Empirisk sammanfattning - ”Här kommer våra svenskar!”: En kvalitativ studie om diasporaturismen

4. Empirisk sammanfattning

I detta kapitel presenteras det empiriska materialet som har framkommit genom intervjuer genomförda med 9 informanter (se kapitel 2.2). Under kodningsprocessen uppmärksammades fyra övergripande teman vilka presenteras nedan. Dessa fyra teman är “motiv till resan”,

“upplevelsen av resan”, “uppfattningen av vad som är hem” och ”identitet”. I det nästkommande kapitlet “Analys” kommer det empiriska materialet att analyseras och den teoretiska referensramen tillämpas.

4.1 Resemotiv

Två övergripande motiv till att genomföra en resa till sitt ursprungliga hemland har framträtt genom intervjuerna; det första motivet beskrivs som en önskan av att besöka släkt och vänner, det andra motivet beskrivs som en önskan av att få en semesterupplevelse. Ofta inleds resan med att genomföra ett besök till släkt och vänner för att sedan fortsätta vidare med andra aktiviteter. Generellt genomförs resorna tillsammans med familjen, det är endast ett fåtal informanter som beskriver att de genomför resan till sina ursprungliga hemländer på egen hand.

De som genomför resan på egen hand har dock alltid genomfört sina tidigare resor tillsammans med sin familj.

Tanja berättar att hennes största motiv till varför hon reser till Serbien är att träffa sin släkt som fortfarande bor där. Hon beskriver att motivet till att besöka släkt och vänner mynnar ur en saknad av släkten. Båda hennes föräldrar har släkt kvar i Serbien och när hon reser dit får hon möjligheten att träffa sina farbröder och kusiner. Då hon flyttade till Sverige vid 11 års ålder har hon även flera vänner kvar i Serbien som hon längtar efter och ser fram emot att umgås med. I citatet nedan berättar hon om sitt resande:

Varje gång jag har rest till Serbien så har det varit med mamma och pappa just för att vi vill träffa vår familj, en gång reste vi till Serbien men sen valde vi att åka vidare till Montenegro för en riktig sol och badsemester. Ibland blir det tråkigt att vara på en och samma plats [...] (Tanja, intervju, 8 april 2020)

Tanja fortsätter med att beskriva att resan till Serbien även bidrar till en känsla av att kunna slappna av. Hon berättar att i och med att hon är ung upplever hon att Serbien har ett roligt ungdomsliv vilket hon beskriver som ett till motiv till resorna. Tanja berättar även att när de (familjen) reser stannar de inte bara på en och samma plats utan väljer ibland att resa vidare från Serbien till Montenegro för en sol- och badsemester.

Även Osman beskriver möjligheten att besöka släkt och vänner som sitt största motiv till att resa till Montenegro. Han berättar att han väljer att resa till Montenegro varje år då han saknar sin släkt och likt Tanja söker uppleva ett annorlunda uteliv. Han tillägger att han reser till Montenegro för att kunna träffa sina vänner vilka han har lärt känna under alla de gånger som han har rest dit. Osman beskriver det som att han känner sig hemma när han är i sitt ursprungliga

hemland och att han upplever att det är en annan atmosfär där. I citatet nedan beskriver Osman om hur det är att resa till Montenegro:

[...] man känner sig hemma liksom. Det är en annan atmosfär och andra känslor som väcks när man är där. Det är ett helt annat liv när man är där, människorna är annorlunda än här [...] (Osman, intervju, 8 april 2020)

Osman berättar att även han väljer att inte stanna på en och samma plats under sitt resande.

Osman tillägger att han motiverar sina kringresor eftersom hans resor pågår under en längre period och han vill då kunna ta tillvara på möjligheten att besöka länderna runtom tillsammans sina vänner och sina kusiner.

