En mening med livet

Flertalet tjejer beskriver i sina självbiografier är att de under sin uppväxt haft en avsaknad av socialt sammanhang och tillhörighet. De har upplevt sig varit väldigt ensamma i kombination med att de inte har något att leva för. Tjejerna har främst försökt att överleva dag för dag vilket resulterat i att livsglädjen försvunnit. Tjejernas psykiska ohälsa har lett till att flera av dem befunnit sig i en depression och en depression medför en känsla av att livet är meningslöst och att ingenting är roligt. En depression kan försvåra att hitta en mening med livet, vilket kan vara en anledning till att majoriteten av tjejerna har besvärats av sitt självskadebeteende under en väldigt lång tid (Phillips et al., 2013). Flertalet tjejer beskriver i sina självbiografier att det är en slump att vändpunkten kommer när den kommer. Plötsligt är den bara framför dem. Just detta hände för Louise när en polisman som hon stött på många gånger ringer henne och berättar att han ska skriva en bok, vilket hänvisas till följande citat:

Han berättar att han skriver en bok och vill att ett kapitel ska handla om mig. Det är läskigt men känns viktigt. Innan boken släpps säger Simon och en kvinna på Talita, en organisation som hjälper kvinnor ur prostitution, att mitt kapitel kommer att hjälpa många andra. De orden fastnade, gav mig en mening. (Sahlin och Amcoff, 2021, 4:02)

Louise blir driven av känslan att kunna hjälpa andra, att hennes liv trots allt inte behöver bli bortkastat utan att hon kan bidra med något som blir viktigt för henne. Att hjälpa andra ur liknande situationer och förhoppningsvis hindra att några hamnar där. Hon går från att känna sig värdelös till att känna att hon fyller en funktion. Efter flera år av kämpande känns livet värt att leva igen. Detta genom att Louise, precis som de andra tjejerna, upplever att hon får en mening med livet. Människan är social av naturen, och människor utvecklas i samspel med andra (Topor & Borg 2008). Louise fann sig själv i ett socialt sammanhang där hon blev en del av något viktigt som också för henne upplevdes viktigt. Flera av intervjupersonerna vittnar i Topor och Borgs studie om att de viktigaste faktorerna i deras väg till återhämtning var att bli sedda, hörda och uppmärksammade. Flertalet författare beskriver även att de haft flera stora drömmar men att de på grund av stark ångest och en dålig självkänsla inte anser sig vara värda att uppnå målen samt att de inte varit beredda att kämpa för dem, då tjejerna bekräftar att ångesten hindrat dem genom att den begränsa deras liv. Genom att tjejerna inser att de är värda

bättre och att de precis som alla andra är värda att uppnå sina mål väcks en mening med livet. Följande beskriver Jasmine i sin självbiografi:

Jag har bestämt mig, jag ska nå mina drömmar och jag ska skriva dagbok under resans gång. Jag känner att jag antingen kan stanna här i Örebro, jobba arslet av mig för ingenting och bli likadan som många som bor här och förbli olycklig. Eller så åker jag ut i världen och blir sångerska, artist, skådespelare eller kanske till och med författare. Ja, precis vad jag vill. Träffa alla sorters människor och börja mitt livs äventyr. (Kara, 2014, 1:54)

