I detta kapitel redogörs för studiens tillvägagångssätt och inleds med redogörelse för den aktuella forskningsstrategin och forskningsdesignen som är avgörande för studiens genomförande. Därefter följer argumentationer som motiverar såväl undersökningsmetod som analysmetod, vilket innefattar allt från urval till kategorisering och kodning. Avslutningsvis förs resonemang gällande studiens trovärdighet och etiska överväganden.
4.1 Forskningsstrategi
Vi ämnar bedöma om vi genom utvärderingsprocessen empiriskt kan identifiera befintliga logiker. En del i att uppnå syftet är att skaffa oss omfattande kunskap om utvärderingsprocessen eftersom kan det vara svårt att identifiera bakomliggande logiker (Thornton & Ocasio, 2008). Det kommer i sin tur hjälpa oss att förstå den påverkan som institutionella logiker kan ha på processen. Detta leder till behovet av mer nyanserad information som vi därefter tillåts göra djupare analyser av. Analysen av det empiriska materialet kommer främst vara fokuserat på ord, meningar och fraser som på ett eller ett annat sätt kan kopplas till logikerna för att fastställa dess närvaro och därigenom skapa en bild av hur de manifesterar sig i revisionskontexten. Materialet som bäst lämpar sig för studiens syfte anser vi bör vara av en omfattande art där tolkningar och egna värderingar tillåts snarare än mer objektivt mätbar och kortfattad information. Med vårt ovan beskrivna behov i åtanke kommer studien präglas av en kvalitativ forskningsstrategi som med tiden blivit en allt mer populär strategi inom forskning i företagsekonomi.
Bryman och Bell (2017) presenterar distinktionen av forskningsstrategi genom de två ståndpunkterna, kvalitativ och kvantitativ. Det finns olika åsikter gällande denna uppdelningens relevans, däremot menar Bryman och Bell (2017) att kvalitativ och kvantitativ är ett bra sätt att dela upp olika
tillvägagångssätt eller metoder inom företagsekonomisk forskning. Likt materialet vi behöver för att besvara forskningsfrågan betonar kvalitativ forskning vikten av insamling och analys av ord snarare än kvantifiering av numeriska värden, individens tolkning och uppfattning blir därmed av stor vikt. Genom att angripa studien utifrån en kvalitativ forskningsstrategi anser vi att studiens syfte uppfylls till större grad då vi tillåts tolka det empiriska materialet på ett djupare plan och identifiera logiker än vad numeriska värden tillåter oss att göra (Bryman & Bell, 2017). Det är trots allt så att förmågan att identifiera logiker är avgörande för att vi vidare ska kunna uttala oss gällande hur de manifesterar sig i revisionskontexten, vilket även skapar möjligheten att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg. Därmed anser vi den kvalitativa forskningsstrategin vara den som skapar bäst förutsättningar för oss att kunna uttala oss i studiens två forskningsfrågor.
Den kvantitativa forskningen i egenskap av forskningsstrategi lägger istället fokus på kvantifiering vid insamling av data. Mätning, kausalitet, generalisering och replikation är de specifika faktorer som den kvantitativa forskningen beskrivs vara inriktad på, historiskt sett har kvantitativ forskningsstrategi varit dominant inom företagsekonomisk forskning (Bryman & Bell, 2017). Däremot anser vi inte att en kvantitativ forskningsstrategi är det som bäst lämpar sig för uppsatsens syfte då institutionella logiker är svåra att mäta (Thornton & Ocasio, 2008).
4.2 Forskningsdesign
Med en forskningsstrategi av kvalitativ art är nästa steg att fatta beslut gällande den forskningsdesign som kommer prägla uppsatsen. Val av forskningsdesign innefattar ett val av olika referensramar som berör tillvägagångssättet för insamling och analys av data. Forskningsdesignen i en studie består därmed av en ram för generering av empirisk data, valet bör grundas i vilken design
som är lämpligast utifrån den angivna forskningsfrågan (Bryman & Bell, 2017).
