I vår slutsats så kommer vi att föra en diskussion om uppsatsens ämne och de data som vi har fått in. Med detta så vill vi visa att vi har nått fram till vårt syfte med denna studie och kan besvara vår fråga. Sist i kapitlet ges förslag till vem uppsatsen är intressant för och förslag till framtida uppsatser.
6.1 Slutsatser
Vi har i vår uppsats beskrivit vilka attityder de eventuella framtida köparna har till ägarlägenheter som boendeform. Med detta vill vi förklara vilka bakomliggande faktorer som finns till attityderna och hur de på så sätt kommer att påverka lönsamheten med att upplåta fastigheter med ägarlägenheter.
Detta syfte baserades på frågan; Vilka attityder hos köparna kan påverka en framtida marknad för ägarlägenheter?
Vår slutsats baseras endast på svar från styrelsemedlemmar i olika bostadsrättsföreningar. Respondenterna utgör endast ett stickprov ur denna population. Vad som riskeras är att styrelsemedlemmarna håller bostadsrättsföreningen varmt om hjärtat och ”skyddar” föreningen när de svarar på frågorna i enkäten. Resultatet blir då att en viss risk föreligger att vi får vinklade svar och att slutsatsen därmed blir vinklad. Detta bör tas i beaktandet när slutsatserna läses.
De delområden vi främst har funnit attitydpåverkande rör frågorna kring privatekonomi, förvaltning, andrahandsuthyrning, portföljteori och privatpersoners sparande. Med stöd av relevant teori och vår empiri så anser vi att en av de större attitydpåverkande faktorerna är ekonomi, då det handlar om en större investering. Ägarlägenhet köps som en fastighet och med detta så krävs det att ett visst investeringskapital finns. Övriga delområden som vi tar upp under kategorierna allmänt, allmänt om föreningen och ägarlägenhetsmarknad är självklart även de av stor betydelse. Det som utgör skillnaden, som gör att dessa kategorier inte anses mer attitydpåverkande, är dels att respondenterna inte har lika samlade åsikter i den delen utan är mer spridda men också att vi inte anser dessa vara lika relevanta för att besvara studiens syfte.
Vi fann att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till att den personliga statuskänslan kan öka vid boende i ägarlägenheter. Det anser vi kan bero på som vår kvalitativa intervjuperson säger att det är för att trygghetskänslan ökar när det är eget ägande av bostaden. Vi menar att bostaden kan upplevas som en symbol för social status. Vår studie
har fått övervägande positiv respons att fastighetens status kommer att öka, då fastigheten inrymmer ägarlägenheter. Detta i sin tur gynnar ägarlägenhetsmarknaden och skulle på så sätt kunna öka intresset bland framtida köpare.
De flesta av respondenterna önskade att de själva skulle kunna påverka sina boendekostnader. Dock fann vi att då de flesta var emot att äga sitt boende så kan de inte heller påverka sina boendekostnader. Boendekostnaderna kan påverkas genom att personerna som själva äger sin bostad ensamma kan styra över beslut gällande till exempel invändig renovering och dess kostnader. Om personen vill hålla nere kostnaderna så kan denna ensam besluta om det skall anlitas hantverkare eller utföras själv. Vi tror att detta kanske kan bero på att det saknas information om ägarlägenheters innebörd samt hur ägarlägenheter skiljer sig från bostadsrätter. Bristande information är ett problem som skulle kunna lösas genom att ägarlägenheter marknadsförs på ett mer effektivt sätt. Där skulle skillnaden mellan bostadsrätt och ägarlägenheter enkelt kunna förklaras. Vi anser att marknadsföringen skall göras i enlighet med vad Growth from Knowledge (10 juni 2009) anser. Då de anser att marknadsföringen skall vara inriktad på rätt målgrupp och dessutom vara utformad för att kunna omvandla människors negativa synpunkter till positiva. Vi anser vidare att det är väldigt viktigt att belysa de aspekter som kan ses som positiva, till exempel att kunna påverka sina boendekostnader.
Vi fann att vissa av respondenterna hade valt att bosätta sig i bostadsrätt på grund av den bristande hyresrättsmarknaden. Samtidigt fann vi att majoriteten av respondenterna var emot andrahandsuthyrning utan styrelsens godkännande. Enligt Byggindustrier (6 maj 2009) skulle införandet av ägarlägenheter komma att påverka hyresbostadsmarknaden positivt då det skulle kunna öka antalet hyresbostäder. I förlängningen anser vi att detta kan generera i en öppning på hyresmarknaden och öka byggföretagens lönsamhet på lång sikt. Vi instämmer i detta trots att studiens empiri har negativ inställning till andrahandsuthyrning, då den även påvisar bristen av hyresrätter. Införandet av ägarlägenheter skulle göra det lättare för privatpersoner att hyra ut sin ägarlägenhet i andrahand. På så sätt skulle också den rådande bostadsbristen för unga i storstäderna minska (SvD, 9 maj 2009). Ägarlägenheter skulle således kunna gynna, både respondenternas och övriga köpares önskan att bo i en hyresrätt. Vi anser att det idag endast verkar finnas bristfällig information angående ägarlägenheters för- och nackdelar. Detta gör att respondenterna inte ser sambandet hur ägarlägenheter skulle kunna lösa detta problem. Detta kan naturligtvis bero på att begreppet ägarlägenheter är en relativt, för att inte säga mycket, ny företeelse, i vårt samhälle. Det ligger därför i sakens natur att personer dels har liten kunskap om detta, dels att de är tveksamma till det nya. Därför är det viktigt att nyckelbudskapet i marknadsföringen kring ägarlägenheter uppmärksammar och tydliggör de för- och nackdelar som finns med denna boendeform. Detta skulle på ett enkelt sätt kunna göras genom media.
