Vid vårdnads-, boende- och umgängestvist är en betydande faktor vid bedömningen av barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.77 Barnets bästa har blivit allt viktigare att ta hänsyn till vid vårdnadstvister och barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna ska vägas mot andra rekvisit som förväntas försvara barnets intressen. Bestämmelsen infördes i svensk rätt redan år 1990 i samband med att gemensam vårdnad blev huvudregel. Regeln fick stort genomslag i praktiken och i många
77 Prop. 2005/06:99, s 40.
35
fall oberoende av hur de faktiska omständigheterna såg ut. I bestämmelsen understryks att båda föräldrarna har en viktig roll gällande barnets välbefinnande och utveckling. Om barnet faktiskt har ett sådant behov diskuteras inte.78 Singer skriver att betoningen av barnets behov av kontakt kan uppfattas som en spegling av föräldrarnas behov av kontakt med barnet. Singer ställer frågan om en god kontakt kan åstadkommas genom att man ger vårdnadsansvaret till den föräldern som antas främja umgänget, utan att beakta barnets övriga tillvaro.79 Det kan inte alltid vara i enlighet med barnets bästa att rätten först tar hänsyn till behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna oaktat andra omständigheter som till exempel riskfaktorerna.
6.6.2 Empiri
Tingsrätten utgår tydligt ifrån att gemensam vårdnad samt växelvis boende är bäst för barnet och anledningen till det är då dessa två faktorer antas främja en nära och god kontakt till båda föräldrarna. Tingsrätten motiverar i princip aldrig varför en nära och god relation till båda föräldrarna är barnets bästa i det aktuella fallet, utan den konstaterar bara att så är fallet. Rätten använder ord som att det är ”uppenbart” eller ”självklart” att barnen har ett behov av båda sina föräldrar och att mer kontakt skulle vara till gagn för barnen. Någon utförligare motivering till detta behov av mer kontakt finns inte att läsa. I ett avgörande bedömer tingsrätten det vara viktigt att umgänget fördelas relativt jämnt mellan föräldrarna eftersom båda brister i sin föräldraförmåga och därför kan kompensera för varandras brister och komplettera varandra i föräldraskapet (fall A). Detta konstaterar tingsrätten trots att den ena föräldern efter beslut av socialnämnden har umgängesbegränsning mot ett av barnen. Beslutet tas med hänvisning till hur viktigt det är med en god och nära relation till båda föräldrarna. Om det i vårdnadsutredningen finns förslag på att rätten ska besluta om ensam vårdnad, diskuterar tingsrätten kring att relationen mellan barn och förälder vid ensam vårdnad kan komma att upphöra.
”Som utredarna anfört finns det risk att X utesluts från barnens liv för det fall Y skulle tillerkännas ensam vårdnad.” (Fall D)
”Enligt tingsrättens uppfattning är det av mycket stor vikt för [barnet] att ett normalt umgänge snarast kommer igång mellan [barnet] och X. Utifrån de förhållanden som råder mellan parterna är det inte realistiskt att tro att något umgänge kommer till stånd om inte tingsrätten beslutar om det. Att [barnet] vid vissa av umgängestillfällena inte velat gå in i
78 Singer, s 120.
79 Singer, s 120
36
umgängeslokalen kan inte tas till intäkt för att det är bäst för [barnet] att inte ha något reglerat umgänge med X.” (Fall J)
Däremot kan rätten skriva hur föräldrarna ska agera för att få till stånd ett fungerande umgänge och att kontakten måste ske under goda och trygga former.
”Ansträngningarna att få till stånd ett fungerande umgänge mellan barnen å ena sidan och Y på andra sidan måste emellertid på sikt fortsätta… Detta eftersom [barnen] har mycket att vinna på en förnyad kontakt med Y. För att detta ska ha en möjlighet att lyckas fordras att båda föräldrarna hanterar frågan med omdöme.” (Fall D)
I vissa avgöranden finns det från föräldrarnas sida inga möjligheter att få till ett fungerande umgänge. Då kan tingsrätten konstatera att om den inte beslutar om umgänge finns det risk för att inget umgänge alls kommer till stånd, och det är av ”största vikt” att det gör det. Att tappa kontakten med en förälder vore ”riktigt illa” uttalar tingsrätten.
Barnets ålder spelar roll för hur tingsrätten resonerar i vårdnadsfråga. Om barnen är unga är det viktigare med gemensam vårdnad för att inte barnen ska tappa kontakten med den andra föräldern. Men är barnen äldre resonerar tingsrätten kring att vårdnaden inte har så stor betydelse för hur mycket barnen och föräldrarna umgås.
6.6.3 Resultat
Tingsrätten presumerar att alla barn har ett behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. I vårdnadstvister gäller frågan ofta hur mycket och på vilket sätt barnet ska vara med den förälder som barnet inte har sitt stadigvarande boende hos. I denna kategori är tingsrättens presumtion tydlig. Argumentationen innefattar vid upprepade tillfällen ett konstaterande av att barnet behöver kontakt och umgänge med den andra föräldern.
Tingsrätten motiverar sällan anledningen till det i det aktuella avgörandet. För tingsrätten verkar gemensam vårdnad vara det främsta medlet för att upprätthålla en god relation mellan barnet och föräldrarna. Växelvis boende är också ett medel för att uppnå en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Barnets ålder är en faktor som får betydelse för tingsrättens argumentation och beslut. När det gäller yngre barn blir rätten mer mån om gemensam vårdnad och ett detaljreglerat umgänge utefter de rådande omständigheterna.
I denna kategori av domskälen ägnade sig tingsrätten mycket åt spekulationer i sin argumentation. Konkreta fakta var här mindre relevanta. Trots att föräldrarna och barnen inte hade en väl fungerande relation, eller att det var praktiskt mycket svårt att få till kontakt med en av föräldrarna, kunde rätten ändå förutspå att kontakten var bra för barnet nu och i framtiden. Om umgänget förväntades fungera dåligt lade tingsrätten in en liten
37
föräldralektion i sin argumentation. Föräldralektionen innehöll pekpinnar kring hur föräldrarna skulle agera för att kontakten skulle kunna fungera.
6.7 Barnets egen vilja