En föränderlig garantipension

För en person som slutar att arbeta och tar ut sin allmänna pension från och med 65 års ålder, kommer pensionen i allmänhet att vara slutligt känd först det år personen fyller 67 år då alla intjänade pensionsrätter kunnat räknas in i pensionsbehållningen. Detta beror på taxeringsarbetet. Vid

pensioneringstidpunkten är pensionsrätterna, i flertalet fall, kända endast till och med det 63:e levnadsåret. Vanligtvis kommer personen att

tillgodoräknas pensionsrätter för ytterligare två år. Följden blir att den inkomstgrundade pensionen därför kommer att höjas i januari månad de två åren närmast efter pensioneringen.

Den garantipension som beräknats vid pensioneringstillfället kommer därför att sänkas vid samma tidpunkter, eftersom den inkomstgrundade pensionen som reducerar garantipensionen då är högre.

Förekommer tilläggspension, ska tillkommande belopp betalas ut

retroaktivt. Det medför en retroaktiv omräkning och en retroaktiv sänkning

av garantipensionsbeloppet. För mycket utbetald garantipension kommer att avräknas mot den retroaktiva utbetalningen av tilläggspension (107 kap. 2 § SFB).

Garantipensionen utsätts för fler förändringar om personen fortsätter att förvärvsarbeta efter 65 års ålder och tjänar in nya pensionsrätter. Dessa nytillkomna pensionsrätter ska räknas om till en inkomstgrundad

pensionsförmån och betalas ut utan att pensionstagaren har ansökt om detta.

Eftersom den inkomstgrundade pensionen höjs, ska garantipensionen reduceras ytterligare och blir därmed lägre.

7.5.2. Effekter av skilda indexeringssätt

Garantipensionens basnivåer uttrycks i ett visst antal prisbasbelopp. Även de nivåer avseende den inkomstgrundade pensionen, som avgör huruvida avräkningen mot garantipensionen ska ske med 100 procent eller 48 procent, anges i prisbasbelopp. Garantipensionen är alltså en prisindexerad pensionsförmån, som räknas om år för år med prisindex.

De inkomstgrundade pensioner som garantipensionen ska avräknas mot är däremot inkomstindexerade. Det innebär att de genom

följsamhetsindexering i princip relateras till inkomstutvecklingen i samhället.

På grund av de olika indexeringssätten kan garantipensionen och den

inkomstgrundade pensionen utvecklas på olika sätt. Eftersom en samordning ska ske mellan dem, får detta konsekvenser för relationen mellan

pensionsbeloppen.

Vid hög tillväxt ökar inkomstindex (som beror på såväl förändringar i tillväxt som priser) i snabbare takt än prisindex (som enbart beror på prisförändringar). Detta gör att de inkomstgrundade pensionerna ökar mera än garantipensionens basnivåer. Om garantipension betalas ut till en

pensionstagare med ett förhållandevis lågt belopp ett visst år, kan denna pension helt falla bort nästa år. Det beror på att den inkomstgrundade pensionen blivit högre och överstiger den nivå där tillskott i form av garantipension kan betalas ut. Även den omvända situationen, där en låg tillväxt medför att garantipension betalas ut ett visst år fastän den inte betalats ut närmast föregående år, kan naturligtvis inträffa.

Garantipensionen ska beräknas för en ogift man som bott i Sverige hela sitt liv. Prisbasbeloppet för det aktuella året, 2017, antas vara 40 000 kronor. Den pension som enligt reglerna i SFB ska påverka hans garantipension, har för samma år beräknats till 122 300 kronor.

Eftersom beloppet överstiger 1,26 prisbasbelopp, beräknas

garantipensionen genom reducering i två steg (se avsnitt 7.3.4) enligt följande:

1. Basnivån blir 2,13 × 40 000 = 85 200 kronor.

2. Reduceringen i steg 1 blir 1,26 × 40 000 = 50 400 kronor.

3. Reduceringen i steg 2 blir 48 % × (122 300 – 50 400) = 34 512 kronor.

4. Pensionstagaren blir berättigad till garantipension med 85 200 – (50 400 + 34 512) = 288 kronor.

Till året därpå, 2018, antas prisbasbeloppet öka med 1 procent till 40 400 kronor. En relativt hög tillväxt med ökad köpkraft gör att följsamhetsindexeringen höjt de inkomstgrundade pensionerna med cirka 2 procent. Mannens inkomstpension som ska reducera

garantipensionen höjs till 124 750 kronor. Garantipensionen för detta år beräknas på följande sätt.