Vi fann det underligt då endast tre procent av respondenterna angav att de sparar i form av fastigheter. Trots allt så är en av de vanligaste sparformerna idag just investering av fastigheter enligt Unga aktiesparare (6 april 2009). När personer ser sin kapitalinvestering i bostadsrätten som ett sparande och på detta sätt att det skulle kunna generera mer kapital än det satsade, så anser vi att respondenterna i högre grad hade kunnat se deras
bostadsinvestering som ett sparande. Detta skulle, enligt oss, kunna ge köparna en positivare bild av ägarlägenheter, då denna boendeform även gör det lättare att generera vinst på sitt boende. Detta kan ske dels genom att det både blir lättare att hyra ut i andrahand och att det kan bli lättare att sälja sin ägarlägenhet än sin bostadsrätt. Med hänsyn till detta anser vi att möjligheterna ökar att de framtida köparna kommer att äga fler ägarlägenheter i olika områden, det vill säga att äga med spridning. På detta sätt kan de också minska den finansiella risken med sitt sparande.
Då det enligt Taylor et al. (2002) skapas attityder genom hur en människa förväntas reagera inför en handling, är det viktigt att se till att människor får en positiv bild och upplevelse av ägarlägenheter. Detta kan nås genom marknadsföring som tar upp för- respektive nackdelar. Detta kan även skapas genom att det finns en utförlig och väl fungerande lagstiftning (Paulsson, 2007). Då ägarlägenheter är en ny boendeform i Sverige anser vi att det också är viktigt att information går ut till kunderna över en längre tidsperiod. Detta för att på ett positivt sätt påverka attityderna och acceptansen kring ägarlägenheter precis som Angelöw och Jonssons (1990) teori säger.
Med ovanstående resonemang anser vi att det idag är tveksamt till om det finns en framtida marknad för ägarlägenheter. Detta med hänsyn till att respondenterna inte tyckte att ägarlägenhetsmarknaden skulle tillföra dem något. Dock så bedömer vi att det finns en bra grund för en framtida ägarlägenhetsmarknad då respondenterna tror att den personliga statuskänslan, fastighetens status och trygghetskänslan med eget ägande kan komma att öka. Vidare så anser vi att om information om ägarlägenheter skulle vara mer lättillgänglig för kunderna så skulle chanserna öka för en positivare ägarlägenhetsmarknad. Informationen om ägarlägenheters för- respektive nackdelar verkar saknas för tillfället. Genom att öka de positiva attityderna till ägarlägenheter så kommer lönsamheten hos de byggföretag som låter uppföra dem att öka. Detta genom att det blir en större efterfrågan och detta i sin tur kan generera ett större utbud.
Vi kan ha förståelse för att allmänheten inte verkar besitta några större kunskaper inom detta område, då detta är en ny företeelse på den svenska marknaden. För att sprida information men även för att uppmärksamma denna företeelse så anser vi att media skulle vara ett utmärkt hjälpmedel att tillgripa.
6.2 Förslag till fortsatta studier
Då vi har funnit att det finns dåligt med information till köparna om ägarlägenheter så vore det intressant att se hur det på bästa sätt går att nå ut med relevant information. Vidare hur den informationen skulle utvecklas för att på bästa sätt påverka attityderna positivt. Intressant vore även att studera hur attityderna till ägarlägenheter förändras över tiden med tanke på att det är en ny boendeform idag. En framtida studie skulle även kunna göras i liknelser med denna studie, med skillnad på respondenterna som skulle kunna bestå av personer som enbart sysslar med fastighetsköp i vinstsyfte istället för styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningar. En
sådan studie skulle kanske kunna påvisa andra attitydpåverkande faktorer inför köp av ägarlägenheter.
7 Källförteckning
Angelöw, B. Jonsson, T. (1990) Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur: Lund. Axelsson, B. (1996) Professionell marknadsföring. Studentlitteratur: Lund
Boekonomi http://www.boekonomi.se/tomtratt.htm 2009-03-30 Byggvärlden http://www.byggvarlden.se/byggprojekt/article526423.ece 2009-03-25 Angelica Söderberg
Brattström, M. (1999) LÄGA Lägenhet med äganderätt. Iustus: Uppsala
Brydsten, M. (1994) Att välja bostad – betydelsen av boendekarriären och uppväxtmiljön. Gerum Nr 25: Umeå
Dariush, A. (2001) Introduktion till kognitiv psykologi. Studentlitteratur: Lund Folket
http://www.folket.se/folket/07_standard_article.php?id=235204&avdelning_1=101&avdelnin g_2=102
2009-03-25 Ulf Claesson
Gustafsson, L. (1998) Lyckad lansering. Industrilitteratur AB: Stockholm Growth from Knowledge
http://www.gfk.com/se/our_expertise/consumer/index.se.html 2009-06-10 Halmstad Kommun http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/5A68EEB4E116AC 85C125735400589AA6?OpenDocument 2009-06-05
Isacson, P. (2006). Bostadsrättsboken. Svenska Förlaget: Stockholm. Jacobsen, D I. (2002) Vad, hur och varför? Studentlitteratur: Lund