Förekomst av ämnesintegrerad undervisning

Ämnesintegrerad undervisning förkommer i matematik i kommunerna A och B. I kommun C och D förekommer mycket lite eller ingen ämnesintegrerad undervisning alls. Främst är det i ämnet matematik som ämnesintegrerad undervisning äger rum i kommunerna A och B. Skälet till att man arbetar ämnesintegrerat i just matematik anges av rektorerna A och B vara att många av invandrareleverna har svårt för att läsa och tolka matematik på svenska. Det finns också ett nystartat samarbetsprojekt mellan kommun A och C kring ett försök med modellklasser, där elever och lärare med olika modersmål arbetar tillsammans med en klasslärare parallellt i klassrummet. Tanken med modellklasserna är att man i kommunerna A och C vill se hur mycket av undervisningen eleverna tar till sig inom i första hand matematik och hur detta resultat skiljer sig ifrån resultaten i vanliga klasser. Detta anses av oss vara ett intressant projekt, då sådana här undervisningsformer enligt Skolverkets undersökning främst brukar förekomma på friskolor med språklig eller etnisk inriktning och i blandklasser där det finns elever som

47

har minoritetsspråk som modersmål (Skolverket 2003). Samtidigt menar rektor B att matematik är det ämne som passar bäst för integrerad undervisning och att det är svårare att ämnesintegrera mellan modersmålsundervisning och de andra ämnena på grund av att det är så olika kursplaner och att det då krävs att det finns en modersmålslärare på skolan hela tiden.

6.10. Central och intern utvärdering

När det gäller utvärdering av modersmålsundervisningen i kommunerna och rektorernas utvärdering av sitt eget arbete (se fråga 18 i bilaga 2) får vi en bild av att det inte finns några enhetliga riktlinjer för hur modersmålsundervisningen och rektorernas arbete ska utvärderas. Rektor A menar att arbetet med att utvärdera modersmålsundervisningen sker löpande i och med att de gör en kvalitetsredovisning. Lärarna i kommun A får också lämna in resultat och de nationella proven i åk 5 och åk 9 ligger till grund för att se hur eleverna uppnår de uppsatta målen. Från och med i år ska även det nationella provet i åk 3 räknas in i utvärderingen, eftersom kommun A deltar i projektet med modellklasser.

I kommun B görs det regelbundet utvärderingar av modersmålsundervisningen i ett samarbete mellan rektor B och lärarna. Rektor B föredrar att tala om en vetenskaplig uppföljning efter varje termin. Rektor B har funderingar över att även utvärdera tillsammans med eleverna, då detta gjorts vid ett tillfälle.

I kommun C berättar modersmålsansvarig rektor att det görs en kvalitetsredovisning varje år. Dessutom gör modersmålslärarna utvärderingar och föräldrar och elever tillfrågas varje år hur de upplever modersmålsundervisningen. Vidare görs det i kommun C kunskapstester, speciellt i åk 9.

I kommun D görs en kvalitetsredovisning varje år, precis som i de övriga kommunerna, men det utförs inte några speciella tester eller jämförelser av elevernas modersmålskunskaper i övrigt. Rektor D menar att betygen som sätts i modersmålsundervisning kan ligga till grund för en betygsutvärdering och att detta i så fall är den utvärdering som i så fall görs utöver kvalitetsredovisningen.

48

nöjer sig med den obligatoriska årliga kvalitetsredovisning som de är skyldiga att utföra, medan ett par av rektorerna arbetar mer kontinuerligt med uppföljning av verksamheten och elevernas kunskaper. Endast rektor C har en årligen återkommande utvärdering med elever och föräldrar, medan rektor B har gjort en elevutvärdering en gång och ska fundera vidare på hur det ska fungera i framtiden.

