Empirisk studie

En empirisk studie grundar sig i erfarenheter utav verkligheten (Nationalencyklopedin 2010. Uppslagsord: Empirisk).

Vi valde att göra en empirisk studie grundad på intervjuer med modersmålsansvariga rektorer. Bell (2006) menar att fördelen med att genomföra intervjuer är dess flexibilitet. Arbetet inför intervjuerna innebar att vi valde ut teman och frågeställningar, inriktade oss på att utforma specifika frågor samt att fundera över hur vi skulle kunna analysera svaren och sammanställa dem. Bell påtalar att ju mer strukturerad intervjun är, desto lättare är det att sammanställa resultaten (Bell 2006. s.119f). Vidare menar Bell (2006) att de flesta intervjuer kan anses vara ett mellanting mellan helstrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Det är enligt Bell (2006) viktigt att ge respondenten en viss frihet att tala om det som är viktigt för Honom/henne, men att man också kan behöva en viss struktur för att målet med informationsinsamlingen ska kunna uppfyllas (Bell 2006. s. 122).

Intervjumetoden vi valde att använde oss av var en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna var formella, det vill säga att vi hade planerat dem väl i förväg och att de var avtalade med respondenten så att vi hade möjlighet att sitta ute på deras arbetsplatser i lugn och ro och gå in på djupare frågeställningar. Vi anser att en neutral mötesplats hade varit att föredra, men det var svårt för respondenterna att lämna sina

31

arbetsplatser under sin arbetstid. En del av de frågeställningar vi hade krävde ett visst förarbete av respondenten i form av uppgiftskontroll med mera, och frågorna krävde också att respondenten formulerade sig väl för att kunna beskriva det vi efterfrågade. Därför skickades frågeställningarna (se bilaga 2) ut till respondenterna i god tid innan vår intervju ägde rum.

Vi ansåg att vi med kvalitativa intervjuer kunde få ett bättre och mer nyanserat analysunderlag än om vi hade lämnat ut enkäter. En enkätundersökning skulle kunna innebära stora tidsförluster i form av sökande efter villiga respondenter, en ytterst liten skara deltagare i förhållande till antalet utskickade enkäter samt även kunna innebära en ganska stor kostnad i förhållande till vad som kan förväntas att utvinnas ur enkätsvaren. Detta är faktorer som Judith Bell menar att man som student och forskare måste ta hänsyn till (Bell 2006. s. 116). Genom att utföra en enkätundersökning ansåg vi också att vi skulle förlora en del av det som kunde vara viktigt och avgörande för hur och vilka svar som gavs, till exempel svarens längd (som troligen blivit kortare vid en enkätundersökning) och möjligheten att ställa följdfrågor och få förklarat saker som blir otydligt förklarade från början. Intervjumetoden gav oss möjligheter att spela in svaren, vara flexibla och gav oss information som inte framkommit annars, då vi till exempel fick ta del av respondenternas miner, suckar, skratt, tonfall och pauser. Dessa observationer kan tyckas vara mindre viktiga, men vi ansåg att dessa små signaler kunde vara viktiga vid tolkning och analys av svaren. Detta är också några av de fördelar som tas upp i läst litteratur kring kvalitativa intervjuundersökningar (Bell 2006. s. 158).

5.2.1. Etiska regler

Rektorerna hade personligen blivit tillfrågade om de ville delta i undersökningen i god tid innan intervjuerna skedde. Vi skickade ut ett personligt brev (se bilaga 1) innehållande information rörande vad undersökningen handlade om, varför vi hade intresse av att göra intervjuerna med respondenterna och information om att vi önskade att få spela in intervjuerna om de tillät detta.

32

informerades de också om vad vi skulle göra med informationen som framkom i samband med intervjuerna och respondenterna fick även veta vilka grundfrågor vi avsåg att ställa under intervjun. Rektorerna gavs rätten att när som helst avbryta intervjun. Vi informerade även om att vi tillämpar anonymitetsprincipen och konfidentialitetsprincipen, vilket innebär att vi inte har rätt att röja deras identiteter. Vidare förband vi oss att endast använda informationen som gavs i intervjuerna i forskningssyfte. Genom att ge respondenterna denna information i god tid och själva förbinda oss till att endast använda uppgifterna på ovan nämnda sätt ansåg vi att vi tillämpade de etiska regler som kännetecknar god vetenskaplig forskningsetik (Bell 2006. s. 157f).

Vid bokningen av intervjuerna framkom det att vissa av rektorerna ingår i ett nätverk och har ett visst samarbete. Detta innebar att vi i analys- och resultatdelen har valt att inte citera rektorerna, då det finns risk för att de känner varandra så väl att de skulle kunna identifiera varandra genom citaten.

5.2.2. Urval

I den empiriska studien har vi valt att göra intervjuer med fyra modersmålsansvariga rektorer i fyra sydsvenska kommuner. Det är dock viktigt att beakta det faktum att de fyra utvalda kommunerna är lokaliserade i en mer invandrartät del av landet och kan därmed inte representera modersmålsundervisningens organisation i hela landet. Det faktum att vi på grund av en kraftigt begränsad tidsram inte har möjlighet att utföra en större mängd intervjuer innebär en risk för skevhet (bias) och svårigheter att analysera intervjusvaren (Bell 2006. s.167). När vi kontaktade olika modersmålsansvariga rektorer i början av läsåret i de Sydsvenska kommunerna insåg vi också att tiden var en bristvara för dem, och att vi därför fick vara tacksamma över att bli varmt mottagna hos de fyra rektorer som ville ställa upp i vår undersökning. När vi började att söka efter tänkbara respondenter blev vi dessutom medvetna om att många kommuner i Sydsverige inte har anställt modersmålsansvariga rektorer, utan har löst ansvarsfrågan för modersmålsundervisningen på andra sätt. På grund av det låga antalet modersmålsansvariga rektorer i jämförbara kommuner i Sydsverige valde vi att nöja oss med fyra intervjuer.

33

Vi valde i urvalsprocessen bort att kontakta rektorer som endast har ansvar för modersmålsundervisningen på en enstaka skola. En annan grupp som föll bort vid urvalet var de kommuner som har en samordnare för modersmålsundervisning utan rektorsbefattning. Skälen till detta är att vi ville kunna jämföra hela kommuner och just de modersmålsansvariga rektorernas upplevelser av funktionen i organisationen kring modersmålsundervisningen i dessa kommuner. Vi upplevde vid urvalsprocessen att samma position/befattning inom området var av vikt samt att vi ville jämföra kommuner med likvärdiga system kring modersmålsundervisningen för att på något sätt kunna uppnå någon rimlig möjlighet att jämföra och analysera svaren.