pengar att investera och han ansåg att priset var skälig. Han påpekar dock att om investeraren skulle ha varit tvungen att ta lån för att kunna betala så hade han inte tyckt att avgiften varit skälig.
Månadsavgiften som betalas varje månad är tyvärr ett ont måste och han anser inte att det är så positivt. Däremot skulle Kalle gärna vilja kunna påverka sina boendekostnader mer. Vidare förklarar han att det är varje persons privatekonomi som är styrande om de skall betala mer vid investeringen för att kunna slippa månadsavgiften. Om lån behöver tas för den enskilda personen så är det inget bra alternativ utan enbart om personen har eget kapital att lägga in. 4.1.5 Förvaltning
Det löpande underhållet i föreningen sköts genom att föreningen hyr in tjänster av HSB Jöta service. De sköter då den yttre skötseln som är rutinjobb. När det gäller den inre servicen i lägenheterna är det vice värden som rycker in och hjälper till. Detta är något som Kalle känner sig nöjd med och han känner att medlemmarna överlag är positivt inställda till detta. Då intervjupersonen är ordförande i föreningen är han väl insatt i vad föreningen har för underhållskostnader. Med denna kunskap så har han kunnat jämföra bostadsrättens månadskostnad med vad det skulle kosta att bo i en villa per månad. Resultatet blev då att det inte är jämförbart i det område han bor i. Månadsavgiften för hans bostadsrätt har höjts tre gånger sedan 2001 och ligger på en relativt hög nivå men han anser ändå att månadsavgiften är skälig.
Vidare anser Kalle att det är positivt att inte ensam behöva ansvara för det löpande underhållet. I föreningen bor dessutom många äldre människor som hellre betalar lite mer för att slippa ansvaret. De flesta medlemmarna i föreningen anser han vara ganska insatta i vad de får och inte får göra utan föreningens tillstånd. Detta är något de borde vara insatta i förtydligar han.
4.1.6 Andrahandsuthyrning
Då Kalle har dålig erfarenhet av andrahandsuthyrning så ställer han sig ytterst tveksam till att låta hyra ut sin lägenhet i andrahand. På grund av detta skulle han inte vilja äga en lägenhet för att enbart hyra ut den. Med tanke på den dåliga erfarenheten av andrahandsuthyrning så anser han inte heller att det skall gå att hyra ut sin bostadsrätt utan styrelsens godkännande.
4.1.7 Portföljteorin och privatpersoners sparande
Som privatperson anser sig inte Kalle vara intresserad av att investera i ett flertal ägarlägenheter för att hyra ut i andrahand. Däremot så anser han att om det vore ett av hans intressen och om finanserna fanns, så skulle det vara intressant att investera i ägarlägenheter i vinstsyfte. Det skulle då kunna vara en investeringsmöjlighet och chans till att sprida sitt kapital vid investering i flera ägarlägenheter. Om han skulle investera i ägarlägenheter så skulle han välja att ha dem samlade i samma fastighet då det är lättare att sköta och att ha översikt över dem. Kalle tror sig då inte heller att han skulle vilja köpa ägarlägenheter med viss spridning såsom i olika städer och områden. Idag har han valt att ha sitt privatsparande i fonder och har även ett traditionellt sparkonto. Om han valt att investera i ägarlägenheter så skulle han dock kunna tänka sig att frigöra bundet kapital för att finansiera dessa.
4.2 Kvantitativ studie
Enkäten skickades/lämnades ut till sammanlagt 220personer, varav av 118 personer svarade, det vill säga 53,6 procent. Majoriteten av respondenterna befinner sig i ålderskategorierna 31-40, 41-50 och 61-70 år.
Diagram 4.1 Antal respondenter i varje ålderskategori.
4.2.1 Allmänt
Det vanligaste svaret på frågan varför de valde att bli medlemmar i denna förening, var läget. Läget inkluderade bland annat att det var centralt, lugnt och bekvämt efter deras personliga behov. På frågan varför de valde att köpa bostadsrätt så var svarsalternativen, kapital att investera efter såld villa och fördel att kunna påverka. I vissa av fallen så har personerna köpt bostadsrätt eftersom det råder brist på hyresrätter och vissa av intervjupersonerna var i snabbt behov av bostad. I andra fall föll det sig att den ena parten redan bodde i en bostadsrätt. Andra svarsalternativ som förekom, men som hade låg svarsfrekvens var bland annat: standarden, rekommendering från vänner, föreningen hade bra ekonomi och att de helt enkel tyckte om lägenheten.
4.2.2 Allmänt om föreningen
Respondenterna var alla överens om att de är insatta i föreningens ekonomi och att de alla har kunskap om hur stor del av föreningens tillgångar/skulder som deras lägenhet står för. Däremot ansåg respondenterna att medlemmarna i föreningen är aktiva i olika grad på föreningarnas årsmöten.
