I enlighet med projektets intresse kring lärares ar- bete, utformades en webbaserad enkät för en kart- läggningsstudie av lärares uppfattningar om och genomförande av en inkluderande klassrumsunder- visning. Enkäten utgår ifrån att inkluderingsbegrep- pet förutsätter gemenskap i klassrummet, elevers rätt till deltagande och medverkan samt utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande. I enkäten re- lateras inkluderande undervisning till frågeområden beträffande ämnesundervisning, planering, bedöm- ning, specialpedagogik och särskilda insatser.
Figur 1: Vilken är din uppfattning om inkluderande undervisning?
Välj det alternativ som stämmer bäst överens med din inställning.
Figur 2: Vilken är din huvudsakliga inställning till en inkluderande undervisning i ditt ämne?
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Mycket negativ Ganska negativ Varken positiv eller negativ Ganska positiv Mycket positiv 38,9 % 39,9 % 15,9 % 4,6 % 0,7 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Mycket engagerande Mycket oengagerande Ganska engagerande Ganska oengagerande Mycket viktigt Mycket oviktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket lätt Mycket svårt Ganska lätt Ganska svårt 45,4 % 34,6 % 26,7 % 57,1 % 48,3 % 46,2 % 1,2 % 0,5 % 7,2 % 7,8 % 3 % 22 %
Respondenterna besvarade enkätfrågorna genom att besöka en länk, adresserad till en internethem- sida. Den tekniska utformningen av webbenkäten gjordes genom användning av ett statistiskt pro- gram för webbaserade forskningsundersökningar. Enkätundersökningen var riktad till samtliga un- dervisande lärare (år 1–9) i alla grundskolor knutna till FoU-programmet, i 12 svenska kommuner. En enkätlänk per skola skickades således till 33 skolor i början av oktober 2013. Länkarna var aktiva i 2 veckor och tiden för att besvara enkätfrågorna var beräknad till cirka 15 minuter. Skolornas respektive rektorer informerades via mail om enkätens utskick en månad i förväg. Av cirka 1000 lärare har 417 valt att delta och besvara frågorna. Resultaten redovisas enbart övergripande på skol- och kommunnivå.
STANDARDRAPPORT
Den statistiska standardrapporteringen ger en stor mängd data. Nedan visas en begränsad version av webbenkätens resultat om inkluderande undervis- ning i relation till frågeområden avseende ämnes- undervisning och specialpedagogik. Svarsfördelning- en på ett urval av enkätfrågorna anges genom en deskriptiv statistisk redovisning som summerar och organiserar undersökningsmaterialet. Diagrammen beskriver således endast hur stor andel lärare som har besvarat frågorna i enkätens olika svars alternativ.
ÄMNESUNDERVISNING
Samtidigt som majoriteten av lärarna rangordnade inkluderande undervisning som ett engagerande (45,4 procent + 46,2 procent) och som ett viktigt (57,1 procent + 34,6 procent) ämne, menar en över-
vägande del av lärarna att det även är en svår uppgift (48,3 procent + 26,7 procent), se figur 1. Det är dock intressant att notera att 25 procent av de svarande anser det vara lätt.
Beträffande lärarnas förhållningssätt till inklu- derande undervisning i relation till skolämnen, blir procentandelen hög vid summering av svarsalterna- tiven ”mycket positiv” eller ”ganska positiv inställ- ning” (38,9 procent + 39,9 procent), se figur 2.
Huvudparten av lärarna ”håller med” eller ”håller delvis med” om påståendet att den egna ämneskom- petensen, i förhållande till elevers olika förutsätt- ningar (57,9 procent eller 37,2 procent) och för ge- nomförande av en inkluderande undervisning (41,1 procent eller 47,1 procent), är anpassningsbar och tillräcklig i klassrumsundervisningen (se figur 3).
SPECIALPEDAGOGIK
Mer än hälften av respondenterna uppfattar att det förekommer en hög andel elever i behov av särskilt stöd (61,9 procent) i den klass som de undervisar mest i (se figur 4).
En intressant iakttagelse kan göras i samband med en befogad följdfråga i sammanhanget (se figur 5). Trots lärarnas uppfattning om att komplexiteten bland elever som är i behov av särskilt stöd är hög, uppger 42,8 procent att de diskuterar med special- pedagogen beträffande särskilda insatser i undervis- ningen med hänsyn till elevers olika förutsättningar någon gång per vecka eller mer.
Populationen i studien består av lärare som deltar i ett skolutvecklingsprojekt. Av den anledningen har jag avslutningsvis valt att göra en korstabell mellan figur 6 och figur 7 som handlar om lärares deltagande i projektets olika nationella skolutvecklingssemina- rier och/eller konferenser. Avsikten är att belysa ifall
Figur 3: Hur uppfattar du din ämneskompetens i förhållande till elevers olika behov?