När det gäller hur de modersmålsansvariga rektorernas eget arbete utvärderas är svaren på frågan (se bilaga 2 fråga 18) ganska entydiga. Rektorerna menar att nöjda lärare, elever och föräldrar är ett gott tecken på att de utför sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Vidare menar rektor C och D att de modersmålsansvariga rektorernas chefer är de som utvärderar deras arbete. Rektor A påpekar också att man som rektor inte har så mycket tid över till att reflektera över och utvärdera sitt eget arbete, att man istället får lyssna av personal, lärare och elever när tillfälle ges. Detta kan vi se som en brist i organisationen, då tid för reflektion och utvärdering av oss anses vara en förutsättning för att vidareutvecklas, både som individ, ledare och pedagog. Närmsta chef kan naturligtvis utvärdera det arbete man som modersmålsansvarig rektor utför, men det bör emellertid också handla om att se helheten av en organisation och de olika beslut, ställningstagande och riktlinjer man som verksamhetsansvarig rektor ansvarar för.

49

7. Slutsats och diskussion

Vår första frågeställning var hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i. Vi upplever att de fyra rektorer som vi intervjuade var över lag nöjda med modersmålsundervisningens uppbyggnad och funktion i sin helhet. Samtliga rektorer upplevde att de kunde påverka och organisera undervisningen på ett tillfredställande sätt. Problematiken ligger i första hand i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för lärarna och förläggningen av undervisningstid för eleverna.

Vår andra frågeställning var om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Den största bristen i resursfrågan relaterar vi till tidsbrist. Rektorerna har för små tjänster i förhållande till de stora elevgrupper de ansvarar för. Tiden verkar helt enkelt inte räcka till. Tiden är även ett stort problem för modersmålslärarna som i många fall ambulerar mellan olika skolor vilket leder till rekryteringsproblem då anställningsförhållandena ibland innebär orimliga arbetssituationer och utanförskap. Bristen på en ständigt återkommande verksamhetsutvärdering med elever och föräldrar som respondenter upplevs av oss som ett negativt inslag i organisationerna, då detta av oss anses vara en förutsättning för att organisationen kring modersmålsundervisningen ska kunna utvecklas i en positiv riktning. Vår uppfattning är att eleverna ska få vara med och påverka sin undervisning och utbildningssituation, och en kontinuerlig utvärdering av elevernas och föräldrarnas upplevelser kring undervisningen och organisationen kring denna är enligt vår uppfattning ett användbart och nödvändigt instrument. Modersmålsundervisningen är i och för sig frivillig, men den bör ändå kvalitetsgranskas och utvärderas ofta både på intern och på kommunal nivå. Vi anser utvärderingar av olika slag vara extra viktiga i en verksamhet där det är svårt att rekrytera behöriga lärare och där undervisningstider ifrågasätts av den vetenskapliga forskning som finns.

Gällande bristen på studiehandledning i grundskolan bör denna enligt våra erfarenheter kunna bero på ekonomiska faktorer, men vi tror också att en annan påverkande faktor kan vara de bedömningskriterier som ligger till grund vid beviljandet

50

av studiehandledning. Concha menar att grundskolerektorerna bara får bevilja studiehandledning för elevernas språkliga brister i svenska, att de inte får väga in några andra handikapp eller behov som kan påverka deras språkutveckling (Concha 2007). Frågan vi ställer oss är om rektorerna ute på grundskolorna verkligen har den kompetens som krävs för att avskilja rent språkliga brister från det som kan anses vara funktionshinder eller andra behov, eller om det är ekonomin som styr vilka bedömningar som görs av rektorerna.

Samtliga rektorer i vår undersökning höll sig inom skolverkets ram för undervisningstid per vecka. I vår undersökning erbjuder samtliga kommuner 60 minuters modersmålsundervisning per vecka, vilket innebär att de valt en medelväg. Undantag från denna kommunala bestämmelse görs dock i kommun B, där man har valt att endast erbjuda 45 minuters undervisning per vecka om det är färre än tre elever i gruppen. Vi anser dock att man kan ha synpunkter på huruvida detta är ett riktigt beslut, då detta kan uppfattas som att kommunen gör skillnad på/diskriminerar elever när det gäller rätten till modersmålsundervisning ur ett tidsperspektiv. Samtidigt är vi också medvetna om att en så liten undervisningsgrupp kan leda till att precis samma kunskaper kan läras in på kortare tid eftersom läraren har mer tid för varje elev

Vår slutsats är att undervisningstid förlagd under skoltid är att föredra, eftersom detta underlättar ett nödvändigt samarbete mellan modersmålslärarna och övriga pedagoger. Vi anser även att om all modersmålsundervisning sker under ordinarie skoltid så har man möjlighet att påverka den ibland negativa inställning som finns till ämnet. Modersmålsundervisningens status måste höjas, inte minst med tanke på att vi lever i ett alltmer mångkulturellt samhälle.

