Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker

Prestationsutvärderingens

avspegling av institutionella

logiker

En studie i revisionsbranschen

Författare: Jesper Thomasson & Johan Leijonberg Handledare: Andreas Jansson

Förord

Först och främst vill vi ta tillfället i akt att rikta ett stort tack till samtliga respondenter som varit med och gjort uppsatsen möjlig genom dess deltagande och värdefulla erfarenheter. Därtill vill vi rikta vår tacksamhet till samtliga opponenter och seminarieledare för den värdefulla kritik och insikt som har utvecklat arbetet till det bättre.

Framför allt vill vi tacka vår käre handledare Andreas Jansson som omfamnade uppsatsen med sitt otroliga engagemang och lugn vilket har väglett oss genom uppsatsens alla med- och motgångar. Din konstruktiva kritik och förmåga att alltid inspirera oss har varit ovärderlig för uppsatsen. Tack för att vi fått privilegiet att ha dig som handledare och fått ta del av din kunskap.

Avslutningsvis vill vi ta tillfället i akt att tacka varandra för ett fint samarbete bestående av dagar fyllda med hårt arbete men framför allt glädje.

Tack!

Växjö, 26 maj 2020

Sammanfattning

Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020 Författare: Jesper Thomasson & Johan Leijonberg Handledare: Andreas Jansson

Examinator: Christopher von Koch

Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen

Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två

institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig i revisionskontexten.

Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens

potential som verktyg.

Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en

Abstract

Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Authors: Jesper Thomasson & Johan Leijonberg

Supervisor: Andreas Jansson Examiner: Christopher von Koch

Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry

Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.

Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an

organization and describe how these manifests themselves in the audit context.

Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.

Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the

Innehållsförteckning

3.1 Logikernas teoretiska bakgrund 14

3.1.1 Institutionell teori 14 3.1.2 Institutionella logiker 15 3.2 Professionell logik 18 3.2.1 Revisorns roll 19 3.2.2 Syn på revisionskvalitet 19 3.2.3 Professionalism 20 3.2.4 Professionens kärnvärden 22 3.3 Kommersiell logik 24 3.3.1 Revisorns roll 25 3.3.2 Syn på Revisionskvalitet 28 3.3.3 Digitaliseringens drivkraft 29 3.4 Prestationsutvärdering 31 3.4.1 Processen för prestationsutvärdering 32

3.4.2 Användning av objektiva och subjektiva mått 34

3.5 Teoretisk modell 36 4 Empirisk metod 38 4.1 Forskningsstrategi 38 4.2 Forskningsdesign 39 4.3 Undersökningsmetod 40 4.3.1 Datainsamling 40 4.3.2 Urval 43 4.3.3 Pilotintervju 46 4.3.4 Intervjuguide 48 4.4 Analysmetod 55 4.4.1 Transkribering 55 4.4.2 Sammanställning 56 4.4.3 Kategorisering 57 4.4.4 Kodning 59

4.5 Bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg 65

4.6 Trovärdighet 66

4.7 Etiska överväganden 67

5 Empirisk kartläggning av utvärderingsprocessen 69

5.1 Formell utvärdering 71

5.3 Personliga preferenser 74 6 Empirisk analys 76 6.1 Mått 78 6.2 Utvärderingens syfte 87 6.3 Revisorns roll 93 6.4 Orientering 99 6.5 Kvalitetssyn 105 6.6 Logikernas manifestation 112

6.7 Utvärderingsprocessens potential som verktyg 121

1 Inledning

Kapitlet inleds med en problembakgrund som berör revisionsbranschens utveckling och nutida förändring. Därefter följer en problemdiskussion som grundar sig i revisionsbranschens förändring samt den befintliga forskningen som avser institutionella logiker som mynnar ut i uppsatsens syfte och tillhörande frågeställningar.

1.1 Problembakgrund

Revisionsprofessionen står inför ett vägskäl (Lombardi et al. 2015). FAR (2016) framhäver i sin framtidsanalys hur revisionsbranschen måste ändra sitt klienterbjudande från bedömning av historien till bedömning av framtiden som ett resultat av den rådande samhällsförändringen. Förändringar inom professionen går även att identifiera genom att titta bakåt i tiden. Vid upprättandet av 1895 års aktiebolagslag i Sverige fastställdes att somliga företag borde tillsätta en revisor, till följd av detta börjar revisionsprofessionen växa fram i Sverige.

som i sin tur ledde till ytterligare lagstiftning på området (Öhman & Wallerstedt, 2012). Med tiden har FAR blivit allt mer accepterat som regelstiftande organ och professionen har traditionellt sett haft en stark ställning med hög grad självreglering (Öhman et al. 2006).

Professionens utveckling kan delvis förklaras av det ömsesidiga förhållandet mellan reglering och professionen, däremot menar Öhman och Wallerstedt (2012) att även externa faktorer har påverkat detta ömsesidiga förhållande. Power (1997) belyser företagsskandaler som en extern faktor som påverkat den svenska revisionsprofessionen. Kreugerskandalen som ägde rum år 1932 blev en händelse som gjorde avtryck i såväl professionen som dess lagstiftning. För första gången sattes revisorernas förpliktelser på prov i domstol, resultatet blev en utökad lagstiftning för revisorerna. Därmed tvingades professionen att försvara sitt anseende genom att skärpa inträdeskraven till FAR med syfte att öka professionalismen inom yrket samt i formuleringen av etiska regler. Liknande incidenter går att identifiera i modern tid (Öhman et al. 2006) som ökat kraven på revisorn (Zhang, 2007)

Utöver företagsskandaler nämner Öhman och Wallerstedt (2012) Sveriges intåg i EU 1995 som ytterligare en extern faktor vilket har påverkat utvecklingen av professionen. Därmed omfattades svenska revisorer av internationella standarder som ISA (International Standards on Auditing), vars syfte är att öka revisionens kvalitet och likformighet världen över (ISA 200). Därmed har EU blivit en drivande faktor inom professionens utformning i egenskap av dess påverkan på svensk lagstiftning (Öhman & Wallerstedt, 2012).

revisorerna som dess klienter. Redan i dagsläget återfinns digitaliseringens påverkan på revisionsyrket i form av en större integration av digitala verktyg som underlättar och automatiserar delar av arbetet (Lombardi et al. 2015). FAR ger även sin syn på den rådande förändringen och menar på att revisionsbranschen står inför ett paradigmskifte vilket kommer resultera i att efterfrågan på revision kommer minska samtidigt som efterfrågan på rådgivning står inför en ökning. Revisionsbyråernas klienter står också inför stora omställningar i att automatisera sina flöden och extern rådgivning anses vara essentiellt för en lyckad omställning. Vid en närmare anblick av digitaliseringen och automatiseringen konstateras hur denna utveckling med stor sannolikhet kommer gå fortare än vad som tidigare påtalats. I en analys av framtiden som FAR (2016) har utfört framgår hur revisionsbranschen måste ändra sitt klienterbjudande från bedömning av historien till bedömning av framtiden (FAR, 2016). Bedömning av framtiden gör att klienten ökar i relevans som primär informationskälla eftersom historiska data och dokuments indikatorer om framtiden är begränsade.