Då studien syftar till att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker inom organisationer är vi i behov att skapa oss en omfattande bild av utvärderingsprocessen för att således även kunna identifiera hur logikerna manifesterar sig. Med en forskningsdesign av tvärsnittskaraktär erhålls mer differentierade uppfattningar av utvärderingsprocessen vilket gör att vi tillåts se flera sidor av samma process, både vad det gäller utformning men även uppfattningar. Därmed undviker vi även att vår kartläggning av processen blir låst av en specifik uppfattning av processen vilket med större sannolikhet hade kunnat ske om vi endast utgått från ett fall. Således kan vi även uttala oss om verktygets potential oberoende en specifik utformning på utvärderingsprocessen vilket har bidragit till att vi i denna uppsats avstår från att använda oss av en fallstudie. Tvärsnittsdesignen är även fördelaktig för studien då vi syftar till att studera en given process i nutid, den valda designen möjliggör att material kan samlas in från flera olika fall vid samma tidpunkt. Mot det ovan förda resonemanget anser vi att tvärsnittsdesign är det som bäst lämpar sig för att besvara uppsatsens syfte.
4.3 Undersökningsmetod
4.3.1 Datainsamling
Valet av metod för datainsamling grundar sig i vad som på bästa sätt förser oss med den information vi behöver för att kunna identifiera institutionella logiker genom utvärderingsprocessen. Vi är medvetna om att institutionella logiker är ett område som är väldigt abstrakt, samt att det finns svårigheter gällande att fånga dessa (Thornton & Ocasio, 2008). Därmed ställs en del krav på det empiriska materialet som utgör studien. För att uppnå syftet samt besvara våra forskningsfrågor krävs att det empiriska materialet besitter en del egenskaper
som tillåter en djupare analys, där fokus ligger på att identifiera åsikter, tankemönster och erfarenheter samt att kunna sätta in detta i respondentens kontext för att få en djupare förståelse för ett uttalande. Likt vi tidigare nämnt krävs det därmed att datan är både omfattande och nyanserad. För att identifiera logiker krävs att vi fångar respondenternas uppfattningar, värderingar och tolkningar vilket tillsammans resulterar i ett mångsidigt resultat som möjliggör en djupare analys.
Den metod vi anser på bästa sätt kunna fånga de aspekter som tillför ett värde till materialet, som i sin tur kan realisera syftet är intervjuer. Därmed tillåts vi fånga såväl upplevelser som förhållningssätt på en fördjupad nivå (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En av anledningarna till valet av intervju som datainsamlingsmetod är möjligheten att få en insikt i respondentens kontext och vad hen anser vara mer eller mindre viktigt (Bryman & Bell, 2017). Därmed tillförs en ytterligare dimension i analysen då vi tillåts att resonera kring varför respondenten uttrycker sig på ett visst sätt, finns det bakomliggande logiker som kan rättfärdiga uttalandet? Då vi på förhand inte vet hur dessa logiker manifesterar sig i revisionskontexten samt om dessa visar sig genom utvärderingsprocessen är det upp till oss att i analysen med hjälp av utvärderingsprocessen finna likheter med de befintliga institutionella logikerna. I vår tolkning är det materialets bredd och djup som möjliggör dessa kopplingar i analysen varpå vi i ett senare skede tillåts göra en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg samt iaktta logikernas manifestation i den studerade kontexten.
Processen för prestationsutvärdering är en omfattande process som kan uppfattas på olika sätt, vilket gäller såväl vad som anses vara en utvärdering men även vad som utvärderas. Därmed är det essentiellt för oss att respondenterna inte känner sig begränsade utan kan uttrycka sig fritt som de vill. På så sätt möjliggör intervjuerna en datakälla som kan fånga större delar
av processen vilket skapar fler aspekter att analysera som i sin tur bidrar till en mer heltäckande analys vilket blir essentiellt då vi är något explorativa i bedömningen av utvärderingsprocessens potential.
Datainsamling genom intervjuer kan ske på olika sätt, vanligtvis skiljs det på tre typer av intervjuer vilka är strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. I linje med uppsatsens kvalitativa forskningsstrategi har vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervju vilket karaktäriseras av en intervjuguide som innefattar förutbestämda teman som berörs i intervjun (Bryman & Bell, 2017). Därmed intar intervjuerna en mer öppen karaktär som tillåter att den intervjuade både har möjlighet att bistå med fakta samt deras åsikter till studien, vilket är ännu ett steg i att erhålla det breda och djupa materialet som tidigare beskrevs vara essentiellt för att kunna uttala oss om verktygets potential samt hur logikerna manifesterar sig. Valet av den mer öppna intervjuformen grundar sig i att vi varken vill begränsa oss själva eller respondenten genom att följa strikta frågor med förutbestämda svar. En sådan begränsning hade i vår mening försämrat möjligheten att uttala oss om verktyget och logikernas manifestation då vi på förhand inte innehar kunskap om dess manifestation i revisionskontexten.