1. Basnivån blir 2,13 × 40 400 = 86 052 kronor.

2. Reduceringen i steg 1 blir 1,26 × 40 400 = 50 904 kronor.

3. Reduceringen i steg 2 blir 48 % × (124 750 – 50 904) = 35 446 kronor.

4. Pensionstagaren blir berättigad till garantipension med 86 052 – (50 904 + 35 446) = – 298 kronor.

Beloppet blir negativt, vilken innebär att mannen inte har rätt till garantipension under detta andra år.

Från det andra till det tredje året, 2019, antas prisbasbeloppet öka med cirka 2 procent från 40 400 kronor till 41 200 kronor. Tillväxten har varit lägre än tidigare och medför en höjning av de inkomstgrundade pensionerna med endast ungefär 1 procent. Inkomstpensionen som ska reducera garantipensionen det tredje året ökar till 126 000 kronor.

Garantipensionen för detta år beräknas på följande sätt.

1. Basnivån blir 2,13 × 41 200 = 87 756 kronor.

2. Reduceringen i steg 1 blir 1,26 × 41 200 = 51 912 kronor.

3. Reduceringen i steg 2 blir 48 % × (126 000 – 51 912) = 35 562 kronor.

4. Pensionstagaren blir berättigad till garantipension med 87 756 – (51 912 + 35 562) = 282 kronor.

Mannen blir alltså åter berättigad till garantipension, nu med årsbeloppet 282 kronor.

Från det tredje till det fjärde året, 2020 antas prisbasbeloppet öka med cirka 1,5 procent från 41 200 kronor till 41 800 kronor. Tillväxten har varit högre än det tidigare året och medför en höjning av de

inkomstgrundade pensionerna med ungefär 2 procent.

Inkomstpensionen som ska reducera garantipensionen det fjärde året ökar till 128 520 kronor. Samtidigt har nivåerna för garantipension ändrats till 2,181 PBB för ogift. Garantipensionen för detta år beräknas då på följande sätt.

1. Basnivån blir 2,181 × 41 800 = 91 166 kronor.

2. Reduceringen i steg 1 blir 1,26 × 41 800 = 52 668 kronor.

3. Reduceringen i steg 2 blir 48 % × (128 520 – 52 668) = 36 409 kronor.

4. Pensionstagaren blir berättigad till garantipension med 91 166 – (52 668 + 36 409) = 2 089 kronor.

Mannen blir alltså berättigad till garantipension, med årsbeloppet 2 089 kronor.

8. Premiepension

I detta kapitel ges en beskrivning av premiepensionssystemets regelverk.

Kapitlet inleds med en jämförelse med inkomstpensionen (avsnitt 8.1).

Därefter följer beskrivningar av regler som gäller förvaltning av premiepensionsmedel, både tillfällig förvaltning av medel innan pensionsrätter har fastställts och förvaltning av medel efter placering i fondförsäkring eller traditionell försäkring (avsnitt 8.2 och 8.3). Det ingår även bestämmelser om myndighetens överföring av medel till fonder och den enskildes möjligheter att välja och byta fonder i fondförsäkring eller att byta till traditionell försäkring under pensionstiden. I avsnitt 8.4 beskrivs bl.a. ansökningsförfarande och pensionsålder och i vilka former pensionen kan tas ut samt något om utbetalningsreglerna.

Till premiepensionen kan kopplas ett särskilt skydd för efterlevande. Det beskrivs i avsnitt 8.5. Kapitlet avslutas med avsnitt 8.6, som rör

administration och förvaltningskostnader.

8.1. Premiepensionssystemet jämfört med