1.2 Problemdiskussion

Institutionella logiker som begrepp myntades för första gången av Alford och Friedland (1985), Linde (2017) beskriver logikerna som standarder som styr hur en organisation eller individ måste agera. Beskrivningen kan med andra ord tolkas som att rådande logiker kommer forma de beslut som tas, varpå beslutet förhåller sig till den givna logikens riktlinjer. De två skilda kravbilderna på revisorn som introducerades i bakgrunden menar vi på kan fångas av de två institutionella logikerna som historiskt sätt varit närvarande i revisionsbranschen, vilka är den professionella logiken samt den kommersiella logiken (Thornton et al. 2005). Den professionella logiken drivs i stora drag av den traditionella synen på revisorn med professionen och reglering som grund. I kontrast representerar den kommersiella logiken den nya framväxande kravbilden på revisorn där rådgivning och ökat kundfokus anses vara en drivande faktor (Thornton et al. 2005). Möjligtvis kan inflytandet av de befintliga institutionella logikerna som råder inom revisionsbranschen förklara vilken väg branschen går åt.

däremot kunna utläsa hur den professionella logiken är av något mer dominerande art. Samtidigt förmedlar ledande befattningshavare på revisionsbyråerna en medvetenhet gällande en anpassning efter marknadens krav. Utifrån de ovan presenterade studierna kan vi dels fastställa att branschen inte endast påverkas av en logik, vi ser även samma tendens på organisationsnivå då båda logikerna kan närvara och att en logik inte utesluter en annan. Förhållandet kan ses som en hybridsituation som består av två logiker, där dess inflytande och påverkan kan se olika ut (Purdy & Gray, 2009).

I en allt mer föränderlig värld där organisationer tenderar att ställas inför påtryckningar från dess miljö kan iakttagelser som berör institutionella logiker vara en del av förklaringen till varför verkligheten ser ut som den gör. Logikernas närvaro och inflytande i en organisation anser vi kunna ge en förklaring till varför en organisation ser ut och agerar som den gör idag (Friedland & Alford, 1991), men även en fingervisning på hur framtiden kan komma att utspela sig. Revisionsbranschen anser vi vara både relevant som kontext men även intressant för att studera bakomliggande institutionella logikers påverkan. Inte minst eftersom det är en bransch under förändring (FAR, 2016) som för tillfället står inför ett vägskäl (Lombardi et al. 2015). Detta gör att det även kan uppstå förändringar i inflytandet som de befintliga institutionella logikerna har. De närvarande logikerna som skapar motiv till handlingar (Friedland & Alford, 1991) kommer i sin tur vara med att påverka beslut som sker inom organisationen. I nuläget ställs krav på revisionsbyråerna och beslut måste fattas huruvida revisionsbyrån ska anpassa sig till omvärldsförändringarna (Lombardi et al. 2015; FAR, 2016).

betraktas som en kontrollinstans vars uppgift enligt Öhman (2007) är att ge intressenterna trygghet genom kvalitetssäkring av den finansiella informationen. Något som ytterligare stärker tvivelaktigheterna gällande revisorsrollen är den stundande marknadspåtryckningen där rådgivning och värdeadderande tjänster står allt mer i centrum samt att FAR (2016) framför hur en anpassning efter marknaden är nödvändig (FAR, 2016) för att hålla sig relevant. Genom en nutida avläsning av logikerna i revisionsbranschen ges en fingervisning om förhållandet mellan logikerna som föreligger och kommer påverka byråernas framtida agerande. Först när detta har skett går det att fastställa huruvida intressenterna, exempelvis långivare och finansiärer vars beslut delvis baseras på korrekt upprättade finansiella rapporter, fortfarande bör betrakta revisionsbyråerna som en kontrollinstans eller om de går mer mot att vara en marknadsaktör. Därefter kan intressenterna korrekt värdera revisionen och sitt användande av revisorns kvalitetssäkring av finansiella rapporter. En förutsättning för att kunna ge en fingervisning om förhållandet mellan logikerna i revisionsbranschen och därmed tillåta intressenterna att korrekt värdera revisionen är att logikerna kan identifieras, vilket enligt Thornton och Ocasio (2008) har visat sig vara svårt. Tillvägagångssätt för att identifiera logiker i nutid är även något vi finner avsaknad av då vi studerat befintliga studier (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) och deras sätt att identifiera institutionella logiker.

Lander et al. 2013). Här är det inte ovanligt att författarna använder sig av historiska händelser som påverkat branschen och organisationen, varpå intervjuer används för att se vilken logik som låg bakom organisationens respons. Vi finner däremot mer spridda variationer i metoderna gällande vad författarna iakttar, några tar fokus på organisationens styrning i sin helhet (Thornton et al. 2005), andra fokuserar på verkställande positioner i företaget (Thornton & Ocasio, 1999) medan några undersöker beslut som förändrat såväl struktur som system (Lander et al. 2013).

Då tidigare forskning lyckats förklara historiska beslut genom att påvisa hur dessa präglats av den dåvarande dominanta logiken (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) menar vi på att en identifiering av hur logiker i en organisation manifesterar sig i nutid kan tillföra en ytterligare dimension till forskningen där rådande logiker kan användas för att ge en fingervisning om framtiden. Således tror vi att det finns ytterligare användningsområden för institutionella logiker. Här upplever vi begränsningar i den befintliga forskningen vi har tagit del av (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) eftersom den inte tillhandahåller några självklara verktyg för att identifiera rådande förhållande mellan befintliga logiker.

de har olika definitioner av vad en revisor bör ägna sig åt för att erhålla legitimitet. Inom den professionella logiken bör revisorns arbete vara starkt kopplat till standarder samt präglas av en hög grad av professionalism. Medan revisionsarbetet enligt den kommersiella logiken bygger på att tillhandahålla marknadens efterfrågan, därmed blir effektivitet och lönsamhet centralt (Lander et al. 2013). Genom att ställa organisationens utvärderingsprocess samt dess innehåll i relation till logikernas karaktärsdrag bör en uppfattning kunna skapas gällande hur den professionella och kommersiella logiken förekommer och uttrycker sig i revisionsbranschen. Detta resonemang bygger på att utvärderingsprocessen inom revisionsbyråerna är utformad på ett sådant sätt att logiker tillåts ta plats. Skulle det visa sig att utvärderingsprocessen är väldigt formaliserad och abstrakt kan det uppstå svårigheter att utläsa någon logik ur processen.

de praktiseras på lokal nivå men att det framställs som något representativt för hela organisationen.

Genom att identifiera institutionella logiker utifrån utvärderingsprocessen ges vi även möjlighet att se var dessa logiker kommer ifrån och huruvida dessa är representativa för organisationen eller endast för den intervjuade individen. Det väcker frågor gällande logikbegreppet där svaren kan skapa ett nytt sätt att betrakta den befintliga teorin vi har tagit del av (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) i den mån att en organisations utformning kan få betydelse för om en logik bör betraktas som representativ för organisationen och alla dess beståndsdelar.

Likt vi tidigare beskrivit vill vi kunna avläsa nuvarande institutionella logiker i revisionsbranschen för att därigenom kunna göra prediktioner gällande branschens framtida riktning i den rådande samhällsförändringen (FAR, 2016). Vad som hindrar oss från att göra prediktioner och komma åt problemet är att befintliga metoder (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) studerar logiker retrospektivt genom att titta på historiska beslut, varigenom det är svårt att uttala sig om framtiden. För att kunna ta temperaturen på det rådande förhållandet mellan logikerna och således kunna utföra prediktioner om revisionsbranschens riktning behövs ett verktyg som tillåter oss att göra detta. Verktyget i sig behöver dels vara empiriskt praktiskt, vilket innebär att det ska besitta egenskaper som gör det möjligt att fånga logikerna i nutid. Därtill måste verktyget även ha teoretisk grund som redogör för varför verktyget har potential att identifiera logiker samt att vi utifrån litteraturen måste konkretisera logikerna så att de är empiriskt användbara.

empiriska material som krävs för att kunna identifiera nutida logiker inom processen. Detta görs med hjälp av teoretiskt härledda idealtyper för respektive logik. Eftersom detta verktyg skiljer sig från vad tidigare litteratur använder sig av (Thornton & Ocasio, 1999; Thornton et al. 2005; Thornton & Ocasio, 2008; Lander et al. 2013) kan detta ses som en utvidgning av den befintliga metodarsenalen där vi ger oss ut på outforskad mark. Således vet vi inte vilka exakta begränsningar och möjligheter verktyget kan tänkas ha vilket leder till att vi är i behov av att använda oss av en något mer explorativ ansats som inte är så formaliserad. Först efter genomförandet av studien gällande prestationsutvärderingar kan vi titta tillbaka på utfallet och då även bedöma potentialen i prestationsutvärderingen i form av ett verktyg som på ett bra sätt kan erhålla empirisk kunskap.