Eftersom respondenterna med största sannolikhet inte uttrycker sig i termer av bakomliggande logiker är det snarare vi som i analysen drar kopplingar till befintliga institutionella logiker. Därmed blir det extra viktigt att inte begränsa respondenten i allt för stor grad, då det är hens fria resonemang och uppfattningar som ligger till grund för identifieringen av logiker, vilket möjliggör en mer korrekt avspegling av de institutionella logikernas manifestation. Sammanfattningsvis anser vi att det mer fria samtalet kan generera mer djupgående och nyanserade svar vilket ger oss bättre förståelse för utvärderingsprocessen samt dess bakomliggande logiker. En djupare
beskrivning av intervjuernas uppbyggnad och genomförande kommer presenteras senare i texten i anslutning till intervjuguiden.
Utöver intervjuer finns andra tillvägagångssätt för insamling av data, däremot anser vi ingen vara bättre lämpad för såväl studiens syfte som omfattning. Vi har däremot använt oss av en del dokument som vi erhållit från respondenter vilket har förbättrat och bekräftat vår förståelse av utvärderingsprocessen. Dessvärre är det materialet inget vi har tillåtelse att presentera offentligt men det har varit till stor nytta för oss och vårt arbete.
4.3.2 Urval
Studien urval kommer vara direkt avgörande för användbarheten av det empiriska materialet som genereras utifrån intervjuerna. Urvalsfrågan är svår att undkomma oberoende vilken typ av undersökning som planeras att utföras och avser vem, vad eller vilka som ska vara föremål för studien. I kvalitativa studier, likt denna, är målet att identifiera de urvalet som kan antas ge den information som är mest relevant för studiens fokus (Yin, 2011), även känt som målstyrt urval (Bryman & Bell, 2017), därmed har vi formulerat ett antal urvalskriterier som presenteras senare i avsnittet. Ett omfattande urvalsarbete som utgår ifrån studiens innehåll kan därmed generera högkvalitativ information, vilket i sin tur bidrar till en ökad förståelse för de studerade fenomenet (Alvehus, 2013).
Utöver målstyrt urval finns det även i kvalitativa studier möjligheten att använda sig av andra urvalsmetoder som teoretiskt urval, generiskt målstyrt urval samt snöbollsurval. Vi kommer i denna studien använda oss av målstyrt urval, beslutet grundas i möjligheterna att intervjua individer som har kunskap att besvara forskningsfrågan. Detta är av stor vikt eftersom vår studie kräver att intervjuobjekten besitter kunskap och erfarenhet om en given process. Genom ett väl genomtänkt urval kan vi tillåtas att komma åt de delar av
organisationen som vi redan på förhand identifierat kan besitta värdefull information till vår studie. Alvehus (2013) menar på att förståelsen för det som undersöks kan öka genom den kvalitetsinformation som genereras till följd av ett noga övervägt urvalsarbete.
Ett urval bör även enligt Yin (2013) eftersträva “det bredaste spektrumet av information och synpunkter på studiens ämne” (Kuzel, 1992, s. 37). Detta kan uppnås genom att urvalsenheterna är av sådan art att de kan ge kontrasterande synpunkter och data angående det givna ämnet, vilket även fyller en funktion i att undvika intrycket av en vinklad studie (Yin, 2013). För att tillgodose studien med ett urval som både besitter kunskap om den givna processen vi studerar samt kan ge kontrasterande bilder av denna har vi utgått från specifika urvalskriterier vid framtagandet av studiens urval.
