Hur ska underlaget beräknas?

7.2.1. Premiepension

Premiepensionen som sådan ska inte alls beaktas vid beräkningen av garantipension. I stället ska inkomstpensionen beräknas som om alla intjänade pensionsrätter tillgodoräknats fördelningssystemet (67 kap. 16 § andra stycket SFB). Inkomstpensionen ska således beräknas som om 18,5 procent – eller beträffande mellangenerationen, aktuellt antal tjugondelar av detta procenttal – av pensionsunderlaget tillgodoräknats det pensionsslaget som pensionsrätt. Det innebär att tillgodohavandet i

premiepensionsförsäkringen inte påverkar storleken av garantipensionen.

Skälen till att på detta sätt ”räkna in” premiepensionen i inkomstpensionen är flera.

Om inte det beskrivna beräkningssättet hade tillämpats, skulle det vara nödvändigt att göra en fiktiv beräkning av premiepensionen för bland annat den som tar ut premiepensionen tidigare eller senare än pensionen från fördelningssystemet.

Även för den som tecknat efterlevandeskydd för sin

premiepensionsförsäkring, skulle en fiktiv beräkning krävas. Den som tecknat efterlevandeskydd, finansierar skyddet genom att utbetalade premiepensionsbelopp blir lägre då försäkringen beräknas på två liv (se avsnitt 8.5.3 Efterlevandeskyddet finansieras genom lägre

premiepensionsbelopp). Skulle man välja att låta den faktiskt utgivna premiepensionen reducera garantipensionen, skulle en person som tecknat efterlevandeskydd få en högre garantipension än den som inte valt

efterlevandeskydd. En pensionär med efterlevandeskydd skulle då bli

kompenserad för den lägre premiepension hon eller han får på grund av efterlevandeskyddet, genom en högre garantipension.

Ytterligare en orsak till att inte beakta den faktiska premiepensionen, är att överföring av pensionsrätt för premiepension till make inte bör påverka beräkningen av garantipension. En fiktiv beräkning skulle alltså krävas även i sådana fall.

7.2.2. Garantitillägg

I avsnitt 4.3 redogörs för det så kallade garantitillägget. Det är ett tillägg till tilläggspensionen, som i vissa fall kan betalas ut till pensionstagare i

mellangenerationen (födda under åren 1938–1953). Där framgår bland annat att den garanterade nivån reduceras med 0,5 procent för varje månad som pensionen eventuellt tas ut före 65 års ålder.

Vid beräkning av garantipension till en pensionstagare som har ett garantitillägg som är reducerat med hänsyn till att hon eller han gjort ett tidigt uttag, ska det belopp avseende garantitillägget användas som gäller före nämnda reducering (67 kap. 20 § andra stycket SFB). Det är med andra ord det garantitilläggsbelopp som skulle ha betalats ut om uttaget skett vid 65 år, som ska påverka garantipensionen. (prop. 1997/98:152 s. 155–156) SFB innehåller emellertid ingen bestämmelse om någon justering av garantitillägget vid beräkning av garantipension för den som väntar med uttaget tills efter 65 år. Detta innebär att det är det faktiskt utgående garantitillägget, som i dessa fall ska användas vid

garantipensionsberäkningen. (prop. 1997/98:152 s. 77)

Garantipension ska beräknas fr.o.m. 65-årsmånaden för en person som tagit ut hel allmän pension fr.o.m. 64 år 2 månader, dvs. fr.o.m.

10 månader före 65-årsmånaden.

Den hela årliga tilläggspensionen beräknad enligt 63 kap. 18 – 22 §§

SFB antas vara 120 000 kronor för 65-årsmånaden. Vid beräkningen av det beloppet, har bl.a. en reducering gjorts med

10 månader × 0,5 % = 5 % på grund av det tidiga uttaget. Summan av faktisk inkomstpension och tilläggspension vid samma tidpunkt antas vara 117 000 kronor. Personen har då rätt till ett garantitillägg om 120 000 – 117 000 = 3 000 kronor.

Eftersom garantipensionsberäkningen ska utgå från ett belopp på garantitillägget som gäller före reducering, ska det anses som om garantitillägget vore 5 % större än vad det är. När garantipensionen beräknas ska det anses som om garantitillägget vore 3 000 + 5 % × 3 000 = 3 150 kronor.