1.3 Syfte

Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig i revisionskontexten. Därmed avser vi att göra ett bidrag till litteraturen om institutionella logiker av metodkaraktär. För att uppfylla syftet formuleras två frågeställningar som lyder:

Kan processen för prestationsutvärdering vara ett verktyg för att identifiera institutionella logiker?

2 Uppsatsens metod

Kapitel 2 inleds med ett resonemang gällande den teoretiska referensram som uppsatsen förhåller sig till, vilket resulterar i att den deduktiva ansatsen blir central för den fortsatta studien gällande såväl teori och analysarbete. Därefter följer en argumentation och redogörelse för valet av teori som uppsatsen utgår ifrån.

2.1 Forskningsansats

En alternativ forskningsansats är den induktiva, kortfattat kan detta tillvägagångssätt beskrivas som motsatsen till deduktion. Istället för att ha teorin som utgångspunkt för studien så är teorin snarare resultatet av en forskningsansats vid ett induktivt angreppssätt. Således innebär den induktiva processen att generaliserbara slutsatser dras utifrån observationer (Bryman & Bell, 2017). Abduktion kännetecknas som en sammanslagning av induktion och deduktion. Tillvägagångssättet vid abduktion fungerar genom att det dras logiska slutsatser och utvecklas nya teorier om verkligheten. Vidare anses en abduktiv ansats som ett tillvägagångssätt för att undvika de restriktioner som medkommer vid induktion och deduktion (Bryman & Bell, 2017).

Även fast vi genom en deduktiv ansats syftar till att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker anser vi oss inte vara strikt bundna till det deduktiva tillvägagångssättet. Likt Bryman och Bell (2017) antyder finns det induktiva inslag även i en deduktiv forskningsansats. Detta innebär att vi trots vår forskningsansats är öppna för att utveckla den framtida teorin genom eventuella empiriska fynd som berör prestationsutvärdering som verktyg för att identifiera institutionella logiker. Det är på grund av den deduktiva ansatsen och förhållningssättet till teorin som vi har möjlighet att i efterhand bedöma potentialen i verktyget och således vidareutveckla teorin.

2.2 Teoretisk utgångspunkt

3 Teori

Inledningsvis i kapitlet redogörs för den teori som institutionella logiker grundar sig i. Därefter presenteras idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken grundat i befintlig teori på området, vilka kommer utgöra en central del i kommande analysarbete. Mot slutet av kapitlet sker en presentation av det verktyg vi syftar till att använda för att identifiera logikerna, prestationsutvärderingen. Kapitlet landar i den teoretiska modell som den presenterade teorin mynnat ut i.

3.1 Logikernas teoretiska bakgrund

I teorikapitlet avser vi att utveckla förståelsen av de idealtyper som därefter blir en del av verktyget för att identifiera institutionella logiker. För att kunna skapa oss en bild av logikerna och därigenom utveckla idealtyperna blir det nödvändigt med en genomgång av teori som kan förklara vad logiker är och hur de fungerar.

3.1.1 Institutionell teori

Institutionell teori förklarar enligt Deegan och Unerman (2011) varför organisationer är benägna att efterlikna dess institutionella omgivning, syftet framställs här vara att erhålla legitimitet, vilket DiMaggio och Powell (1983) menar på är grunden för en organisations överlevnad. Legitimitet kan förklaras av de värderingar som anses vara korrekta, vad som utgör en korrekt värdering bestäms dels av de värderingar som präglar samhället men är även kopplat till organisationens värderingar. För att erhålla legitimitet tenderar organisationer att efterfölja strukturer och processer som är allmänt förväntade, accepterade och således korrekta (Ljungdahl, 1999). För att uppnå legitimitet framhäver Aguilera och Cuervo-Cazurra (2004) vikten av att ta hänsyn till såväl interna som externa faktorer, där intressenternas åsikter om organisationen är ett exempel på detta. Lever inte den specifika organisationen upp till samhällets bild av vad som är allmänt accepterat kan bristande legitimitet uppstå vilket kan skada företagets möjlighet till överlevnad (DiMaggio & Powell, 1983). Problematik kan uppstå när organisationen utsätts för differentierade uppfattningar om vad som är korrekt agerande. Detta scenariot kan exemplifieras med hjälp av den rådande situationen i revisionsbranschen där det i dagsläget återfinns skilda åsikter gällande vad en revisor bör ägna sig åt.

3.1.2 Institutionella logiker

kommersiella och professionella logiken blir därmed av relevans för att förstå en förändring på revisionsmarknaden. Varpå förhållandet mellan logikerna i branschen kan skapa en större förståelse för en rådande marknadsförändring och förklara organisationers agerande och riktning vid en sådan.

Institutionella logiker förklarar hur individer och organisationer påverkas av omgivningen vilken kan bestå av skilda institutionella ordningar som profession, stat, lokalsamhälle och marknad. Specifikt för varje institutionell ordning är att de har en egen logik vilken utgörs av symboliska och materiella egenskaper. Dessa egenskaper bidrar med både möjligheter samt begränsningar för organisationer och individers värderingar, intressen, identitet och motiv till handlingar (Friedland & Alford, 1991; Thornton & Ocasio, 2008). Linde (2017) uttrycker en liknande förklaring och beskriver logikerna som standarder som styr hur en organisation eller individ måste agera. Förklaringen kan med andra ord tolkas som att rådande logiker kommer forma de beslut som tas, varpå beslutet förhåller sig till den givna logikens riktlinjer.

Inom en organisation finns det tendenser att flera institutionella logiker kan förekomma, därmed kan individer och organisationer hantera situationer på skilda sätt. Däremot kan dessa institutionella logiker vara motstridiga vilket kan skapa en problematik (Friedland & Alford, 1991; Thornton et al. 2012), i revisionskontexten kan detta yttra sig i form av de skilda kravbilder som ställs på revisorn vilket bidrar till att revisorsrollen blir mer splittrad och diffus för såväl utövare som intressenter. I situationer där det förekommer mer än en institutionell logik visar litteraturen på fyra möjliga utfall (Lander et al. 2013). Glynn (2000) presenterar ett utfall vid multipla logiker och förklarar hur den dominanta logiken kan absorbera vissa element av den nya logiken. Ett andra utfall är att det skapas en kombination som består av både den gamla och nya logiken (Purdy & Gray, 2009). Alternativt sker ett skifte i form av att den nya logiken ersätter den gamla dominanta logiken (Thornton, 2002). Slutligen finns möjligheten att logikerna samexisterar permanent (Lounsbury, 2007). Då tidigare forskning visat på en samlevnad av den professionella och den kommersiella logiken i revisionsbranschen (Thornton et al. 2005; Lander et al. 2013) kan en omfattande samhällsförändring leda till att förhållandet mellan dessa två logiker förändras. Inom den professionella logiken är professionella värderingar och känslan av att bidra med samhällsnytta centralt för den professionella identiteten, denna har även traditionellt sett varit dominant inom branschen (Suddaby & Greenwood, 2005). Därmed är det den professionella logiken som har skapat ramar för vad som är acceptabelt och bör göras (Pache & Santos, 2013).

en revisor är och bör ägna sig åt. Samtidigt bidrar omvärldsförändringen till att en motsägande kravbild på revisorn växer sig allt starkare, vilken kan förklaras av den kommersiella logiken. Den kommersiella logikens ökade inflytande är även något som bekräftas av Lander et al. (2013).

