Organisation av undervisningen

Kommunerna har valt olika modeller för när på dagen undervisningen ska äga rum.

Tabell 2. Tidpunkt för undervisning

Kommun A Kommun B Kommun C Kommun D

Tidpunkt för

undervisning

Efter skoltid Under skoltid Efter skoltid Efter skoltid

Tre av kommunerna bedriver undervisningen efter ordinarie skoltid, vilket enligt Concha (2007) är den vanligaste undervisningsformen. I kommun B, där modersmålsundervisningen bedrivs under skoltid, anser rektorn att detta är en värdegrundsfråga och menar att det är en ”rättighet för barnen att inte behöva stanna kvar i skolan efter skoltid.” Rektor B är dock tydlig med att eleverna inte missar någon undervisning i ett annat ämne och poängterar att det faktiskt går att lösa praktiskt. I de

38

lägre årskurserna har man i kommun B haft stora möjligheter att lägga in modersmålsundervisningen under skoltid utan att det inkräktar på den övriga undervisningen eftersom eleverna går längre i skolan än vad timplanen säger. I de högre årskurserna har man lagt modersmålsundervisningen under elevens val. Rektorn i kommun B menar dock att det händer att eleverna har invändningar emot att behöva missa elevens val men menar dock att eleven i fråga, i samråd med sina föräldrar, får välja vad som är viktigast. ”Man kan inte både ha kakan och äta upp den” menar rektor i kommun B. För att modersmålsundervisningen inte ska krocka med den övriga undervisningen så planerar man verksamheten redan året innan i kommun B.

I övriga kommuner där undervisningen bedrivs efter skoltid är alla rektorer överens om att det inte är den ultimata lösningen. I kommun A arbetar man aktivt med att försöka få modersmålsundervisningen att bedrivas under ordinarie skoltid. På ett fåtal skolor har man infört modersmålsundervisning under förmiddagar men rektorn för kommun A berättar att man tyvärr inte ser möjligheterna att göra detta. Rektor för kommun A menar vidare att många lärare inte förstår vikten av modersmålsundervisning och att det finns lärare som inte är medvetna om att ämnet modersmål är bedömningsbart och betygsgrundande.

I kommun C bedrivs modersmålsundervisningen efter skoltid med undantag för de yngre barnen, där man försöker att hitta förmiddagstider. Rektor för kommun C säger att ju äldre barnen är, desto senare på dagen bedrivs undervisningen. De äldsta eleverna kan erbjudas modersmålsundervisning ända fram till klockan 19.00 på vardagskvällar.

I Skolverkets undersökning från 2003 visade det sig att det i 30 procent av kommunerna fanns politiska beslut som låg till grund för när på dagen modersmålsundervisningen ska ges. Enligt denna undersökning framkom att de politiska besluten ofta innebar att modersmålsundervisningen skulle ske utanför skoltid. I vår undersökning finns det ett sådant politiskt beslut fattat endast i en av fyra kommuner. Detta innebär att vår undersökning ger en något lägre siffra (25 procent) än den som anges i Skolverkets undersökning från 2003, men vi har också ett mycket lägre antal referenskommuner (4 st) än de 18 kommuner som Skolverket kartlagt i undersökningen. Vi bedömer därför att vår undersökning kring politiskt fattade beslut när det gäller modersmålsundervisning kan anses vara relevant, men för liten för att siffrorna ska kunna jämföras med Skolverkets resultat. I den aktuella kommunen (kommun D) innebär beslutet att all modersmålsundervisning ska ske utanför skoltid

39

och även på lördagar, eftersom man inte vill att modersmålseleverna ska missa annan skolundervisning. Trots detta beslut är deltagandet högt, då 98 procent av alla sökande deltar i undervisningen. Det höga deltagandet motsäger den forskning och de rapporter som framhåller att deltagandet är högre i modersmålsundervisning om den är förlagd på förmiddagar eller under skoltid (Ladberg 2000). Frågan är huruvida Ladbergs rapport kring detta kan anses representera landet i stort, då vi nu konstaterat att det finns åtminstone en kommun med mycket högt undervisningsdeltagande trots undervisningstider på sena eftermiddagar och lördagar. Vi är emellertid medvetna om att denna kommun kan vara unik och att en rad faktorer såsom sociokulturella, etniska och samhällspolitiska faktorer kan påverka deltagandet.