Även Andrea beskriver att hon årligen sedan sin födsel, reser till hennes ursprungliga hemland som är Kroatien för att träffa sin morfar som hon saknar. Hon genomför gärna resan tillsammans med sin syster. Hon ser besöket hos morfadern som en möjlighet att genomföra andra aktiviteter som att uppleva Kroatiens kulturhistoria och landskapet “Sen även passa på och kolla runt lite, det är väldigt fint där på sommaren och jag gillar att åka till de äldre platserna för att se och uppleva det” (Andrea, intervju 9 april 2020).

Taida och Alma vilka båda har Bosnien som sitt ursprungliga hemland berättar att deras största motiv är möjligheten att få att träffa familjen och släkten. Taida som själv är född i Sverige, berättar att hennes föräldrar valde att flytta tillbaka till Bosnien för fem år sedan och det är en stor anledning till att hon reser dit varje år. Alma berättar att hennes släkt fortfarande bor kvar i Bosnien och hon reser dit nästan varje år för att träffa dem. Idag genomför hon resorna tillsammans med sin pojkvän och vänner från Sverige. För Alma är det även kulturen som lockar henne att resa till Bosnien. Hon beskriver att när hon är i Bosnien vill hon inte åka tillbaka till Sverige på grund av att det är annorlunda liv och hon trivs med den bosniska kulturen. Alma förklarar vidare att hon upplever att man är friare i Bosnien och det är en annan typ av gemenskap där och gemenskaphetsupplevelsen lockar henne att resa dit. Taida å andra sidan uttrycker att hennes resande sker mest på grund av familjen men även att hon får en semester med sol och bad paketerat i resan: “Min familj är ju där… föräldrarna bor där, sen såklart semester, sol, bad, bra mat [...] men mest för att familjen är där” (Taida, intervju, 15 april 2020).

Även hon beskriver en upplevelse av att det finns mer liv för ungdomar där än vad det finns i här Sverige.

Hristos berättar att hans största motiv till att resa till hemlandet Kroatien är att träffa sin släkt och vänner som han har där men även att det blir en semester senare under resan. Han berättar, likt Osman, att han ofta genomför flera kringresor när han är i Kroatien. Hans resa börjar i sin hemstad med släkten där han umgås med dem för att sedan resa vidare till en annan stad där hans vänner från Sverige brukar vara för att spendera tiden tillsammans. Hristos berättar att han och hans vänner brukar åka till huvudstaden för en liten semester för att sedan åka tillbaka och umgås med sina familjer. Även Hristos talar om att han älskar att åka dit på grund av kulturen och att han upplever att det är ett annat liv i Kroatien än i Sverige. I citatet nedan förklarar

Hristos känslan av att resa till Kroatien: ”[...] man gör saker hela tiden. Jag älskade också när släkten och familjen samlades [...]” (Hristos, intervju, 9 april 2020).

Stefan som har Makedonien som sitt ursprungliga hemland berättar att hans största motiv till varför han reser dit är på grund av släkten. Han berättar att det inte finns så mycket att göra där och att han åker dit bara för att träffa släkten och se hur de mår. Stefan beskriver en upplevelse av tristess under sitt resande, han förklarar att varje gång han åker dit så genomför han och hans sällskap samma aktiviteter hela tiden och det är något som han inte tycker om. Som ett resultat av detta berättar Stefan att han nu endast reser dit för en kort period och enbart för att umgås med släkten. I citatet nedan förklarar Stefan sitt motiv till resandet: ”Släkten, tror jag annars…

inget annat. Jag åker nog bara för att träffa släkten och se hur dom mår, det finns inget annat skäl till att jag skulle åka dit [...]” (Stefan, intervju, 9 april 2020).

Daniel, som har Serbien som sitt ursprungliga hemland, och Ermina, som har Bosnien som ursprungligt hemland, berättar att deras största motiv till att resa till sina hemländer är på grund av familjen och vänner. Båda berättar att när de åker till sina ursprungliga hemländer stannar de inte bara där släkten är utan de väljer även att betrakta resan som en semester och genomför kringresor. Ermina berättar att när hon reser till Bosnien väljer hon att stanna under en längre period för att kunna åka till andra städer men även att ha tid till att resa till Kroatien, som är nära Bosnien, för en sol och badsemester. Daniel väljer att stanna i Serbien men genomför även kringresor till olika städer med förhoppningen om att kunna slappna av lite med sina vänner.