3.2 Professionell logik

Logikernas teoretiska bakgrund presenterades ovan och var första steget i att utveckla idealtyperna för logikerna genom att förklara vad logiker är och hur de fungerar. Teorin mynnade ut i de två befintliga institutionella logikerna i revisionskontexten, vilka är den professionella och kommersiella logiken. Utifrån syftet att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker samt hur dessa två logiker manifesteras i organisationen krävs att vi kan rama in logikerna för att sedan kunna avgöra om dess karaktärsdrag går att återfinna inom utvärderingsprocessen. Inramningen av den professionella logiken sker nedan genom den befintliga teorin kopplat till den professionella logiken vilket i sin tur skapar en idealtyp för den professionella logiken, vilken blir central för en kommande analys då vi utifrån ett empiriskt material ämnar identifiera logiker.

3.2.1 Revisorns roll

Öhman (2007) formulerar ett tydligt syfte med revision vilket är att stärka statens kontroll över företag. Vidare beskrivs revision som ett trepartsförhållande där den främsta uppgiften för revisorn är att ge intressenterna trygghet genom att kvalitetssäkra den finansiella informationen. Riksrevisionen (2017) framhäver att syftet med revision är “tillgodose att det finns ändamålsenlig kontroll av att bolagsverksamheten sköts på ett korrekt sätt samt att bolagets ställning och resultat redovisas på ett riktigt sätt”. Riksrevisionen statuerar även hur revisorsrollen omfattar granskning av företagets bokföring och årsredovisning, samt att se över ledningens förvaltning. Revisionen syftar enligt Iredahl (2020) till att öka trovärdigheten för klientens förvaltning och redovisning. På så sätt skapas en trygghet och trovärdighet både internt och externt. Mycket pekar på granskningen som revisorns huvudsakliga arbetsuppgift vilket även Carrington (2014) instämmer med, däremot kan granskningen i sig innebära olika många arbetsuppgifter. Inte minst eftersom det föreligger flera olika sorters informationskällor som lägger grunden för granskningsarbetet (Öhman, 2004). De ovan presenterade definitionerna av revisorn framhäver vikten av den samhällsnytta revisorerna tillhandahåller genom sin huvudsakliga arbetsuppgift att granska och utföra revisioner. De centrala grundpelarna i revisorsrollen som beskrivits är även återkommande inom den professionella logiken, därmed kommer vi i studien låta ovan statuerade rollbeskrivning av revisorn vara representativ för den professionella logiken.

3.2.2 Syn på revisionskvalitet

för att granska ifall lämplig kvalitet finns på revisionsuppdragen. Detta utgör även ett av synsätten där kvalitet är strikt kopplat till teknisk kompetens samt efterföljande av god revisionssed och International Standards on Auditing (ISA), vilket enligt Rippe (2014) är ett vanligt synsätt för de som är verksamma i branschen. Synen på kvalitet som beskrivs ligger i linje med det faktiska utförandet av revisionstjänsten som karaktäriserar den roll revisorn har enligt den professionella logiken. Kvalitetssynen avser även ett utförande i enlighet med befintliga standarder och regelverk vilket är hänförbart till den professionella logiken enligt Lander et al. (2013). En kvalitetssyn av liknande art går därmed att relatera till att den professionella logikens riktlinjer är närvarande.

3.2.3 Professionalism

revisorn, ett agerande därefter kan förklaras utifrån den professionella logikens påverkan där professionalismen är en av grundpelarna.

Distinktionen mellan vad som är en profession och en icke-profession enligt Greenwood (1957) beskrivs med hjälp av skillnaden mellan kunder och klienter. En icke-profession har kunder som i sin tur beslutar om vilken tjänst som är önskvärd. Därmed har kunden en kunskap om sitt eget behov. I kontrast till detta har professioner istället klienter vilka inte besitter samma medvetenhet om dess behov. Därmed måste klienterna till större grad lita på att professionen besitter den kunskap som krävs för en korrekt bedömning av vad som anses vara en lämplig tjänst, samt att utföra denna. Skillnaden i kunskapen av deras behov leder till att kunder till större grad kan kritisera tjänstens kvalitet än vad en klient kan. En institutionell logik som till stor del förhåller sig till, och är förankrad i, professionella värderingar kommer därmed att gestalta mottagaren av revisionstjänsten i termer som ligger i linje med vad som karaktäriserar en klient snarare än en kund. Med detta i åtanke låter vi en klientorienterad syn på mottagaren av revisionstjänsten vara representativ för den professionella logiken.

Professioner kan enligt Broberg et al. (2013) likställas med slutna grupper vilka skyddas av barriärer och präglas av etiska koder, auktoritet, kultur och samhälleliga sanktioner (Greenwood, 1957; Alvesson, 1993). Genom att revisorerna framställer sig som en neutral representant, i kombination med en formell utbildning och sin ansedda kunskapsbas hävdar de sitt samhälleliga intresse (Artsberg, 2003). Grey (1998) menar på att uppfattningen av en profession präglar dess rykte, vilket enligt Felton et al. (2008) är revisionsprofessionens mest värdefulla tillgång.

tydligt. Uppfattningen om att vara professionell kan exempelvis ske genom att uppvisa ett lämpligt beteende. Professionalismen hos revisorer upprätthålls bland annat genom de krav som finns på auktorisation (Öhman & Wallerstedt, 2012) vilket leder till att rekryteringen säkerhetsställer att de som träder in i professionen är lämpade för att företräda professionen (Friedman & Lyne, 2001). Revisionsprofessionen har även framställt diverse begreppsramar för att skapa en kunskapsbas, samt att de följer regler och rekommendationer från FAR som redogör för revisorns relation till samhället vilket har påverkan på uppfattningen av revisionsprofessionen. Artsberg (2003) framhäver den statliga licensieringen som en betydande faktor till revisionsyrket som profession. Däremot menar revisorerna själva på att de befintliga oskrivna handlingsnormer som existerar i yrket är deras viktigaste beståndsdel i att ses som en profession. Likheter går att identifiera med den professionella logiken där Lander et al. (2013) framhäver regelverk som en av de mest centrala delarna för revisorn.

3.2.4 Professionens kärnvärden

Carrington et al. (2019) menar på att acceptansen av traditionella normer gällande revisorns oberoende är centrala för revisionsprofessionen. Diamant (2004) förklarar oberoende som de krav som uppställs på revisorns agerande för att han ska kunna uppnå den efterfrågade opartiskheten och självständigheten som bidrar med kredibilitet till revisorn. Oberoendehetskravet anses som en av de mest huvudsakliga förutsättningarna för att revisorns funktion ska kunna uppfyllas, inte minst eftersom dess slutprodukt ligger till grund för enskilda intressenters agerande och beslut. Svensk lagstiftning hanterar revisorns oberoende i Revisorslagen under revisorns skyldigheter 19 - 31 a §§. 19§ i Revisorslagen redogörs för att en revisor ska iaktta god revisorssed, vilken ges ut av FAR (RevL, 2001:883). God revisorssed är en omfattande regelsamling som delvis berör revisorns oberoende. Här beskrivs hur en revisor ska utöva sitt yrke med objektivitet och självständighet samt alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Oberoendets breda acceptans inom professionen är enligt Lander et al. (2013) en indikator på den professionella logiken.

inflytande vilket även detta är en central del inom den professionella logiken (Lander et al. 2013).

