Generella regler

I det äldre pensionssystemet, ATP-systemet, grundades beräkningen av tilläggspension på den del av en persons årliga förvärvsinkomster som översteg ett förhöjt prisbasbelopp (före 1995 ett basbelopp). Pension för inkomster motsvarande det första basbeloppet betalades i det systemet ut i form av folkpension.

Enligt de nuvarande reglerna grundas pensionen på förvärvsinkomsterna från första kronan, under förutsättning att de inkomster som är

pensionsgrundande uppgår till minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (59 kap. 5 § SFB). Tilläggspensionen ska representera hela ålderspensionen från det äldre systemet på samma sätt som inkomstpension och premiepension är pensionen från det nuvarande systemet. Därför måste pensionären

kompenseras för den folkpension hon eller han skulle ha fått enligt äldre regler när tilläggspensionen beräknas.

En kompensation för folkpensionen krävs också för att inkomstpensionen och tilläggspensionen ska gå att jämföra när garantipensionen beräknas.

Annars skulle uppbyggnaden av garantipensionen bli olika för dem som tillhör mellangenerationen och är berättigade till tilläggspension, jämfört med dem som är födda 1954 eller senare som får hela sin pension enligt det nya regelverket.

Tilläggspensionen ska därför beräknas som summan av följande två delbelopp (63 kap. 6 § 1 och 2 SFB):

1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap 6 och 7 § SFB och 2 kap 4 § SFBP och medeltalet av de

pensionspoäng som tjänats in av den pensionsberättigade, eller om poäng tjänats in för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen (medelpoängen) och

2. 96 procent av samma prisbasbelopp om den pensionsberättigade är ogift eller 78,5 procent av detta basbelopp om hon eller han är gift.

Delbelopp 1 motsvarar ATP enligt de äldre reglerna. Delbelopp 2 motsvarar den tidigare folkpensionen och kallas ibland ”folkpensionstillägget.

Storleken på folkpensionstillägget är beroende av pensionstagarens civilstånd. Därför ska tilläggspensionen räknas om när civilståndet ändras från ogift till gift eller omvänt.

Pensionärer i mellangenerationen får ett visst antal tjugondelar av den inkomstgrundade pensionen som tilläggspension och resterande antal tjugondelar som inkomstpension. För tilläggspensionen används tjugondelarna inte förrän vid själva pensionsberäkningen (63 kap. 16 § SFB). Inkomstpensionen blir däremot anpassad till tjugondelarna redan när pensionsrätterna fastställs (61 kap. 10 § SFB). Antalet tjugondelar bestäms efter födelseår enligt tabellen.

Födelseår Andel

tilläggspension

Andel

inkomstpension

1938 16/20 4/20

1939 15/20 5/20

1940 14/20 6/20

1941 13/20 7/20

1942 12/20 8/20

1943 11/20 9/20

1944 10/20 10/20

1945 9/20 11/20

1946 8/20 12/20

1947 7/20 13/20

1948 6/20 14/20

1949 5/20 15/20

1950 4/20 16/20

1951 3/20 17/20

1952 2/20 18/20

1953 1/20 19/20

1954 eller senare – 20/20

Fördelningen av tilläggspension och inkomstpension görs i tjugondelar trots att det bara är sexton årskullar. Dessutom får den äldsta årskullen sexton respektive fyra tjugondelar. Anledningen är att den reformerade pensionen, enligt de ursprungliga planerna, skulle ha omfattat alla som är födda redan 1935 eller senare. De som är födda 1935–1937 skulle då ha fått 1, 2 och 3 tjugondelar från inkomstpensionen och 19, 18 respektive 17 tjugondelar från tilläggspensionen.

Tilläggspensionen beräknas med hjälp av följande formel, där A är det antal tjugondelar som tilläggspension ska utges med, PBB är prisbasbeloppet och MP är medelpoängen.

𝐴

20× (60 × 𝑃𝐵𝐵 × 𝑀𝑃

100 +96 × 𝑃𝐵𝐵

100 )

Den sista delen inom parentesen – delen efter plustecknet – är delbelopp 2, dvs. folkpensionstillägget. Talet 96 gäller för en ogift person. Är personen gift används i stället talet 78,5. Hur medelpoängen räknas ut beskrivs i vägledning 2010:3 Ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare samt särskilt pensionstillägg.

Det här är den enklaste varianten av formeln. Formeln byggs på med fler variabler beroende på olika förhållanden (se avsnitten 4.1.2, 4.1.4 och 4.1.6).

En ogift man som är född i september år 1950 ansöker om hel allmän pension fr.o.m. 65-årsmånaden, dvs. september år 2015. Han antas ha en medelpoäng på 4,50. Prisbasbeloppet för år 2015 är 44 500 kronor.

Eftersom mannen är född år 1950 ska han ha 4/20 av sin pension i form av tilläggspension. Tilläggspensionen beräknas till

4

20× (60×44 500×4,50

100 +96×44 500

100 ) =32 574 kronor

4.1.2. Antalet poängår

För att vara berättigad till tilläggspension måste man ha tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år (63 kap. 3 § SFB). För den som endast har ett eller två år med pensionspoäng kan detta grundläggande krav också

uppfyllas genom att två respektive ett av de nödvändiga tre åren utgörs av motsvarande antal försäkringsperioder i ett annat land inom EU/EES eller i Schweiz. Kravet kan också uppfyllas genom försäkringsperioder i ett land med vilket Sverige har konvention. Läs mer om sammanläggning av försäkringstid i vägledningarna 2010:7 EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt konventioner. Med försäkringsperioder menas i detta sammanhang arbetsperioder i aktuella länder från och med år 1960.