Tidigare har Jasmine prioriterat alla andras mående och försökt vara andra till lags. Genom att inse att även hon är värd att må bra bestämmer hon sig för att göra det hon vill och därigenom följa sina drömmar. Genom att följa sin stora dröm dämpas Jasmines tidigare outhärdliga ångest vilket resulterar ett bättre mående och ett minskat självskadebeteende. Genom att Jasmine fick en tro på sig själv bröts de tidigare negativa tankarna och istället väcks en kämpaglöd. De dagarna som ångesten återigen blev jobbigare hade Jasmine, precis som de andra tjejerna, något att vända sig till för att bryta ångesten. Tidigare hade självskadebeteendet varit enda lösningen men nu fann tjejerna andra aktiviteter som var betydelsefulla för dem. Även om Jasmine beskriver att hon kommit långt i sin återhämning så säger hon också att det finns dagar där hon kommer tillbaka till självskadebeteendet som räddning. Mönster som skapats under lång tid tar lång tid att bryta (Sahlin & Malmqvist 2018). Jasmine har så länge levt med sin dåliga självkänsla och syn på sig själv som ovärdig, vilket förklaras av självbekräftelseteorin genom att hon agerat efter hur hon ser på sig själv. Teorin menar att personer skapar handlingsmönster som ger känslor som överensstämmer med den bild de har av sig själva. Idag beskriver hon att hon ser på sig själv på ett annat sätt, då hon förändrat sin självbild (Sahlin & Malmqvist 2018).

Tjejerna beskriver att de har något att vända sig till redan innan ångesten är så pass outhärdlig att de får panikkänslor och finner självskadande som det enda alternativet. Däremot är det viktigt att belysa att det kan vara en stor utmaning för en individ med psykisk ohälsa att finna glädje i livet och våga satsa på sina drömmar, vilket flertalet tjejer beskriver tidigare varit deras hinder. I de djupaste depressionerna kan livet tyckas allmänt tråkigt och individen kan ha svårt att finna någon form av glädje (Phillips et al., 2013). Däremot belyser ovanstående citat att följa sina drömmar och att finna sin mening med livet kom att bli flertalet av tjejernas stora vändpunkt. Det är dock viktigt att

uppmärksamma att det som framgår i självbiografierna är att meningen med livet kan variera kraftigt och att det är något som kan ta tid att finna. Det belyser att det inte finns en färdig manual att följa för att återfå glädje till livet utan att individen vända sig till sig själv för att finna detta svar. Flertalet tjejer beskriver att de fick hjälp av personer i sin omgivning. Genom att andra började tro på dem och fann bra saker hos dem möjliggjordes att även tjejerna började se detta och bytte ut sitt tankesätt som tidigare endast bestod av negativa tankar. Janique beskriver följande:

Jag tror på Icka (Janique) jag tror på vad hon säger för jag har hört henne prata i telefon med sin bror Tobias, den kvinna jag ser när hon pratar med honom, den kärlek hon har till honom, det gula skenet hon har när hon pratar om Tobias, den Icka skulle aldrig göra så mot mig, aldrig! (Svedberg, 2013, 06:15)

För första gången på väldigt länge har Janique någon som tror på henne, vilket möjliggör för henne att tro på sig själv. Janique tydliggör att personer som man har i sin omgivning spelar en stor roll och kan vara till stor hjälp för att möjliggöra ett bättre mående vilket också styrks av Phillips et al. (2013) som betonar att människor i individens omgivning spelar en stor roll och kan vara till stor hjälp. Anhöriga kan ge en känsla av att det finns någon som alltid tror på dem även när de själva inte gör det, de kan skapa trygghet och välbehag då de kände personen innan hen blev sjuk, hjälpa individen tillbaka till ett socialt sammanhang samt även hjälpa till med kontakter med myndigheter och materiellt stöd (Topor & Sundström 2007). Flera individer i Topors och Sundströms studie beskriver att en återhämtning utan andra personers hjälp hade varit omöjlig. Genom att andra började tro på tjejerna var de inte längre ensamma. De kunde nu finna sin mening med livet genom att andra började tro på dem och de vågade tro på sig själva. Majoriteten av tjejerna berättar dock att detta är en lång process. Däremot betonas återigen att för flertalet kom vändpunkten till dem plötsligt och nästintill av en slump. Argumentet stärks av följande citat, hämtat ur Lottas självbiografi:

Av min terapeut fick jag för några år sedan rådet att skriva av mig det jag varit med om. Få ner alla tankar på papper för att slippa ha det i huvudet och i kroppen hela tiden. Jag gjorde som hon sa och upptäckte att jag hade lätt för att skria. Jag hade aldrig varit en person som har drömt om att ge ut böcker eller haft halvfärdiga manus i skrivbordslådan men har alltid gillat och haft lätt

för språk. Det har alltid känts lättare för mig att skriva än att prata. (Lundh, 2020, 5:52)

Lotta hade tidigare gått flera år hos terapeut, vilket delvis hade hjälpt henne men vardagen präglades fortfarande av starka ångestkänslor och depression som tog sig i uttryck i självskadebeteende. När Lotta fick rådet att skriva ner sina tankar och känslor kom den stora vändningen. Det kom att bli startskottet på en lång och lyckad författarkarriär. Det var inte bara ångestkänslorna som minskade utan Lotta beskriver även att glädjen och meningen med livet kom tillbaka. Lotta fann något som hon var bra på, precis som de andra tjejerna. Något som stärkte deras självkänsla och som medförde positiva känslor och en lättare vardag att ta sig igenom. En dålig självkänsla kan stärkas och bli bättre genom att individen blir bra på något som känns meningsfullt (Phillips et al., 2013). Självbekräftelseteorin förklarar att en individs självbild kommer att speglas av de handlingar hen utför, självbilden börjar skapas redan som barn och utvecklas olika baserat på olika händelse som individen upplever, både positiva och negativa (Sahlin & Malmqvist, 2007). Att agera på ett sådant sätt som inte stämmer överens med den egna självbilden kommer leda till obehagskänslor hos individen vilket leder hen tillbaka in i gamla mönster för att minska det obehagliga känslorna. Ovanståendes stärker argumentet gällande varför flertalet författares vändpunkter skedde då individerna fick en mening med livet, vilket ledde till att de fick uppfattningen om att de var bra på något och uppskattade av sin omgivning. Detta i sin tur bidrar till att individernas tidigare låga självkänsla förstärks och därmed möjliggör en bättre psykisk hälsa. En bättre självkänsla leder även till att individen vågar ta beslut som är bra för hen själv som gynnar hen. Detta med anledning av att individen anser sig vara värd mer än tidigare på grund av en förändrad självbild, vilket i sin tur bidrar till att individen indirekt förebygger för minskad psykisk ohälsa. Ovanstående stärks av följande citat ur Elsas självbiografi:

Jag tog min telefon och skrev: Är det försent att anmäla sexuella övergrepp sju år efter att det har hänt? Efter en av reklampauserna tittade han rakt in i kameran mot mig och läste upp min fråga: Det är aldrig försent, bättre sent än aldrig. Kan finnas andra som har varit eller är utsatta fortfarande. Detta tog jag till mig väldigt fort. Dagen efter ringde jag till stockholmspolisen och anmälde Peter för sexuella övergrepp. (Svensson, 2020, 03:28)

Här tydliggörs att genom en bättre självkänsla inser Elsa, precis som flertalet av de andra tjejerna, vad hon är värd och vågar därför fatta beslut som gynnar henne, vilket hon tidigare inte gjort. Tidigare hade Elsa accepterat att hennes mående var präglat av stark ångest och lyckades därför inte bryta den tidigare onda spiralen präglad av att självskada. Ovanstående belyser vikten av en bra självkänsla och vad en bra självkänsla kan resultera i, nämligen att individen har en tro på sig själv och inser sitt eget värde (Phillips et al., 2013). Genom att göra detta ökar chanserna för att individen fattar beslut som gynnar sig själv och prioriterar därmed inte andra före sig själv. Genom en bättre självkänsla inser tjejerna sitt värde och kan därigenom finna sin mening med livet genom att de vågar tro på sig själva och att även de, precis som alla andra, har sina specifika saker som de är bra på. De inser att även de har något att bidra med. Tjejernas tidigare onda och negativa cirklar ersätts av positiva och glädjefyllda cirklar som dessutom präglas av en kämpaglöd.