Gemensamma kriterier för hela urvalet är att de ska arbeta med revision på någon av big four byråerna, alternativt internationellt etablerade revisionsbyråer. Detta baseras på att dessa tenderar att ha välutvecklade system för utvärderingsprocessen (Jonnergård et al. 2010) vilket kanske inte återfinns i mindre revisionsbyråer. Dessutom ska samtliga individer på ett eller annat sätt vara involverade i utvärderingsprocessen för att ha möjlighet att besvara intervjufrågorna. Genom dessa allmänna urvalskriterier säkerställer vi att den breda och djupa informationen som intervjuerna tillhandahåller har något att tillföra den kommande analysen och utvärderingens potential som verktyg, det är även därigenom vi tillåts uttala oss om hur logikerna manifesterar sig i studiens fokus. För att erhålla kontrasterande synpunkter och uppfattningar ställer vi även krav på att urvalet ska innehålla respondenter med varierande positioner inom byråerna, på så sätt erhålls större möjligheter att identifiera logikernas olika sätt att manifestera sig på. Det slutliga urvalet landade i respondenter som har följande arbetspositioner, partner, kontorschef, avdelningschef för revisorer, gruppchef med personalansvar samt
revisionsmedarbetare. Samtliga respondenter förutom de som är revisionsmedarbetare är även auktoriserade revisorer. Därmed får vi tillgång till information som härstammar från olika individer med olika relationer till processen. Genom att intervjua individer med högre position inom byrån kan ett tydligare syfte och bakomliggande faktorer till processen urskiljas, samtidigt ger diversifieringen av respondenter oss möjligheten att undersöka processen från både utvärderarens men även den utvärderades perspektiv.
Det finns olika åsikter angående antalet intervjuer som bör genomföras vid kvalitativ forskning, bland annat nämner Eisenhardt (1989) att det inte finns något specifikt antal intervjuer med respondenter för att uppnå ett kvalitativt resultat som anses vara tillfredsställande. Däremot framhäver Eisenhardt hur fyra till tio intervjuer anses vara lämpligt för att generera en förståelse för ett fenomen som är mer djupgående. Med det som bakgrund i kombination med högsäsong inom revisionsbranschen samt rådande smittorisk i samhället har vi genomfört sju stycken intervjuer. Dessa är fördelade på en intervju var för positionerna som innefattar auktoriserade revisorer och tre intervjuer av revisionsmedarbetare. Vi anser att det ovan motiverade urvalet skapar förutsättningar för ett rikligt och mångsidigt empiriskt material kring prestationsutvärderingsprocessen som vi därefter kan bearbeta för att utreda om prestationsutvärdering är en verktyg för att identifiera den rådande institutionella logiker i revisionskontexten. Nedan presenteras en tabell som tydligare redogör för urvalet.
(Figur 2. Urval)
4.3.3 Pilotintervju
Studien kommer även att inkludera en pilotintervju, vilket är ett medel för att underlätta och förbättra kvaliteten inför framtida intervjuer som studien omfattar. Dels är pilotintervjun ett verktyg som ger oss möjligheten att sätta oss in i rollen som intervjuare och praktisera intervjuteknik, pilotstudien besvarar även om intervjun ryms inom den tidsram som är avsatt. Därutöver får vi även tillfälle att testa de tekniska verktyg som används vid intervjutillfällena (Danielson, 2017). Det viktigaste med en pilotintervju är enligt Yin (2007) den assisterande roll pilotintervjun bidrar med när det kommer till utvecklandet eller reviderandet av tilltänkta intervjufrågor. Genom att vi tillåts genomföra en pilotintervju kan vi således se ifall frågorna vi ställer tolkas på rätt sätt av respondenten. Vi får även reda på hur potentiella svar kan se ut och om de är i linje med vad vi vill ha ut av frågorna samt om
de berör de tänkta kategorierna. Därmed är det viktigt att objektet för pilotintervjun besitter de egenskaper som gör att individen hade kunnat ingå i urvalet för den faktiska studien.