I studien av Carrington et al. (2019) framgår hur revisorer vars klienter är noterade bolag tenderar att vara mer hängivna till professionen samt oberoende än vad revisorer till mindre klienter är. Resultatet stödjer tidigare forskning och indikerar på att klientengagemanget inte är en väsentlig del av revisionsprofessionen. Revisorerna vars klienter är listade företag är även de som till störst grad bidrar till att föra vidare oberoende och identifiering med professionen till resten av populationen (Carrington et al. 2019). Bamber och Iyer (2007) beskriver även hur revisorer som befinner sig högt uppe i hierarkin förmedlar vikten av kärnvärdena till de som befinner sig på lägre nivåer i hierarkin. Revisorer tenderar att främja samt undervärdera vissa värden inom professionen beroende på vilken typ av klient de utför revision på, enligt Seo och Creed (2002) kan skillnader likt dessa växa sig starkare och eventuellt skapa en förändring i professionen som helhet.

3.3 Kommersiell logik

Likt teorin i föregående avsnitt bidrog till att skapa idealtypen för den professionella logiken kommer vi i detta avsnitt att göra detsamma för den andra förekommande logiken i revisionskontexten, den kommersiella logiken. Även idealtypen för den kommersiella logiken utgör en central del i att uppfylla syftet att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker då dessa ligger till grund för det framtida analysarbetet av det insamlade empiriska materialet.

samt att de aktörer med kapacitet att tillhandahålla de efterfrågade produkterna eller tjänsterna till marknaden ska stå för produktionen. Den kommersiella logiken grundas enligt Thornton et al. (2005) i att revisionsbranschens fokus bör ligga på att generera vinst och sälja tjänster. Vidare beskrivs hur revisorernas legitimitet härleds från revisionsbyråns omfattning, resurser och bredden av tjänster som erbjuds till skillnad från den professionella logiken där legitimitet skapas genom vetenskapligt förankrat utövande. Inom den kommersiella logiken finns även en strävan att hantera de säsongsbaserade arbetsfluktuationer inom branschen och erhålla status genom tillväxt. Begrepp som effektivitet och lönsamhet är enligt Lander et al. (2013) representativt för den kommersiella logiken.

3.3.1 Revisorns roll

fokus på att tillgodose marknadens behov. Därifrån kan likheter dras till den kommersiella logiken vars utgångspunkt befinner sig i marknadsprinciper (Thornton et al. 2005).

Ökningen av rådgivningstjänster går även att motivera utifrån ett kostnadsperspektiv, vilket Friedson (2001) framställer som centralt inom den kommersiella logiken. Den befintliga kunskapen om klienten som revisorn besitter till följd av genomförd granskning möjliggör en kostnadseffektiv tilläggstjänst i form av rådgivning. Då revisorn kan använda sig av sin befintliga kunskap behövs inte samma fokus läggas på att sätta sig in i klientens situation, därmed uppstår en tidsbesparing. För klientens del innebär detta att revisorns kunskap och kompetens utnyttjas på ett bättre sätt (Svanström, 2008). På den hårt pressade marknaden som revisionsbyråerna agerar på är rådgivning ett användbart konkurrensmedel för revisionsbyråerna främst då det finns en stor efterfrågan hos klienterna på rådgivningstjänster (Cassel, 1996). Tillhandahållandet av rådgivningen kan i vår tolkning motiveras lönsamhet och effektivitet vilket även återfinns centralt inom den kommersiella logiken (Lander et al. 2013).

När man talar om revisorer som utför rådgivning går det att urskilja två olika typer av rådgivning. Revisionsrådgivning är den typ av rådgivning som anses ingå i revisionen och tillhör därmed revisionsverksamheten. Den andra typen av rådgivning benämns som fristående rådgivning, vilken i sig är frikopplad från revisionsverksamheten (Prop.2000/01:146).

från klientens intressenter. Däremot får revisorn inte bistå med råd och rekommendationer inom områden som ej ingår i revisionsverksamheten enligt god revisionssed samt revisorssed (Diamant, 2004). Enligt Revisorslagen 2§ p.8 definieras revisionsverksamhet som “verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren”. Lagen framhäver även hur “rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskning” tillhör revisionsverksamheten (SFS 2001:883). Därmed är revisionsrådgivning enligt lagen alltid tillåten.

3.3.2 Syn på Revisionskvalitet

Likt den professionella logiken kan relateras till en något snävare syn på kvalitet som främst tar fokus på utförandet av revisionstjänsten samt förhållningssätt till regelverk och standarder går det att urskilja en kvalitetssyn som i större grad är representativ för den kommersiella logiken. Detta synsätt hanterar snarare uppfyllnad och efterföljande av regelverk som hygienfaktorer då de anses vara grundläggande för arbetet men bidrar inte till ökad kvalitet. Snarare är det andra faktorer som är avgörande för kvaliteten på revisionen. Utifrån Rippes (2014) erfarenheter, vilka baserar på diskussioner med ägare, styrelse och företagsledningar har ett antal faktorer identifieras. Dessa faktorer utgörs av revisorns kompetens, kunskap om klienten, förmåga att bidra med feedback på processer och rutiner samt erfarenhet från branschen och revisorns kommunikativa förmåga. Synen på kvalitet härstammar från marknaden varpå uppfyllnad av denna typ av revisionskvalitet i vår mening är en indikator på ett bredare marknadsperspektiv från revisionsbyråns sida, vilket ligger i linje med den kommersiella logiken (Thornton et al. 2005).

anställda. Vi kan även identifiera hur kvalitet allt mer beskrivs i subjektiva termer.

3.3.3 Digitaliseringens drivkraft

Digitalisering och automatisering är de globala förändringskrafter som kan påverka samhället mest. Förändringen går att skåda i nutid då allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen, detta gäller såväl privat som yrkesmässigt (FAR, 2016). Digitaliseringen är inget nytt fenomen, begreppet myntades i modern tid av Wachal (1971) där han diskuterade hur digitaliseringen får konsekvenser på samhället. Det går att identifiera en ökad användning och innovation av teknologi vid millenniumskiftet, exempelvis molnbaserade tjänster. Utvecklingen omformar såväl gamla som nya organisationer, skapar nya marknader och bidrar med möjligheter och svårigheter i traditionella affärsmodeller (Yoo, 2010). Digitaliseringens framväxt har möjliggjort innovationer som genererat lösningar på många av dagens utmaningar inom flera branscher. Ett exempel är hur digitaliseringen möjliggjort att revisorerna fått mer tid till att ägna sig åt komplexa bedömningsområden eftersom de repetitiva arbetsuppgifterna automatiseras till allt större grad (Lombardi et al. 2015).

genom digitaliseringen förändrar den miljö som revisionsbyråerna verkar i finns det anledning att tro att även byråernas agerande och tillvägagångssätt kan genomgå en förändring. Då agerande i viss mån styrs av de riktlinjer som rådande logiker bistår med finns belägg för att förhållandet mellan logikernas inflytande förändras. Därmed kan ett förändrat agerande förklaras utifrån en förändring i den professionella och kommersiella logikens manifestation.