Vårt förslag är att införa lärarlegitimation även för modersmålslärare. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att skapa fler utbildningsmöjligheter för modersmålslärarna då vi anser att detta är en brist idag. Vi har fått tydliga indikationer från respondenterna om att modersmålslärarutbildningarna bör ses över. Detta är ett område som vi tycker bör utforskas mer grundligt och är därmed vårt förslag till vidare forskning.

Som blivande språklärare vill och tror vi att vårt arbete belyser vikten av modersmålsundervisning. Vi vill gärna åter en gång belysa vårt inledande citat:

Språk är liv. Språk är bron mellan människor. Vi människor behöver språk för att möta varandra, för att förstå och bli förstådda. Kan jag uttrycka mig så kan jag nå

51

fram till andra människor. Fråntas jag den möjligheten så blir jag ensam. Fasansfullt ensam. (Ladberg 2003)

Det är vår fulla övertygelse att modersmålsundervisning är ett viktigt och nödvändigt ämne. Genom arbetets gångs har vi fått en ny förståelse och insikt i ämnet vilket kommer att påverka våra framtida yrkesliv, och vi kommer aktivt att arbeta för ett gott samarbete med modersmålslärare. Vi känner att det finns brister i lärarutbildningen gällande modersmålsundervisning och vi önskar för framtida utbildningar att det läggs mer fokus på ämnet.

Vi inser att de fyra utvalda kommunerna och det faktum att de är lokaliserade i en mer invandrartät del av landet, inte kan representera en helhetsbild av modersmålsundervisningens organisation i hela landet.

53

Referenser

Litteratur

Bell, Judith. 2006. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Beijer, Mai. 2008. Mest språk. Språk- och kulturkunskap I ett alltmer gränsöverskridande samhälle. Stockholm: Liber.

Chomsky, Noam. 1965. Aspects of a theory of syntax. Cambridge, Mass. MIT Press. Concha, Hernán. 2007. Modersmålsundervisningen i Sverige: en krönika. Malmö:

Modersmålsundervisningen i Malmö.

Einarsson, Jan. 2004. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla 1999. Barn med flera språk: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola och skola. Eskilstuna: Liber AB.

Linell, Per 1982. Människans språk. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse 2006. Interkulturella perspektiv. Pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur .

Hyltenstam, Kenneth (red) 1996. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och

minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Gisela. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Studentlitteratur: Lund.

Richardsson, Gunnar. 2004. Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Rindå, Joakim. 2001. Hinder eller tillgång? Om modersmålsundervisning i den svenska

skolan. Stockholm: Rädda Barnen.

Skutnabb-Kangas Tove. 1981. Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.

Elektroniska källor

Cummins, Jim. 2001. Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin (red.) Symposium 2000. Ett

54

andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum för sfi och

svenska som andraspråk. Tillgänglig som fil på

http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/06/43/83/2000_5_Cummins.pdf 2010-10- 06.

Nationalencykopedin.2010. Informationen kring ordet empirisk finns tillgänglig på www.ne.se/lang/empirisk 2010-11-13.

Skolverket. 2000. SKOLFS 2000:135. Kursplan för modersmål. Stockholm. Skolverket. 2003. Rapport 228. Flera språk - fler möjligheter. Stockholm. Skolverket. 2008a. SFS 2008:97. Tillgänglig på

www.skolverket.se/sb/d/1756/a/11532 2010-08-29.

Skolverket. 2008b. Stärkta rättigheter för minoritetsspråken. Tillgänglig på www.skolverket.se/sb/d/2481/a/13659 2010-08-19.

Skolverket. 2010. SFS 2010:800. Tillgänglig på www.skolverket.se/sb/d/3951/a/20653 2010-08-29.

Svensk författningssamling. 1994. Grundskoleförordningen. SFS 1994:1194. Tillgänglig på

55

Bilaga 1

Information rörande kommande intervju

Vi tackar för att du är intresserad av att delta i vår undersökning kring modersmålsundervisning och dess organisation i din kommun. Innan vi träffas vill vi delge dig information kring vårt examensarbete och ditt deltagande i intervjun.