7.2.3. Uttag av pensionen före eller efter 65 år

Underlaget för beräkningen av garantipension ska vara den inkomstpension och tilläggspension som skulle ha betalats ut, om dessa inkomstgrundade pensioner hade börjat lyftas den månad då den pensionsberättigade fyller 65

år (67 kap. 20 § första stycket SFB). Bestämmelsen tar sikte på den som gjort pensionsuttag vid annan tidpunkt än 65-årsmånaden och gäller

oberoende av om uttaget av inkomstgrundad pension faktiskt sker före eller efter denna tidpunkt.

För den som tar ut inkomstgrundad pension före 65 år, kan summan av den faktiskt utgivna inkomstgrundade pensionen och garantipensionen, på grund av denna bestämmelse, bli lägre än garantipensionens basnivåer på 2,181 respektive 1,951 prisbasbelopp. Det beror på att det belopp avseende den inkomstgrundade pensionen som ska dras av från basnivån är högre än den utbetalda inkomstgrundade pensionen. Detta inträffar alltid när den

inkomstgrundade pensionen i sin helhet ska dras av till hundra procent och även i vissa fall när den är högre. Om bestämmelsen inte hade funnits, skulle garantipensionen kompensera – helt eller delvis – för den minskning av den inkomstgrundade pensionen som ett tidigt uttag innebär.

Begreppet basnivå och avdragsberäkningarna förklaras i avsnitten 7.3.1–

7.3.4.

Bestämmelsen gäller även i de fall pensionstagaren gör ett sent uttag med början efter 65 års ålder. Skälet till detta är att fortsatt arbete efter denna ålder inte ska bli mindre lönsamt i pensionshänseende. I motsats till vad som gäller för tidiga uttag, kommer den sammanlagda pensionen då att bli högre än de nämnda basnivåerna.

7.2.4. Bristande eller ofullständig avgiftsbetalning

Om den pensionssökande inte har tillgodoräknats pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av att hon eller han inte har betalat sina avgifter, ska underlaget för beräkningen av garantipensionen vara den

inkomstpension och tilläggspension som skulle ha betalats ut om full avgift hade erlagts (67 kap. 18 § SFB

Bestämmelsen har kommit till för att den enskilde inte ska bli kompenserad med höjd garantipension för den lägre inkomstgrundade pension som hon eller han får till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning.

På grund av vissa brister i den registerinformation som

Pensionsmyndigheten har, kan reglerna inte alltid tillämpas fullt ut. Ett mindre antal av de pensionärer som inte har fullgjort sin

betalningsskyldighet kan därför komma att få en något högre garantipension än de är berättigade till.

7.2.5. Undantagande från ATP

Som framgår av avsnitt 7.2.4 Bristande eller ofullständig avgiftsbetalning ska den som försummat att betala sina avgifter inte få kompensation för detta genom en högre garantipension. Motsvarande ”bestraffning” ska dock inte göras för den som haft undantagande från försäkringen för

tilläggspension (prop. 1997/98:152 s. 74). I dessa fall avräknas

garantipensionen mot den faktiskt utbetalade inkomstgrundade pensionen, dvs. en pension som är lägre på grund av undantagandet.

7.2.6. Yrkesskadelivränta

Inkomstgrundad allmän pension ska reduceras, om yrkesskadelivränta eller därmed likställd förmån betalas ut samtidigt till pensionstagaren (se

kapitel 8 Samordning med yrkesskadelivränta). Det belopp avseende inkomstgrundad allmän pension som ska inverka på beräkningen av garantipension, är beloppet före sådan reducering (67 kap. 16 § första stycket SFB).

7.2.7. Överföring av pensionsrättigheter till Europeiska Gemenskaperna

Enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har den som är tjänsteman inom gemenskaperna rätt att få sina pensionsrättigheter för inkomstgrundad allmän pension överförda från Sverige till EG. Det framgår av 2 § i nämnda lag. Sådana överförda rättigheter grundar därefter inte rätt till svensk

pension.

Om rättigheterna har överförts till Europeiska gemenskaperna och sedan inte återförts till det svenska pensionssystemet, ska garantipensionen beräknas som om de inte hade förts över (67 kap. 19 § SFB).