Den alltmer komplexa miljön och regelverken som omger företag idag innebär att företag i allmänhet står inför ökade behov av rådgivning inom flera olika områden, bland annat företagsköp och försäljningar, GDPR, hållbarhet, IT-säkerhet och skatt (Wiklund, 2018a). Samtidigt står klienterna själva inför omstruktureringar som drivs av digitaliseringen, vilket är ännu en faktor som bidrar till den ökade efterfrågan på rådgivning (FAR, 2016). Även revisionsbranschen står inför förändringar till följd av digitaliseringens påverkan på såväl klienternas behov som revisorns arbetssätt. Bengt Skough, branschexpert på FAR förklarar hur krävande förändringar måste ske (Wiklund, 2018b). Enligt FAR (2016) lär revisionsbranschen röra sig ifrån den traditionella timdebiteringen till värdeförsäljning, samtidigt väntas den nuvarande noggrannhetskulturen försvinna och ersättas av en rådgivarkultur. Detta förändrar även kompetenskraven som ställs på revisorer, Bengt Skough pekar på ett ökat behov av kompetenser som social och analytisk förmåga snarare än traditionell siffergranskning (Wiklund, 2018b). Anpassningen till den förändrade efterfrågan som marknaden och miljön driver anser vi kunna avspeglas genom att studera de egenskaper och kompetenser som värdesätts i prestationsutvärderingen.

syn på revisorn och därmed den professionella logiken. Då historien har visat att stora samhällsförändringar har en påverkan på en professions utformning (Agevall & Jonnergård, 2013), kan även detta påverka revisionsbranschen och därmed visa sig genom revisorns önskvärda kompetenser.

3.4 Prestationsutvärdering

Nu när vi utifrån teori har ramat in de två logikerna vi syftar till att identifiera empiriskt i utvärderingsprocessen återstår att skapa oss en bättre förståelse för den arena varigenom vi avser att bedöma huruvida institutionella logiker kan identifieras, vilket är utvärderingsprocessen. Därmed följer ett teoriavsnitt som redogör för utvärderingsprocessens funktion och användningsområden samt motiverar varför institutionella logiker torde forma processen.

form av mått eller önskvärda kompetenser och egenskaper, kan förklaras utifrån någon av de befintliga institutionella logikerna som verkar i revisionsbranschen. Befordran fyller även funktionen att motivera anställda i deras nuvarande arbetsuppgifter (Milgrom & Roberts, 1992). Befordran kan med andra ord antas vara ett medel för att styra organisationen i en specifik riktning genom att belöna en viss kompetens eller beteende.

3.4.1 Processen för prestationsutvärdering

Med utgångspunkt i agentteorin med tillhörande begrepp och grundantagande förutsätts att anställningen ligger till grund för ett agentproblem. En traditionell lösning på problemet som innefattar skilda intressen är enligt agentteorin upprättande av någon form av kontrakt mellan principal och agent som reglerar ersättning i relation till den anställdes prestation. Här antas kontraktets beståndsdelar redogöra för den önskvärda prestationen, därefter utvärderas genomförd prestation och tilldelning av lämplig belöning sker (Cappelli & Conyon, 2018). Således kan prestationsutvärderingen med utgångspunkt i agentteorin tolkas som ett fullföljande av det kontrakt som redogör för kopplingen mellan prestation och belöning.

präglat processens utformning, och kan i längden säga något om organisationens riktning då utvärderingen kan ses som ett styrmedel för organisationen.

För att uppnå syftena med prestationsutvärderingen krävs att prestationer kan mätas på ett representativt sätt. Många av dagens yrken är av så pass komplex art att prestation inte kan definieras och mätas på ett enkelt sätt och enkla kontrakt är därmed inte tillräckliga (Lazear, 1986; Lazear, 1990; Lazear, 2000). Prestationsutvärderingar kan liknas vid ett verktyg som tillhandahåller medel för att kunna bedöma prestation för uppgifter som i sig inte genererar några objektiva mätvärden som tydligt indikerar prestationsgraden (Baker, 1992; Baker et al. 1994a; Baker et al. 1994b). Härifrån uppstår en distinktion mellan två olika typer av prestationsmätningar. De objektiva prestationsmåtten vilka är av den arten att de på ett enkelt sätt indikerar prestation, exempel på dessa är arbetade timmar samt fakturering (Cappelli & Conyon, 2018). I denna uppsats kommer vi dock att utvidga begreppet objektiva mått i den mån att det även inkluderar mått som på ett tydligt sätt kan spegla den verkliga prestationen. Exempel på detta är utförandet av den faktiska revisionen, här finns ramverk som redogör för hur revisionen ska utföras, därmed finns ett “rätt” tillvägagångssätt. Med det sagt kan revisionen jämföras mot det korrekta tillvägagångssättet vilket gör att prestationen har en referenspunkt i form av regelverken som redogör för hur prestationen ska utföras. De subjektiva prestationsmåtten är istället av en natur som gör det svårare att avgöra graden av prestation, här är social förmåga och interaktion med interna och externa parter exempel på subjektiva mått (Cappelli & Conyon, 2018).

mått inom revisions- och rådgivningsbranschen då det inte speglar kvaliteten, en revisor som löser en uppgift på kortare tid får oftast mindre betalt. Tidigare forskning inom området har visat på hur subjektiva prestationsmått kan reducera problemet eftersom det ger företaget möjlighet att bearbeta information som inte går att mäta objektivt och på så sätt bättre harmonisera företagets och den anställdas intressen (Baiman & Rajan, 1995; Budde, 2007; Rajan & Reichelstein, 2009).

Trots fördelarna som kommer med subjektiva prestationsutvärderingar visar Dai et al. (2018) på hur objektiva prestationsmått har större inflytande än de subjektiva vid beslutsfattande. Förklaringen till detta antas vara uppfattningen av att de objektiva prestationsmåtten är mer vetenskapligt grundade än de subjektiva måtten, trots att tidigare forskning menar på att dessa två typer av mått är lika tillförlitliga och precisa (Dai et al. 2018). Däremot framhäver Prendergast (1999) hur subjektiva mått har en speciell påverkan på belöningar i form av befordran, trots att det finns objektiva mått som indikerar prestation. Dessa typer av subjektiva mått tenderar även att variera beroende på utvärderarens preferenser vilket är med och formar processen (Indjejkian & Matĕjka, 2011).

3.4.2 Användning av objektiva och subjektiva mått

återfinns subjektiva mått i prestationsutvärderingen kan en förklaring vara att den kommersiella logiken har påverkat processen.

3.5 Teoretisk modell

(Figur 1. teoretisk modell)

4 Empirisk metod

I detta kapitel redogörs för studiens tillvägagångssätt och inleds med redogörelse för den aktuella forskningsstrategin och forskningsdesignen som är avgörande för studiens genomförande. Därefter följer argumentationer som motiverar såväl undersökningsmetod som analysmetod, vilket innefattar allt från urval till kategorisering och kodning. Avslutningsvis förs resonemang gällande studiens trovärdighet och etiska överväganden.