Samtidigt förstärker det höga deltagandet i denna lilla, ej märkbart segregerade kommun Hyltenstams (1996) motivationsteori som innebär att motivationen att delta i modersmålsundervisningen är högre i kommuner med liten eller obefintlig segregation (Hyltenstam 1996). Ovan nämnda lilla kommun sticker ut i vår undersökning just på grund av att det finns ett politiskt fattat beslut kring när undervisningen ska förläggas och att deltagandet i modersmålsundervisning är markant mycket större än i de andra tre kommunerna trots sämre förutsättningar. Detta bör i praktiken kunna innebära att Kommun D har ett lägre antal underkända elever i kärnämnena när de avslutar grundskolan, då det i Ladbergs och Linells teorier framkommer att ett utvecklat modersmål i kombination med tidigare livserfarenheter underlättar inlärningen (Ladberg 2000; Linell 1982).

Alla rektorerna är överens om att det finns någon form av problematik med att bedriva modersmålsundervisning efter skoltid. I kommun A och B menar man att det först och främst handlar om elevernas rättigheter till fritid. I kommunerna A, C och D anser man att när undervisningen bedrivs efter skoltid så blir det svårt att rekrytera personal. Rektor för kommun D, där undervisningen endast bedrivs efter skoltid, menar att de lärare som har stora tjänster har svårt att hitta tider för att hinna med alla sina barn. En del har till och med lagt undervisningen på lördagar för att hinna med.

40

6.3.1. Personal

Ett återkommande tema i samtliga intervjuer var organisationen kring rekrytering av modersmålslärare samt deras arbetssituation. Hyltenstam (1996) menar att det finns stora oklarheter inom yrket och oklara regler för modersmålslärarna och deras roll (Hyltenstam 1996).

Kommunerna har organiserat modersmålslärarnas tjänster olika. I kommun B har modersmålslärarna endast timanställningar. I övriga kommuner förekommer olika anställningsformer beroende på hur tjänsten ser ut samt hur många elever det finns som läser samma språk. I kommun C, som har flest elever som läser modersmål (se tabell 1), finns det 50 anställda lärare vilket ger rektorn möjlighet att kunna erbjuda heltidsanställningar. I kommun D, som är den kommun med lägst antal elever (se tabell 1), delar 16 lärare på som mest 3 tjänster vilket innebär en mycket låg tjänstgöringsgrad per modersmålslärare. Den modersmålslärare som har lägst tjänstgöringsgrad arbetar endast två timmar i veckan. Samtliga rektorer är överens om att de låga tjänstgöringsgraderna ställer till problem, särskilt vid rekrytering av personal vilket stöds av både Hyltenstam (1996) och Concha (2007). Rektor för kommun C menar att det inte är lätt att rekrytera någon för endast några timmar i veckan, och om de söker jobbet så är det många som tackar nej på grund av den låga lönen.

Alla rektorer blir tillfrågade om de upplever att det är svårt att rekrytera modersmåls- lärare i dagsläget (se bilaga 1) och samtliga är överens om att det beror på vilket språk det gäller. I de större mer befästa språken är det lätt, men i de mindre och nyare språken kan det vara svårt. Kommunerna A och B upplever i högre grad än de andra att det kan vara problem med rekryteringen. Dessa kommuner är även de kommuner som ställer högst krav på att lärarna ska vara behöriga och anställer endast obehörig personal i nöd- fall. De två kommuner som inte ställer samma krav på behöriga modersmålslärare upp- lever inte i samma utsträckning att de har svårt för att rekrytera personal. Conchas (2007) och Hyltenstams (1996) åsikter i frågan om skolornas möjlighet att rekrytera lämpliga modersmålslärare motsägs dock av Skolverkets utredning, där nästan alla referenskom- muner uppgav att de hade god tillgång på behöriga modersmålslärare. Vår teori är att samhället har förändrats sedan Skolverkets utredning presenterades och att invandringen och rörelsefriheten inom EU har ökat vilket innebär fler arbetstillfällen för modersmåls- lärare även utanför Sveriges gränser. Rektor för kommun C har svårt för att rekrytera

41

modersmålslärare i danska eftersom de ofta hellre väljer att arbeta i Danmark där lönen är högre. Dock måste man vara medveten om att vår studie är baserad på sydsvenska kommuner där mobiliteten mellan landsgränser är stor vilket således innebär att den inte kan representera riksgenomsnittet i detta fall.