Även han väljer längre resor just för att ha möjligheten att kunna vara med familjen och att även kunna ha en semester.

4.2 Upplevelsen av resan

Under intervjuerna har informanternas upplevelser av sina resor till deras ursprungliga hemland framträtt. Majoriteten av informanterna upplevde sina resor som en känsla av att komma hem samt att de upplevde en annan typ av gemenskap när de är med sitt folk. Informanterna beskriver att de under sina resor uppmärksammade skillnader mellan sitt ursprungliga hemland och deras nuvarande hemland.

Under intervjuns gång nämner Ermina att hon tycker om att resa till sitt ursprungliga hemland Bosnien då hon tycker om kulturen och samhörigheten som hon upplever finns där. När frågan om det finns något som hon tycker mindre om ställdes, berättar hon att hon inte tycker det. I och med att hon inte bor där året om upplever hon att hon inte kan uppleva de negativa aspekterna som människorna som bor där kan. Hon beskriver sin resa dit som ett semesterparadis på grund av de positiva aspekterna som hon nämnde. Även Daniel beskriver att hans upplevelse av resan till Serbien är väldigt positiv. Han beskriver att när han är i sitt ursprungliga hemland så är han bland sitt folk, pratar samma språk och kan uppleva sin kultur.

Daniel berättar att även om han kan uppleva sin kultur här i Sverige beskriver han det som att det inte är samma sak när han är i sitt ursprungliga hemland. I citatet nedan beskriver Daniel sin upplevelse:

Det är helt skillnad från…allt från maten och hur människorna är… här [Sverige, vår anm.] är det mer…osocialt kanske inte är helt rätt ord… men aa osocialt… det är nog en av kulturkrockarna [...] (Daniel, intervju, 4 maj 2020)

På frågan om vad han tycker mindre om i sitt hemland nämner Daniel att det är jobbigt att se

“hur allt är trasigt och förstört efter kriget” (Daniel, intervju, 4 maj 2020). Han nämner att än idag finns det spår av kriget och det tycker han mindre om eftersom det påminner honom om en dålig tid. Han nämner även att han inte tycker om korruptionen som finns i landet. Han berättar att han tycker att det är för mycket korruption och på grund av det kan inte landet fungera och utvecklas och därför väljer människor att flytta därifrån. Dock nämner Daniel att Serbien idag har utvecklats mer än vid hans tidigare besök och att han upplever att det är positivt. Daniel berättar att även om korruptionen är hög upplever han att infrastrukturen har utvecklats och ser det som något positivt.

Även intervjupersonen Hristos nämner att det är politiken och korruptionen han tycker minst om i sitt ursprungliga hemland Kroatien. Hristos berättar att han tycker om att åka till Kroatien och att han upplever att det är en annan atmosfär där än i Sverige. Han upplever att det är ett annat liv där och att man “gör saker hela tiden” (Hristos, intervju, 9 april 2020).

Tanja vars ursprungliga hemland är Serbien beskriver att det är den serbiska kulturen som hon tycker om och även hon beskriver att det finns en annan atmosfär bland de unga men även bland de äldre. Hon förklarar att hon upplever att det finns en annan typ av närhet bland folket än vad det finns i Sverige. Hon nämner exempelvis att hon upplever att hon kan iaktta gemenskapen när hon sitter på ett café och alla känner varandra, alla umgås med varandra och pratar med varandra. Hon berättar även att ibland kan det hända att folk som inte känner varandra börjar ha diskussioner med varandra och det är något som hon uppskattar. Det hon kan tycka är mindre bra är att man gör samma sak hela tiden även om hon trivs att vara där kan hon tycka att det är tråkigt när man gör samma sak varje dag. I citatet nedan berättar Tanja om det hon tycker mindre bra om:

[...] så gör man samma sak hela tiden haha man vaknar äter frukost går till ett café och sitter där sen kommer man hem umgås lite med släkten och så upprepar man det nästa dag haha [...] (Tanja, intervju, 8 april 2020)

Osman som åker till sitt ursprungliga hemland Montenegro varje år, och ibland flera gånger per år, berättar att det som han tycker är mest positivt med Montenegro är att man gör något hela tiden, han berättar att man håller sig sysselsatt hela tiden. Han förklarar att det han älskar mest är när han sitter med sina vänner på ett café och “bara umgås och har det bra” (Osman, intervju, 8 april 2020). Osman berättar att när han väl är med sina vänner upplever han att tiden bara flyger iväg och det är något han sällan upplever i Sverige. Något som han dock upplevde var mindre bra enligt honom är att det är väldigt enkelt att hamna snett i livet på grund av att det inte finns så många möjligheter i livet som det finns i Sverige. Han berättar att även om man pluggar och utbildar sig så kan man i Montenegro bli arbetslös och inte kunna klara sig. Osman

tycker det är förståeligt att människor då väljer att ta en annan väg i livet. Detta är något som även Tanja nämner i sin intervju, hon berättar att det är svårt att bygga upp ett bra liv och även om du är högutbildad kan du hamna på en mataffär. Både Osman och Tanja jämför livet i Sverige med det liv de hade kunnat få i sina hemländer, de beskriver ett hårt liv som de ser sina vänner och släktingar samt lokalbor leva.

Andrea vars ursprungliga hemland är Kroatien berättar att hennes upplevelse av resan baseras på både positiva som negativa reflektioner. Det hon tycker är positivt under sina resor är människorna, klimatet och att hon känner sig hemma i Kroatien. Detta bidrar till att hon upplever andra känslor än vilka hon får uppleva i Sverige. Dock kan de negativa aspekterna hos lokalbefolkningens levnadsvillkor påverka henne. Hon berättar att fattigdomen som finns kvar i landet och spåren av kriget påverkar henne negativt. När hon ser att lokalbefolkningen har det dåligt ställt berättar hon att hon känner sig ledsen men även tacksam för det hon har i Sverige.

Även Alma vars ursprungliga hemland är Bosnien nämner att hennes upplevelse av resan påverkas negativt av fattigdomen i landet och de som hon ser är hemlösa. Hon berättar att även om det finns hemlösa i Sverige så finns det ännu fler i Bosnien och det gör henne ledsen. Men hon berättar även om positiva aspekter av resan. Hon tycker att när hon samlas med släkten för att umgås upplever hon en gemenskap och känsla av samhörighet. Hon tillägger att det även är kulturen som hon tycker mycket om och att man är friare som ungdom.

Stefan berättar att det han tycker bäst om när han reser till Makedonien är när familjen och släkten samlas tillsammans. Stefan beskriver sin känsla när han landar i Makedonien: ”[...] asså jag tycker om den här lukten när man landar… asså det är bara dom som åker dit som förstår vad jag menar [...]” (Stefan, intervju, 9 april 2020).

När Taida reser till Bosnien upplever hon resan som något positivt då hon får träffa sina föräldrar och släkten. Hon tillägger även att hon upplever att hon är ständigt sysselsatt och att det inte finns tidsbegränsningar. Taida berättar att hon älskar att resa till Bosnien och att hon trivs när hon är där. Även om det kan uppstå vissa situationer som hon upplever är mindre bra, tycker hon och hon säger flera gånger att varje gång hon åker dit är hon nöjd. Gemensamt för alla informanter är att de alla upplever ett mer livligt, socialt liv i det ursprungliga hemlandet än i det nuvarande hemlandet. Sammanfattningsvis talar samtliga informanter om upplevelser av caféer, socialt liv och fattigdom.

4.3 Identitet

Intervjusvaren visar på att informanterna upplever sin etniska identitet på olika sätt. De flesta informanterna identifierar sig starkt med ursprungliga hemlandet. Ermina och Osman förklarar med bestämdhet att de identifierar sig med bosnier och jugoslaver respektive montenegrin.