4.1 Forskningsstrategi

Vi ämnar bedöma om vi genom utvärderingsprocessen empiriskt kan identifiera befintliga logiker. En del i att uppnå syftet är att skaffa oss omfattande kunskap om utvärderingsprocessen eftersom kan det vara svårt att identifiera bakomliggande logiker (Thornton & Ocasio, 2008). Det kommer i sin tur hjälpa oss att förstå den påverkan som institutionella logiker kan ha på processen. Detta leder till behovet av mer nyanserad information som vi därefter tillåts göra djupare analyser av. Analysen av det empiriska materialet kommer främst vara fokuserat på ord, meningar och fraser som på ett eller ett annat sätt kan kopplas till logikerna för att fastställa dess närvaro och därigenom skapa en bild av hur de manifesterar sig i revisionskontexten. Materialet som bäst lämpar sig för studiens syfte anser vi bör vara av en omfattande art där tolkningar och egna värderingar tillåts snarare än mer objektivt mätbar och kortfattad information. Med vårt ovan beskrivna behov i åtanke kommer studien präglas av en kvalitativ forskningsstrategi som med tiden blivit en allt mer populär strategi inom forskning i företagsekonomi.

tillvägagångssätt eller metoder inom företagsekonomisk forskning. Likt materialet vi behöver för att besvara forskningsfrågan betonar kvalitativ forskning vikten av insamling och analys av ord snarare än kvantifiering av numeriska värden, individens tolkning och uppfattning blir därmed av stor vikt. Genom att angripa studien utifrån en kvalitativ forskningsstrategi anser vi att studiens syfte uppfylls till större grad då vi tillåts tolka det empiriska materialet på ett djupare plan och identifiera logiker än vad numeriska värden tillåter oss att göra (Bryman & Bell, 2017). Det är trots allt så att förmågan att identifiera logiker är avgörande för att vi vidare ska kunna uttala oss gällande hur de manifesterar sig i revisionskontexten, vilket även skapar möjligheten att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg. Därmed anser vi den kvalitativa forskningsstrategin vara den som skapar bäst förutsättningar för oss att kunna uttala oss i studiens två forskningsfrågor.

Den kvantitativa forskningen i egenskap av forskningsstrategi lägger istället fokus på kvantifiering vid insamling av data. Mätning, kausalitet, generalisering och replikation är de specifika faktorer som den kvantitativa forskningen beskrivs vara inriktad på, historiskt sett har kvantitativ forskningsstrategi varit dominant inom företagsekonomisk forskning (Bryman & Bell, 2017). Däremot anser vi inte att en kvantitativ forskningsstrategi är det som bäst lämpar sig för uppsatsens syfte då institutionella logiker är svåra att mäta (Thornton & Ocasio, 2008).

4.2 Forskningsdesign

som är lämpligast utifrån den angivna forskningsfrågan (Bryman & Bell, 2017).

Då studien syftar till att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker inom organisationer är vi i behov att skapa oss en omfattande bild av utvärderingsprocessen för att således även kunna identifiera hur logikerna manifesterar sig. Med en forskningsdesign av tvärsnittskaraktär erhålls mer differentierade uppfattningar av utvärderingsprocessen vilket gör att vi tillåts se flera sidor av samma process, både vad det gäller utformning men även uppfattningar. Därmed undviker vi även att vår kartläggning av processen blir låst av en specifik uppfattning av processen vilket med större sannolikhet hade kunnat ske om vi endast utgått från ett fall. Således kan vi även uttala oss om verktygets potential oberoende en specifik utformning på utvärderingsprocessen vilket har bidragit till att vi i denna uppsats avstår från att använda oss av en fallstudie. Tvärsnittsdesignen är även fördelaktig för studien då vi syftar till att studera en given process i nutid, den valda designen möjliggör att material kan samlas in från flera olika fall vid samma tidpunkt. Mot det ovan förda resonemanget anser vi att tvärsnittsdesign är det som bäst lämpar sig för att besvara uppsatsens syfte.

4.3 Undersökningsmetod

4.3.1 Datainsamling

som tillåter en djupare analys, där fokus ligger på att identifiera åsikter, tankemönster och erfarenheter samt att kunna sätta in detta i respondentens kontext för att få en djupare förståelse för ett uttalande. Likt vi tidigare nämnt krävs det därmed att datan är både omfattande och nyanserad. För att identifiera logiker krävs att vi fångar respondenternas uppfattningar, värderingar och tolkningar vilket tillsammans resulterar i ett mångsidigt resultat som möjliggör en djupare analys.

Den metod vi anser på bästa sätt kunna fånga de aspekter som tillför ett värde till materialet, som i sin tur kan realisera syftet är intervjuer. Därmed tillåts vi fånga såväl upplevelser som förhållningssätt på en fördjupad nivå (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En av anledningarna till valet av intervju som datainsamlingsmetod är möjligheten att få en insikt i respondentens kontext och vad hen anser vara mer eller mindre viktigt (Bryman & Bell, 2017). Därmed tillförs en ytterligare dimension i analysen då vi tillåts att resonera kring varför respondenten uttrycker sig på ett visst sätt, finns det bakomliggande logiker som kan rättfärdiga uttalandet? Då vi på förhand inte vet hur dessa logiker manifesterar sig i revisionskontexten samt om dessa visar sig genom utvärderingsprocessen är det upp till oss att i analysen med hjälp av utvärderingsprocessen finna likheter med de befintliga institutionella logikerna. I vår tolkning är det materialets bredd och djup som möjliggör dessa kopplingar i analysen varpå vi i ett senare skede tillåts göra en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg samt iaktta logikernas manifestation i den studerade kontexten.

av processen vilket skapar fler aspekter att analysera som i sin tur bidrar till en mer heltäckande analys vilket blir essentiellt då vi är något explorativa i bedömningen av utvärderingsprocessens potential.

Datainsamling genom intervjuer kan ske på olika sätt, vanligtvis skiljs det på tre typer av intervjuer vilka är strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. I linje med uppsatsens kvalitativa forskningsstrategi har vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervju vilket karaktäriseras av en intervjuguide som innefattar förutbestämda teman som berörs i intervjun (Bryman & Bell, 2017). Därmed intar intervjuerna en mer öppen karaktär som tillåter att den intervjuade både har möjlighet att bistå med fakta samt deras åsikter till studien, vilket är ännu ett steg i att erhålla det breda och djupa materialet som tidigare beskrevs vara essentiellt för att kunna uttala oss om verktygets potential samt hur logikerna manifesterar sig. Valet av den mer öppna intervjuformen grundar sig i att vi varken vill begränsa oss själva eller respondenten genom att följa strikta frågor med förutbestämda svar. En sådan begränsning hade i vår mening försämrat möjligheten att uttala oss om verktyget och logikernas manifestation då vi på förhand inte innehar kunskap om dess manifestation i revisionskontexten.

beskrivning av intervjuernas uppbyggnad och genomförande kommer presenteras senare i texten i anslutning till intervjuguiden.

Utöver intervjuer finns andra tillvägagångssätt för insamling av data, däremot anser vi ingen vara bättre lämpad för såväl studiens syfte som omfattning. Vi har däremot använt oss av en del dokument som vi erhållit från respondenter vilket har förbättrat och bekräftat vår förståelse av utvärderingsprocessen. Dessvärre är det materialet inget vi har tillåtelse att presentera offentligt men det har varit till stor nytta för oss och vårt arbete.

4.3.2 Urval

Studien urval kommer vara direkt avgörande för användbarheten av det empiriska materialet som genereras utifrån intervjuerna. Urvalsfrågan är svår att undkomma oberoende vilken typ av undersökning som planeras att utföras och avser vem, vad eller vilka som ska vara föremål för studien. I kvalitativa studier, likt denna, är målet att identifiera de urvalet som kan antas ge den information som är mest relevant för studiens fokus (Yin, 2011), även känt som målstyrt urval (Bryman & Bell, 2017), därmed har vi formulerat ett antal urvalskriterier som presenteras senare i avsnittet. Ett omfattande urvalsarbete som utgår ifrån studiens innehåll kan därmed generera högkvalitativ information, vilket i sin tur bidrar till en ökad förståelse för de studerade fenomenet (Alvehus, 2013).

organisationen som vi redan på förhand identifierat kan besitta värdefull information till vår studie. Alvehus (2013) menar på att förståelsen för det som undersöks kan öka genom den kvalitetsinformation som genereras till följd av ett noga övervägt urvalsarbete.