En pensionsberättigad person som tjänat in pensionspoäng för minst 30 år, har rätt till tilläggspension beräknad på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.1.1 Beräkningsregel. Har den pensionsberättigade tjänat in färre än 30 år med poäng, ska de båda delbeloppen minskas till så många 30-delar som

motsvarar antalet år med poäng. Det framgår av 63 kap. 8 § första stycket SFB. Liksom annars när tilläggspensionen beräknas, likställs s.k. vårdår enligt 61 kap. 23–27 §§ SFB med år med pensionspoäng.

Beräkningsformeln för en ogift person, i vilken antalet tillgodoräknade år med pensionspoäng betecknas med ”IntjÅr”, får då följande utseende.

𝐴

20× (60 × 𝑃𝐵𝐵 × 𝑀𝑃 × IntjÅr

100 × 30 + 96 × PBB × IntjÅr 100 × 30 ) Talet 96 byts ut mot 78,5 om personen är gift.

De pensionspoäng som personen har tjänat in och tillgodoräknats vid beräkningstillfället kan ligga till grund för beräkningen. När tilläggspension beviljas har det senaste årets, eller de två senaste årens, PGI ännu inte fastställts. Därför är pensionspoäng för det eller de åren heller inte tillgodoräknade då pensionen beviljas. Tilläggspensionen måste därför beräknas utan hänsyn till det eller de felande åren. Senare, när poängen tillgodoräknats, kan tilläggspensionen ändras enligt reglerna för ändring som finns i 70 kap. 2 § SFB.

Om mannen i exemplet i avsnitt 4.1.1 Beräkningsregel endast antas ha tjänat in pensionspoäng under 26 år av de 30 år som krävs för full tilläggspension, kommer tilläggspensionen i stället att beräknas till följande belopp:

4

20× ( 60×44 500×4,50 ×26

100 ×30 +96×44 500×26

100 ×30 ) = 28 231 kronor

4.1.3. Särskild bestämmelse för utländska sjömän

Enligt 63 kap. 4 och 8 §§ SFB får en utländsk medborgare likställa vissa år före 1974 med år för vilka pensionspoäng beräknats. De år som avses är år från och med 1960 för vilka en person betalat sjömansskatt. Regeln används dels vid bedömningen av om treårskravet i 63 kap. 3 § SFB för rätt till tilläggspension i form av så kallat folkpensionstillägg enligt 63 kap. 6 § 2 SFB är uppfyllt, dels vid beräkningen av storleken av samma del av tilläggspensionen enligt 63 kap. 8 § SFB.

År med sjömansskatt får alltså inte användas vare sig vid bedömning av rätten till eller storleken av tilläggspension enligt 63 kap. 6 § 1 SFB. Det betyder att en person med sjömansskatteår, som en följd av dessa regler, kan ha rätt till folkpensionstillägg utan att ha rätt till ”ATP-delen” eller ha rätt till båda delarna men med ett folkpensionstillägg beräknat med ett högre antal trettiondelar än vad ”ATP-delen” är.

4.1.4. Obetalda avgifter

Om en pensionsberättigad för ett visst år inte alls har tillgodoräknats någon pensionspoäng på grund av att avgifterna inte har betalats i föreskriven ordning (s.k. omdebitering), ska talet 30 i nämnaren ökas med ett för varje

sådant år (6 kap. 12 § SFBP). Talet får dock ökas till högst 50. Regeln gäller bara för år 1997 eller tidigare.

Antalet år med obetalda avgifter benämns ”ObetÅr” i beräkningsformeln, som för en ogift person får följande utseende:

𝐴

20× (60 × 𝑃𝐵𝐵 × 𝑀𝑃 × IntjÅr

100 × (30 + ObetÅr) + 96 × PBB × IntjÅr 100 × (30 + 𝑂𝑏𝑒𝑡Å𝑟)) Talet 96 byts ut mot 78,5 om personen är gift.

4.1.5. Likställd med gift eller ogift person

Den som stadigvarande sammanbor med en person som hon eller han har varit gift med eller har eller har haft barn med, ska likställas med en gift person vid beräkning av tilläggspension. Den som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make ska likställas med en ogift pensionsberättigad, om inte särskilda skäl talar emot detta (63 kap. 9 § SFB).

Närmare anvisningar över när makar bör betraktas som ensamstående personer finns i Pensionsmyndighetens rättsliga ställningstagande PRS 2014:1 Innebörden av ”stadigvarande leva åtskild” inom

pensionsförmånerna i socialförsäkringsbalken.

Beträffande faktiska ändringar av civilstånd tillgodoses

Pensionsmyndighetens behov av information genom löpande automatiska aviseringar från folkbokföringsmyndigheterna. Däremot kan det vara svårare att få uppgift om förändringar som kan medföra att en ogift pensionär ska likställas med en gift person eller vice versa. Dock är den enskilde skyldig att inom 14 dagar anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar förmånens storlek, exempelvis nya uppgifter om sammanboende enligt 110 kap. 47 § SFB. Om personen inte anmäler ändringen kan felutbetalning uppstå och återkrav kan eventuellt bli aktuellt.

4.1.6. Delvist uttag av pension

Om ett delvist uttag av tilläggspension ska beräknas, ska beräkningsreglerna tillämpas endast på så stor andel av pensionen som motsvarar uttagsnivån (63 kap. 10 § SFB).

Mannen i exemplet i avsnitt 4.1.1 Beräkningsregel antas ha

tillgodoräknats endast 26 år med pensionspoäng. Om han ansöker om halv allmän pension i stället för hel pension, beräknas pensionen enligt följande.

4

20× ( 60 × 44 500 × 4,50 × 26 × 1

100 × 30 × 2 +96 × 44 500 × 26 × 1

100 × 30 × 2 ) = 14 116 kronor

4.2. Beräkningsregler för vissa fall