Eee...bosnier...eller före detta jugoslav. (Ermina, intervju, 4 maj 2020)

Jag identifierar mig som montenegrin [...] jag har aldrig sagt att jag är svensk [...].

(Osman, intervju, 8 april 2020)

Dock finns det två informanter, Daniel och Taida som beskriver en känsla av att de identifierar sig med sitt ursprungliga hemland men nämner att de bor i Sverige. De tillägger att de bor i Sverige endast när de blir tillfrågade.

[...] sen beror det på...oftast säger jag att jag är från Serbien och då frågar dom varifrån och då säger man sin hemstad sen ser man var konversationen leder men ibland säger jag väl att jag bor i Sverige idag men det utgår oftast från att jag säger Serbien. (Daniel, intervju, 4 maj 2020)

Taida förklarar också: “[...] jag brukar säga att jag är bosnier från Sverige om de frågar men om de inte frågar säger jag inte det. [...]”

Tanja och Stefan som är från Serbien respektive Makedonien förklarar att de i dagsläget identifierar sig mer med svenskar. Både Tanja och Stefan menar att de känner sig mer och mer som svenskar, dock nämner Stefan i slutet av intervjun att han inte alltid känner sig svensk i alla sammanhang:

[...] där nere är vi ju svenskar, i Sverige är vi ju Makedoner...det betyder att vi inte har något land...vi är som kurder ju. Men det är bra, vi är lite multikulti, second generation...det kommer ju något positivt ur det. (Stefan, intervju, 9 april 2020)

Stefan beskriver en känsla av att inte tillhöra vare sig Sverige eller Makedonien, att han varken hör till det ena eller det andra landet men ser inte det som något negativt. Hristos beskriver liknande att när han ska berätta om sin identitetsupplevelse. Även han ser det som en positiv aspekt: “[...] jag trivs som andra generationens invandrare i Sverige, jag identifierar mig nästan bättre med dom än med Kroater i vissa fall [...]” (Hristos, intervju, 9 april 2020).

Vidare förklarar två informanter att de upplever sig vara både svenskar och bosnier respektive kroat. Andrea säger att hon känner sig hemma både i Kroatien och i Sverige och identifierar sig som både svensk och “jugge”. Alma däremot inleder intervjun med att beskriva att hon identifierar sig med bosnier men ändrar sig senare under intervjun och säger att hon känner sig svensk. Hon nämner vid flertal tillfällen att hon:

[...] är från Sverige [...] att jag är från min hemstad i Bosnien [...] då säger jag att jag är från Bosnien [...] då säger jag Sverige men annars säger jag att jag är från min hemstad i Bosnien. Ibland säger jag också att jag är från min hemstad i Bosnien men bor i Sverige. (Alma, intervju, 15 april 2020)

4.3.1 Utanförskap

Upplevelsen av att känna sig utanför återkommer när vi ställde frågan om vad de upplever vara mindre bra under sina resor. Stefan inleder med att berätta om att han upplever att trafiken är mindre bra i Makedonien men går sedan vidare till att beskriva interaktioner han kan ha med lokalbefolkningen där han upplever vissa människor som dryga. Stefan berättar att ibland när han är ute “på stan” är vissa människor högfärdiga just för att de märker att han inte bor där, han beskriver även befolkningen som trångsynta. Även Taida nämner att när hon befinner sig i sitt ursprungliga hemland får hon känslan av att människor beter sig annorlunda eftersom de anser att hon inte är från Bosnien. Hon berättar att de kan betrakta henne som turist fast hon känner sig hemma i Bosnien. Hristos berättar genom hela intervjun att han är kroat och att han kommer från Kroatien. Han berättar även att han identifierar sig som kroat men att han bor i

In document ”Här kommer våra svenskar!”: En kvalitativ studie om diasporaturismens påverkan på identitetsupplevelsen hos svenska andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien (Page 24-34)