Ett urval bör även enligt Yin (2013) eftersträva “det bredaste spektrumet av information och synpunkter på studiens ämne” (Kuzel, 1992, s. 37). Detta kan uppnås genom att urvalsenheterna är av sådan art att de kan ge kontrasterande synpunkter och data angående det givna ämnet, vilket även fyller en funktion i att undvika intrycket av en vinklad studie (Yin, 2013). För att tillgodose studien med ett urval som både besitter kunskap om den givna processen vi studerar samt kan ge kontrasterande bilder av denna har vi utgått från specifika urvalskriterier vid framtagandet av studiens urval.

revisionsmedarbetare. Samtliga respondenter förutom de som är revisionsmedarbetare är även auktoriserade revisorer. Därmed får vi tillgång till information som härstammar från olika individer med olika relationer till processen. Genom att intervjua individer med högre position inom byrån kan ett tydligare syfte och bakomliggande faktorer till processen urskiljas, samtidigt ger diversifieringen av respondenter oss möjligheten att undersöka processen från både utvärderarens men även den utvärderades perspektiv.

(Figur 2. Urval)

4.3.3 Pilotintervju

de berör de tänkta kategorierna. Därmed är det viktigt att objektet för pilotintervjun besitter de egenskaper som gör att individen hade kunnat ingå i urvalet för den faktiska studien.

4.3.4 Intervjuguide

I kvalitativa intervjuer finns inget förutbestämt och strikt manus för förhållandet mellan intervjuaren och intervjuobjektet. Istället kommer vi att använda oss av en intervjuguide vilket gör att vi utifrån en tankeram, bestående av öppna frågor, tillåts att hålla samtalet med respondenten inom de områden vi avser att erhålla information inom. Tankeramen och frågorna härleds från de områden som tidigare forskning påvisat att det föreligger skillnader mellan de två logikerna. På så sätt säkerställer vi även att materialet vi erhåller från intervjuerna är av relevans för att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker.

4.3.4.1 Uppvärmningsfrågor

Esaiasson et al. (2017) förklarar att det vid uppbyggandet av en intervjuguide går att använda sig av olika sorters frågor med olika bakomliggande syften. Inledningsfrågor eller uppvärmningsfrågor syftar till att skapa en god stämning och upprätta kontakt som tenderar att vara personligt kopplade till respondenten. Med detta i åtanke ser studiens uppvärmningsfrågor ut enligt följande:

• Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund samt positionen du har idag?

• Skulle du kunna beskriva företaget du arbetar på?

4.3.4.2 Tematiska frågor

Efter kontakt har skapats och intervjun är i gång blir det sedan relevant att gå vidare till de så kallade tematiska frågorna. Tematiska frågor kretsar kring de viktiga företeelserna som står i centrum för undersökningen där respondenten, med så liten påverkan av intervjuaren som möjligt, får utrymme att förmedla sina erfarenheter (Esaiasson et al. 2017). Här kommer frågorna att baseras på de områden vi utifrån teorin identifierat skillnader mellan logikerna samt innehållet i utvärderingen. I fall respondentens svar inte skulle bli tillräckligt utvecklande kan frågan ställas igen med en alternativ formulering. Då tvingas respondenten att anta en annan angreppsvinkel vilket därmed kan resulterar i ett mer utvecklat resonemang (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2011). Nedan presenteras några av de frågor som är föremål för intervjuerna med respondenterna.

• Vilken roll anser du att du har som revisor?

identifiera eventuella bakomliggande logiker som kan föranleda ett visst uttalande. Samtidigt kan respondentens svar fungera som en sorts referenspunkt, vilken vi kan bära med oss till kommande frågor och därmed skapa oss en större förståelse för respondentens svar och vad som motiverar dom. Ett exempel på hur denna fråga bidragit med kontext till övriga svar är då respondenter i kommande tematiska frågor svarar att syftet med en utvärderingsprocess är att medarbetare ska utvecklas. Ett sådant svar kräver därmed att vi i ett tidigare stadie har fastställt respondentens syn på de arbete respondenten anser att revisorn bör ägna sig åt.

• Hur skulle du beskriva era klienters behov?

tillåter respondenten att resonera kring kvalitet vilket gör att vi kan identifiera om synen är av en snävare eller bredare art (Rippe, 2014), vilket i sin tur är karaktäriserande för de två logikerna.

• Vad skulle du säga är syftet med utvärderingsprocessen?

I denna frågan leds respondenten in på ett något snävare område än vid tidigare frågor, däremot lämnar det fortfarande stort utrymme för respondenten att med egna ord lyfta fram vad hen upplever vara centralt. Då frågan syftar till vad respondenten skulle säga att syftet är, snarare än vad är syftet, tillåts respondentens egna åsikter att ta större plats. Med tanke på hur vår teoretiska referensram visar på stora skillnader mellan den professionella logiken och den kommersiella logiken på ett övergripligt plan (Thornton et al. 2005; Rothstein, 2010; Lander et al. 2013) är svar som avser processens syfte utifrån ett större perspektiv värdefulla för att finna kopplingar till respektive logik. Syftet med en process kan i många fall förklaras i form av uppfyllnad av övergripande mål, tillåts respondenten att resonera kring dessa mål kan vi erhålla en bild av vad byrån strävar efter. Genom att jämföra det uppfattade syftet med de karaktäriserande begrepp (lönsamhet, effektivitet, professionalism, standarder) som definierar respektive logik (Lander et al. 2013) kan svaret säga något om logikernas påverka på såväl utvärderingsprocessen som revisionsbyrån.

Med denna fråga syftar vi främst till att skapa oss en bild av utvärderingens innehåll, det vill säga vilka kvaliteter, kompetenser och prestationer som ligger till grund för utvärderingarna. Detta åstadkommer vi genom att i tidigare fråga fastställa vilka olika former respondenter anser att utvärderingar sker genom, vilket kan vara formella möten men även mer informella samtal mellan anställda. Därmed får respondenten möjlighet att med egna ord beskriva vad hen upplever utvärderas inom de olika utvärderingsformerna. Vi erhåller därmed en tydligare bild av utvärderingsprocessens olika dimensioner samt dess innehåll. Ett intressant resultat av denna fråga är respondenternas egna uppfattning av vad som egentligen är en utvärdering samt dess medvetenhet om vad som utvärderas. Det faktiska innehållet i en utvärdering kan antyda vad byrån värdesätter och tar till vara på. Att koppla innehållet i utvärderingsprocessen till de tidigare upprättade idealtyperna är något som möjliggör en analys av kopplingen mellan processen och logikerna vilket är en del i att avgöra utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera institutionella logiker. Innehållet i processen kan även avslöja på vilket sätt logikerna har möjlighet att yttra sig och därmed besvara frågor gällande manifestationen i revisionskontexten. Genom att få reda på hur de subjektiva och objektiva måtten (Cappelli & Conyon, 2018) framhävs av respondenten tillåts vi resonera kring vilken logik som kan rättfärdiga ett sådant innehåll av utvärderingen.

4.3.4.3 Uppföljningsfrågor