4.2.3 Ägarlägenhetsmarknad
Respondenternas mest överhängande svarsalternativ på frågan om de kan tänka sig att äga sin lägenhet var att de var tveksamma till detta, närmare bestämt 44,1 procent.
Diagram 4.2 Önskan om att äga sin lägenhet
Majoriteten av respondenterna, 34,7 procent, var även tveksamma till att trygghetskänslan skulle öka vid eget ägande. Även alternativen Ja eventuellt och Ja absolut var väl representerade. Frågan 10 behandlade om respondenterna tror att fastighetens status kan höjas när fastigheten består av ägarlägenheter. 46,7 procent av respondenterna var positiva inställda medan 36,4 procent var negativt inställda till denna fråga. Dock så tror hela 70,3 procent att den personliga statuskänslan kan komma att öka vid ägarlägenheter.
4.2.4 Privatekonomi
76,3 procent av respondenterna kände ingen eller lite oro över att föreningen skall få ekonomiska problem och att de då kommer mista sin insats. Detta svar var också mest representerat vid frågan om de kan känna oro över att styrelsen inte skulle godkänna den nya medlemmen vid en eventuell försäljning och att köpet då skulle återgå.
Respondenterna var mycket positiva till att de själva skulle kunna påverka sina boendekostnader mer än de gör idag.
4.2.5 Förvaltning
En övervägande del av respondenterna svarade att det löpande underhållet sköts genom en blandning av inhyrda tjänster och att de själva sköter det löpande underhållet, tätt följt av att de enbart hyr in tjänster. Med detta kände sig 88,2 procent nöjda med hur det löpande underhållet sköts.
Diagram 4.3 Förvaltningsskötsel kontra dess nöjdhet
98,3 procent av respondenterna tyckte att det var mer eller mindre positivt att slippa ansvaret för det löpande underhållet.
Respondenterna är mycket kluvna i frågan om de är beredda att betala mer vid investeringen för att få en lägre månadskostnad. 51,7 procent är tveksamma att betala mer vid investeringen medan 43,2 procent är villiga att betala mer. Enbart 5,1 procent anser sig sakna kunskap för att kunna ta ställning.
4.2.6 Andrahandsuthyrning
Hela 49,2 procent av respondenterna ansåg att andrahanduthyrning av bostadsrätten absolut inte skulle få ske utan styrelsens godkännande. Även när det gällde att äga en ägarlägenhet enbart för andrahanduthyrning så svarade respondenterna att de var tveksamma eller att de absolut inte ville detta med 88,1 procent.
4.2.7 Portföljteorin och privatpersoners sparande
När respondenterna svarade på frågan om de skulle kunna tänka sig att investera i ägarlägenheter enbart i vinstsyfte så är svaren till största del förlagda i alternativet Nej absolut inte med 33,9 procent. Med inte så stor marginal kommer svarsalternativen Ja eventuellt med 24,6 procent och Nej tveksamt med 27,1 procent. På frågan om de skulle kunna tänka sig att
äga ägarlägenheter med viss spridningen så var svaren med god marginal Nej absolut inte med 52,5 procent.
Den traditionella sparandeformen över alla ålderskategorier, bankkonto/sparkonto, är den största med 36 procent. Därefter följer fondsparandet med 31 procent. Aktiesparandet, med 24 procent, utgör också en stor del av respondenternas sparande. Endast 3 procent av respondenterna angav att de sparar i form av fastigheter.
Diagram 4.4 Sparandeformer
Respondenterna ställde sig tveksamma till om de var villiga att frigöra bundet kapital för att sedan kunna investera i ägarlägenheter. Närmare bestämt ställde sig 64,5 procent tveksamma eller helt emot detta.
4.3 Sammanfattning
Vi vill poängtera att det tydligt framgick att respondenterna valde att köpa bostadsrätt på grund av lägenhetens läge, och inte så mycket på grund av föreningens ekonomi. Dock så var respondenterna mycket insatta i föreningens ekonomi. Majoriteten av dem var inte oroliga att de skulle mista sin insats om föreningen skulle råka i ekonomiskt obestånd. Nästan alla, med undantag av 1,7 procent, tyckte det var positivt att slippa ansvaret för det löpande underhållet. Intressant att kommentera är även att övervägande del av de tillfrågade ansåg att den personliga statuskänslan kan komma att öka vid ägarlägenheter. Dock så kände de sig tveksamma till att äga en ägarlägenhet enbart för andrahandsuthyrning. När det gäller frågorna som berör ägarlägenheter så var respondenterna överlag negativt inställda. Inte heller var de positiva till att frigöra bundet kapital för att köpa ägarlägenheter. Vidare kan kommenteras att det endast var 3 procent som ansåg att de sparade i olika typer av fastigheter.