Arbetets inriktning

Vi har valt att arbeta med modersmålsundervisning ur ett organisatoriskt perspektiv, där vi vill få en bild av hur samordnande rektorer upplever organisationen kring modersmålsundervisningen. Vi vill också försöka utröna om de resurser som finns tillgängliga kan anses vara realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen för modersmålsundervisning. Tidigare forskning som vi har tagit del av har mestadels belyst modersmålsundervisning utifrån ett elev- och/eller lärarperspektiv, varför vi nu är intresserade av vad du upplever och har att säga om detta.

Viktigt för dig att känna till…

Vi önskar att få spela in intervjuerna för att sedan kunna transkribera och analysera materialet. Du som respondent har naturligtvis rätt att välja att avstå ifrån att bli inspelad. Vi har valt att delge er frågorna i förväg för att ni ska kunna förbereda er eller ha möjlighet att avboka intervjun. Naturligtvis har du rätt att avbryta intervjun när som helst. Du har också rätt att i efterhand kontakta oss och be oss att inte ta med uppgifter som du inte vill ska publiceras i examensarbetet eller avbryta samarbetet med oss. Alla respondenter och dess arbetsgivare (kommuner) garanteras full anonymitet, både när det gäller skriftlig och muntlig publicering av examensarbetet. All dokumentation är och förblir konfidentiell samt kommer att raderas när examensarbetet är avslutat och betygsatt. Det material som utvinns vid intervjuerna kommer endast att användas i forskningssyfte i vårt examensarbete. När examensarbetet är slutbedömt kommer det att publiceras i Malmö högskolas databas MUEP och blir därmed en allmän publikation på Internet.

Kontaktinformation

Ni kan nå oss via e-post eller via telefon.

Jenny Ericsson: xxxxxxxxxx@xxxxx xxxx-xx xx xx Beatrice Karlsson: xxxxxxxxxx@xxxxx xxxx-xx xx xx Med vänliga hälsningar

56

Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Vad betyder modersmål för dig? 2. Beskriv din pedagogiska bakgrund. 3. Beskriv ditt nuvarande arbete.

4. Hur ser organisationen kring modersmålsundervisning ut i denna kommun? - Hur upplever du funktionen i denna organisation?

5. Vilka resurser har du att tillgå?

6. I vilken utsträckning upplever du, att du kan påverka de resurser som finns samt hur och när dessa ska användas?

7. Är de resurser som finns tillgängliga realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen?

8. Finns det politiska beslut fattade kring organisationen av

modersmålsundervisningen, t ex. undervisningstid och när på dagen undervisningen ska äga rum?

9. Hur fungerar samarbetet mellan modersmålslärarna och övriga pedagoger? 10. Ingår modersmålslärarna i ett arbetslag?

11. Ambulerar modersmålslärarna mellan skolorna? -Hur ser deras tjänster ut?

-Är det lätt eller svårt att rekrytera modersmålslärare i dagsläget? 12. När och hur kompetensutvecklas personalen?

13. Har kommunen/kommundelen utarbetat informationsmaterial om modersmålsundervisning riktat till elever och föräldrar i grundskolan?

57

14. När och hur ges eleverna möjlighet att ansöka om undervisning i modersmål? 15. Hur många elever är berättigade till modersmålsundervisning/handledning i er kommun?

-Hur många väljer att delta? -Ser du någon trend i deltagandet?

-Vad är orsakerna till dessa upp/nedgångar, tror du?

16. Hur har ni organiserat studiehandledningen på modersmål?

17. Förekommer det ämnesintegrerad modersmålsundervisning i kommunen? - Hur ser du på det?

18. Görs någon uppföljning eller utvärdering av modersmålsundervisningen regelbundet på intern eller kommunal nivå?

-Hur utvärderar du ditt arbete?

19. Hur ser framtiden ut för modersmålsundervisningen i er kommun? -Planerar ni att utveckla verksamheten under läsåret?

-Har ni tagit fram lokala arbetsplaner och betygskriterier för modersmålsundervisning? 20. Upplever du att den nya skollagen som trädde i kraft 2010-08-01 påverkar modersmålsundervisningen och er organisation kring denna?