Rektor för kommun A menar att rekryteringsbilden i kommun A har förändrats under de senaste åren från att ha haft många modersmålslärare utan behörighet och kompetens till att ett stort intresse för att skaffa sig behörighet har väckts – antingen genom att få sina betyg omräknade hos högskoleverket eller att skaffa sig kompetens på lärarhögsko- lan

Hyltenstam (1996) menar att de flesta modersmålslärares arbetssituation är orimlig då nästan samtliga måste ambulera mellan flera skolor. De intervjuade rektorerna håller med om detta och menar att det fungerar i de större språken där lärarna kan erbjudas stora tjänster och på de skolor där antalet elever som har modersmålsundervisning är högt, vilket innebär att modersmålslärarna har många undervisningstimmar på samma skola. I de mindre språken och på skolor som endast har ett fåtal elever som har mo- dersmålsundervisning är modersmålslärarna tvingade att ambulera. Rektor C menar att det i kommun C är vanligast att endast arbeta en timme på varje skola och att man har lärare som måste ambulera mellan 17 skolor varje vecka, vilket överstiger resultatet i Skolverkets utredning där referenskommunerna angav att modersmålslärarna som mest ambulerade mellan 12 skolor. En del av kommunerna samarbetar och erbjuder moders- målslärarna tjänster i olika kommuner. Enligt Skolverkets rapport försöker de flesta kommuner att finna en lösning genom att lösa problemet med ambulerande moders- målslärare med kombinationstjänster. Några kombinationstjänster förekommer i de kommuner som ingår i vår undersökning.

När frågan kring samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal ställdes (se bilaga 1) var alla rektorer överens om att det såg väldigt olika ut beroende på arbetssituation och när på dagen modersmålsundervisningen bedrivs. De lärare som undervisar många timmar på en och samma skola har ofta ett mycket gott samarbete med övrig personal, medan de lärare som ambulerar och de som bedriver sitt arbete efter ordinarie skoltid har inget eller mycket lite samarbete med övrig personal. Rektorn för kommun D menar att modersmålslärarnas största synpunkter på arbetet är just den dåliga relationen till övrig personal och att detta är något som man ska försöka att utveckla genom att utöka samarbetet mellan modersmålslärarna och svenska som

42

andraspråks-lärarna. Vidare menar rektor D att de har studerat större och mer invandrartäta kommuner där man bygger in undervisningen i den övriga verksamheten, och att där är kontakten mycket bättre.

I Skolverkets rapport från 2003 visar resultatet av undersökningen att det är ungefär lika vanligt inom referenskommunerna att modersmålslärarna ingår i skolans arbetslag som att de inom kommunen bildar ett eget arbetslag för modersmålslärare (Skolverket 2003). Resultatet i vår undersökning visar att det är ovanligt att modersmålslärarna ingår i skolans arbetslag. I kommun D ingår inga modersmålslärare i skolornas arbetslag medan det förekommer i vissa fall i de andra kommunerna.

Alla rektorer är överens om att det bristande samarbetet påverkar eleverna negativt då det utesluter ämnesintegration. Vi anser att det dåliga samarbetet är en stor brist och hänvisar till Ladberg (2000) som menar att modersmålslärarna inte bara är pedagoger utan även förebilder. Förhållandet mellan modersmålslärarna och övrig personal på skolan kommer att fungera som förebild för barnet då samarbetet mellan parterna visar barnet hur det själv kommer att mottas i det nya samhället (Ladberg 2000). Bristen på samarbete resulterar i bristande förebilder vilket strider mot kursplanens strävansmål om att eleverna genom en ökad självkänsla och identitet når en dubbel kulturtillhörighet.

Tabell 3. Antal anställda modersmålslärare i kommunen

Kommun A Kommun B Kommun C Kommun D

Antal anställda 33 40 50 16