Pilotintervjun ägde rum 24 mars 2020, vilket är innan vi utförde vår första intervju som används till arbetet, på så sätt fick vi möjlighet att tänka igenom utfallet och finjusterade intervjufrågorna till det bättre. Respondenten mötte även våra urvalskriterier då hen är verksam inom revisionsbranschen sedan tre år tillbaka och arbetar för tillfället på en av big four byråerna. Därmed har respondenten genomgått en utvärdering ett flertal gånger och besatt därmed den relevanta erfarenheten vi är intresserade av. Pilotintervjun gick i stora drag som vi planerat och tog ca 40 min, respondenten berörde naturligt de områden vi avsett med frågorna, därav kände vi inget behov av att tillföra fler förtydligande eller direkta frågor som riskerar att begränsa respondenter. Frågorna som pilotintervjun innehöll är därmed att likställa med frågorna i den slutgiltiga intervjuguiden (Se bilaga 1). Istället låg fokus snarare på formuleringarna av frågorna, där vi efter pilotintervjun valde att omformulera vissa frågor för att respondenten enklare ska kunna förstå, därmed kvarstod frågans kärna samtidigt som den blev mer lättförståelig för respondenten. Samtidigt som kvaliteten på frågorna förbättrades fick vi chansen att sätta oss in i rollen som intervjuare. Därmed blev det vid den första intervjun mer naturligt för oss att ställa frågor, vi hade även en uppfattning sedan tidigare vad det gäller eventuella uppföljningsfrågor som kan behöva ställas.
4.3.4 Intervjuguide
I kvalitativa intervjuer finns inget förutbestämt och strikt manus för förhållandet mellan intervjuaren och intervjuobjektet. Istället kommer vi att använda oss av en intervjuguide vilket gör att vi utifrån en tankeram, bestående av öppna frågor, tillåts att hålla samtalet med respondenten inom de områden vi avser att erhålla information inom. Tankeramen och frågorna härleds från de områden som tidigare forskning påvisat att det föreligger skillnader mellan de två logikerna. På så sätt säkerställer vi även att materialet vi erhåller från intervjuerna är av relevans för att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker.
Eftersom frågorna i en kvalitativ intervju är av en öppen karaktär begränsas inte respondenten till korta svar utan istället uppmuntras egna åsikter (Yin, 2013) vilket bidrar till ett ytterligare djup i materialet. Likt Yin (2013) menar Esaiasson et al. (2017) att tankeramens innehåll, även benämnt intervjuguiden, är ämnat till att skapa en dynamisk situation med ett levande samtal mellan intervjuare och respondent. Det är viktigt att respondenten är fortsatt motiverad genom intervjun och förklarar sina erfarenheter och upplevelser. En grundregel för intervjun och skapandet av en intervjuguide är att hålla frågorna korta och lättförstådda och således erhålla långa deskriptiva svar från respondenten (Esaiasson et al. 2017) vilket i uppsatsen är en av nycklarna för att kunna genomföra en analys där det går att utläsa logikers potentiella närvaro, som i sin tur kan säga något om huruvida utvärderingsprocessen är ett verktyg för att identifiera dessa. Fördelen med korta och frågor som är lätta att förstå är att intervjuaren slipper förklara innebörden av frågan för respondenten vilket kan resultera i att intervjuaren leder in respondenten på ett visst vinklat svar. (För fullständig intervjuguide se bilaga 1).
4.3.4.1 Uppvärmningsfrågor
Esaiasson et al. (2017) förklarar att det vid uppbyggandet av en intervjuguide går att använda sig av olika sorters frågor med olika bakomliggande syften. Inledningsfrågor eller uppvärmningsfrågor syftar till att skapa en god stämning och upprätta kontakt som tenderar att vara personligt kopplade till respondenten. Med detta i åtanke ser studiens uppvärmningsfrågor ut enligt följande:
• Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund samt positionen du har idag?
• Skulle du kunna beskriva företaget du arbetar på?
De ovan nämnda frågorna anser vi skapa utrymme för en avslappnad inledning på samtalet där respondenten kan känna sig trygg i sina svar. Att respondenten inledningsvis tillåts prata relativt öppet om sig själv och sin bakgrund anser vi vara ett bra sätt för att få respondenten att öppna upp sig inför kommande frågor. Respondentens trygghet bidrar även till en känsla av ett informativt samtal snarare än en strikt intervju. Utöver att frågorna bidrar till en mer lättsam stämning fyller de även en viktig funktion för oss i form av den information respondenten delar med sig av. Information som berör exempelvis erfarenhet, position och företag ger oss en övergripande förståelse av respondenten. Detta kommer vara värdefullt under intervjuns fortsatta gång, men även för det kommande analysarbetet, då vi får möjlighet att sätta in och