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Min ämneskompetens är tillräcklig för genomförande av en inkluderande klassrumsundervisning. Mina ämneskunskaper anpassas för att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar.
Tar helt och hållet avstånd Tar delvis avstånd
Håller delvis med Håller med 57,9 % 37,2 % 3,7 % 1,2 % 41,1 % 47,1 % 10,3 % 1,5 %
resultatet av lärarnas deltagande i aktiviteterna har betydelse. När webbenkäts-undersökningen genom- fördes hade projektet varit verksamt i cirka ett år.
I figur 7 anser 31,5 procent av alla svarande att de har förändrat sin inställning till inkluderande un- dervisning i en positiv riktning det senaste året.
Korstabellen (se figur 8) mellan figur 6 och 7 visar att 57,5 procent av alla svarande, som även deltar i projektets aktiviteter, har förändrat sin inställning
till inkluderande undervisning i en positiv riktning det senaste året medan motsvarande procentandel av dem som inte deltagit är endast 25,6 procent.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att diagrammen illustrerar den positiva inverkan som deltagande i projektets aktiviteter har på lärarnas inställning till inkludering. Det är däremot inte sä- kerställt att de positiva resultaten enbart beror på lärarnas deltagande i de olika aktiviteterna.
Figur 4: Hur uppfattar du komplexiteten kring elever i behov av särskilt stöd i den klass du
undervisar mest i?
Figur 6: Deltar du i FoUprogrammet ”Inkluderande lärmiljöer” genom att du även deltar i
programmets nationella skolutvecklingsseminarier och/eller konferenser?
Figur 5: Hur ofta diskuterar du särskilda insatser i undervisningen relaterat till elevers olika
förutsättningar med...
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Ofta, minst två gånger per vecka Någon gång per vecka
Någon gång per månad Någon gång per termin Aldrig
kollegor med samma/liknande kompetens som du själv har? arbetslaget? specialpedagogen? 10,2 % 25,4 % 21,6 % 26,4 % 16,4 % 3,5 % 11,8 % 25,8 % 38,5 % 20,5 % 3,3 % 8,8 % 17,3 % 38,9 % 31,7 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Nej Ja 80,1 % 19,9 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Vet inte Varken hög eller låg Låg Hög 61,9 % 6,2 % 20,1 % 11,7 %
Webbenkäten har endast en öppen fråga: ”Om det är något annat som du vill delge beträffande in- kluderande undervisning, får du gärna skriva här”. Många har tagit tillfället i akt och klart uttryckt va- rierande synpunkter. Kommentarerna är av positiv, avvaktande men även av kritisk karaktär. Känslan av att inte ha den adekvata kompetensen eller ”hinna med” ytterligare uppgifter verkar vara avgörande för lärares tveksamhet inför praktiserande av en inklu- derande undervisning i klassrummet. Webbenkäten genomfördes i början av projektet. Det kan således finnas en förändring i svaren ifall webbenkäten hade genomförts i slutet av projektet.
En lärare skriver ”ett inkluderande arbetssätt innebär att läraren anpassar sin undervisning efter elevernas kunskapsnivå. I matteundervisningen ska det finnas tillgång till konkret laborativt material som de eleverna med sämre förutsättningar kan använda sig av. Genomgångarna ska genomföras på ett sätt som bidrar till att alla elever är delaktiga och läraren ska inte placera sig själv i centrum. Det är eleverna som ska lösa problemet”. En annan lä- rare menar att ”alla lärarutbildningar borde ha en större del av specialpedagogiskt förhållningssätt i utbildningen”; en tredje anser att ”man måste vara flexibel och kunna ändra från lektion till lektion”. Sammantaget handlar dessa kommentarer troligen om lärares strävande efter att undervisa med adek- vat kompetens.
I enkäten har frågorna om inkludering utgått ifrån ett lärarperspektiv i relation till ämnesundervis- ning, planering bedömning, specialpedagogik och särskilda insatser. Det deskriptiva resultatet inne- bär en generell kvantitativ kartläggning och inblick i lärares förhållningssätt och förutsättningar i re- lation till en inkluderande klassrumsundervisning. Begreppet ”inkluderande undervisning” är dock en komplex frågeställning i ett komplext skolmässigt sammanhang och bör därför inte endast betraktas utifrån den enskilde lärarens ansvarsområde. Dä- remot kan lärares förhållningssätt till frågan fylla en betydelsefull funktion i en inkluderande skol- kontext.
DELSTUDIE II – FALLSTUDIER OM